»De som möter kunder behöver vara besvärliga«

Det är nu ungefär 1,5 år sedan Niklas Wykman (M) blev ny finansmarknadsminister, efter regeringsskiftet hösten 2022. Uppdraget: att värna finansiell stabilitet. Samtidigt var läget mer anspänt än på länge, både i och utanför Sverige.

Den geopolitiska spelplanen hade ritats om, med krig i Europa och nu senare även i Mellanöstern. Parallellt skenade inflationen och de snabbt stigande räntorna satte hård press på hushåll och företag. Lägg där till en kollaps i flera amerikanska nischbanker förra våren, en europeisk storbank som såldes till vrakpris kort därefter, ökat cyberhot och en snabbt växande ekonomisk brottslighet på hemmaplan.

Den finansiella stabiliteten prövas nu på flera sätt, konstaterar han.

– Det var med en stor känsla av plikt och ansvar som jag tackade ja. Varje tid präglas såklart av sina utmaningar och problem. Men det går inte att säga annat än att den tiden vi befinner oss i är utmanande och krävande på ett exceptionellt sätt.

Niklas Wykman är ekonom i grunden men har varit i politiken i snart 20 år, och det märks. Under halvtimmen med Finansliv nämner han »ekonomisk brottslighet« ett tjugotal gånger, och med jämna mellanrum återkommer han till en drabbad som exempelvis har lurats av en bedragare eller som nu pressas av ökade kostnader.

Under sin politiska bana har han varit förbundsordförande i Moderata Ungdomsförbundet, politiskt sak­kunnig hos Anders Borg och sedan 2014 sitter han i riksdagen.

En välfungerande kreditmarknad, stabila och motståndskraftiga banker, en stärkt ställning för konsumenter på bankmarknaden och att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten är några av Niklas Wykmans prioriteringar. Men som minister verkar han i det dolda. I en genomgång i Dagens Nyheter om vilka ministrar som hörts mest och minst under året som gått hamnar han i det lägre skiktet. Men det bekymrar honom inte.

Dagarna som finansiell stabilitet toppar nyhetsflödet är i regel då något »hemskt har hänt«, och att systemen har misskötts, påpekar han.

– Jag sa det redan när jag fick uppdraget att mitt mål inte är att synas. Det var såklart lite på skämt men det ligger också ett korn av allvar i det. Det ligger mycket arbete bakom finansiell stabilitet och för att det hela ska fungera, men då det gör det blir det kanske heller inte så omskrivet.

Trivs du med det, att dina ­arbetsuppgifter inte hamnar lika mycket i rampljuset?

– Alla frågor som regeringen handhar är viktiga. Som ekonom och intresserad av den ekonomiska politiken vet man ju att de här frågorna är avgörande för hela samhället, så det är mycket tillfredställande att få jobba med dem.

Det är bokslutstider när det här numret av Finansliv skickas till tryck. Swedbank och SEB rapporterade redan i slutet av januari, och första veckan i februari var det dags för Handelsbanken och Nordea.

2023 ser ut att gå mot ännu ett rekordår för banksektorn, och en stor del av förklaringen är de stigande räntorna. Bara för Swedbank landade vinsten på 44 miljarder kronor och för SEB på 48 miljarder, en ökning med 63 respektive 42 procent mot året innan. Detta samtidigt som många hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop.

Vinsterna har väckt starka reaktioner bland både politiker och allmänheten, vilket även har satt konkurrensen på bankmarknaden under lupp. Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson menar att vinstlyftet är »anmärkningsvärt«, och partikollegan Mikael Damberg kallar det »övervinster«.

Niklas Wykman tycker att man ska vara försiktig med att dra stora slutsatser baserat på enskilda kvartal. Samtidigt har han förståelse för de som anser att vinsterna är omotiverat höga.

