»Det är ett grundskott mot den svenska modellen«

Förändringarna i Las rycker närmare. Förenklat innebär överenskommelsen, som IF Metall, Kommunal, PTK och Svenskt Näringsliv står bakom, att det ska bli lättare för arbetsgivare att säga upp personal om det finns sakliga skäl. På det utökas undantagen från turordningsreglerna till tre anställda och kommer gälla alla oavsett bolagsstorlek. I parternas förslag finns också ett så kallat omställningsstudiestöd, vilket innebär ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd och studiestöd.

– Genom den här uppgörelsen kommer det att bli bättre och starkare förutsättningar för näringslivet att i en uppgång behålla och utveckla kompetens och i en nedgång behålla kompetens, sa Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv i en kommentar tidigare i år.

– Det är ett oerhört ingrepp på partsmodellen

Samtidigt är