Det går inte säga annat än att tiden vi befinner oss i är utmanande och krävande på ett exceptionellt sätt

– Det är lätt att förstå att det sticker i ögonen när man som hushåll eller företag kämpar mot stigande priser. Men välskötta, stabila och lönsamma banker är bra för Sverige. Det gör att hushåll och företag är tryggare än i andra länder som inte har det. Sedan får man vara öppen för och ha full förståelse för att det kan bli en dis­kussion, men i grunden är det positivt.

Så det är inte övervinster?

– Man måste följa utvecklingen över tid. Det är uppenbart att det finns stora vinster nu. Det är också uppenbart att det finns stora investerings­behov för bankerna kring våra ­betalsystem, kring säkerhet och motståndskraft, där är det viktigt att de tar sitt samhällsansvar.

I debatten har banktoppar pekat på långsiktigheten i affären och även efterfrågat en större förståelse från allmänheten. Men det argumentet håller inte, anser Niklas Wykman.

– Det tycker jag inte kunderna ska visa. Som konsument ska man värna om att få så bra villkor som möjligt. Nu och då tycker jag att man ska se över sina alternativ och inte känna sig nöjd, utan hela tiden titta efter bättre villkor.

För två år sedan infördes under uppmärksammade former riskskatten för kreditinstitut i Sverige, den så kallade bankskatten. Den dåvarande regeringens budget föll men förslaget röstades igenom ändå, eftersom skatten även fanns med i M/KD/ SD-budgeten.

Skatten har blivit hårt kritiserad, bland annat för att missgynna svenska banker och gynna utländska. Skatten har även överklagats av Bankföreningen till EU-domstolen, eftersom den anses strida mot EU-rätten och dess statsstödsregler.

Niklas Wykman satt själv i skatteutskottet när skatten infördes och har tidigare kallat den direkt skadlig. Men trots det ligger bankskatten fortfarande kvar.

– Jag tror inte de politiska förutsättningarna för skatten har ändrats. Det var de här tre partierna som var emot skattens införande och det finns nog inga majoritetsförutsättningar, vad jag kan bedöma, för att göra någon sådan förändring i dagsläget, säger han.

Samtidigt vill Socialdemokraterna nu införa en extra, tillfällig, bankskatt. Anledningen är att komma åt de så kallade »övervinsterna«. Förslaget beräknas dra in 10 miljarder kronor i skatteintäkter och skulle bland annat finansiera skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare, höjt barnbidrag och höjt underhållsstöd för ensamstående.

Niklas Wykman tycker att förslaget är tondövt. Att införa högre skatter på bankerna nu kommer leda till högre boendekostnader för hushållen, hävdar han.

– Jag har sett bedömningar att runt 4 000 kronor kan tillkomma för ett vanligt hushåll om man inför den här skatten. Det är väldigt tondövt i ett läge där många kämpar mot högre priser och är oroliga för sin ekonomi.

– Redan med den befintliga skatten finns det ju en hel del allvarliga problem, exempelvis kring välfärdsfinansieringen via Kommuninvest.

Bankerna betalar som sagt redan nu en extra skatt. Ska politiken vara inne och påverka den fria marknaden?

– Bankverksamhet är inte vilken verksamhet som helst. Att man alltid behöver hålla hårdare i banker och finansiella aktörer är självklart, därför att man riskerar att förstöra väldigt mycket om det inte sköts. Sedan om det skulle motivera för den sortens skatter, det är en annan sak. Moderaternas position var känd när skatten infördes, sedan får man navigera utifrån det läge som är.

Flera banker spår nu att motvindarna i svensk ekonomi successivt är på väg att avta, med sjunkande inflation, räntesänkningar och en återgång till reallöneökningar under året. Det riktiga lyftet i ekonomin kommer dock under nästa år.

Men utsikterna är fortfarande osäkra, särskilt på arbetsmarknaden.

»Läget fortsätter att försämras under 2024 då tillväxten i ekonomin fortsatt är dämpad och arbetslösheten når en topp på 8,5 procent under det fjärde kvartalet. Samtidigt finns det en risk att arbetsmarknaden försvagas än mer än så«. säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank i en färsk analys.

Moderaternas position var känd när skatten infördes, sedan får man navigera utifrån det läge som är

De senaste årens expansiva penningpolitik från Riksbanken för att bekämpa inflationen har även fått experter att ifrågasätta centralbankens påverkan på finanspolitiken.

Exempelvis har Elisabeth Svantesson, finansminister, flera gånger påpekat att det är viktigt att vara återhållsam i budgeten för att inte spä på inflationen.

Kritiken kommer bland annat från Nordeas chefsekonom Annika Winsth som tidigare i Finansliv argumenterat för att den expansiva penningpolitiken från Riksbanken har tagit makt över finanspolitiken och nu bakbinder politikerna.

Läs också

»Riksbanken har bakbundit politikerna«

Niklas Wykman säger att det inte är hans uppgift att recensera Riksbanken eller den penningpolitik Riksbanken bedriver, men att regeringen har utrymme att agera med finanspolitiken om det behövs.

– Sverige har välskötta offentliga finanser som ger oss beredskap att kunna agera i de lägen det kan behövas. Genom att värna ordning och reda i de offentliga finanserna och skyddsvallar i ekonomin står Sverige väl rustat inför att hantera sämre tider.

Men det är främst inte i ekonomin de största riskerna finns för den finansiella stabiliteten, enligt Niklas Wykman. I stället handlar det om kriminaliteten, anser han. Brotts­vinsterna från bedrägerier i Sverige uppgick till 5,8 miljarder kronor 2022, en ökning med 38 procent från 2020, visar statistik från polisens nationella bedrägericentrum (NBC).

– All finansiell verksamhet bygger ju på förtroende. Men om man inte kommer åt brottsligheten, om man inte kommer åt bedrägerierna, då riskerar det förtroendet att naggas i kanten. Att se till att bekämpa brottsligheten är först och främst politikens och rättsstatens uppgift, men också bankerna har en mycket viktig roll, säger han.

En del handlar om ett effektivare regelverk. I höstas gavs Finansinspektionen i uppdrag att se över bankernas arbete med att förebygga bedrägerier. Rapporten presenteras strax före sommaren. På gång är även ny lagstiftning som ska göra det lättare för polis och myndigheter att dela information med varandra. Därutöver väntas även ett utökat regelverk för clearing träda i kraft i sommar, med hårdare tillsynskrav på betalbolag som Swish.

Samtidigt öppnar Niklas Wykman för ytterligare regleringar, men vill inte gå in på detaljer.

– Ja, det kan inte uteslutas. Den här brottsligheten är systemhotande. Det är inga småkriminella, utan personer som har hög förmåga och som använder väldigt raffinerade metoder. Det handlar även om infiltration inne på bankerna. Med det sagt finns det mycket bankerna kan göra inom befintliga regelverk.

Hur ser du på bankernas ansvar?

– De har ett stort ansvar. Vi vet att de finansiella systemen används för att begå brott. Det är inte bara upp till politiken och rättsstaten, utan mycket behöver också göras ute i verksamheterna. Det finns även många åtgärder som inte kräver lagändringar. Bankerna har stora möjligheter att med tekniska lösningar och kundkontakt skapa en trygg miljö för sina konsumenter. Därför har de ett helt centralt ansvar i detta, uppenbarligen har de också de ekonomiska musklerna att göra det.

Vår intervjutid på finansdepartementet är slut och Niklas Wykman ska strax skynda vidare. Regleringar och teknik räcker en bit på vägen, men den viktigaste pusselbiten för att komma åt brottsligheten är att kundmötande personal får tillräckligt stöd, menar han.

– Det är personalen som står i kassan och möter kunder som ska ställa kontrollfrågorna och som behöver vara besvärliga mot kunderna som kommer in på kontoren. Den personalen gör ett jätteviktigt jobb och de måste känna att samhället står bakom dem. Där behöver även vi konsumenter visa förståelse för att deras arbete behöver utföras. Det handlar inte om att man är misstänkt, men ska vi brett kunna stänga ute brottsligheten behöver bankerna ha koll på sina kunder.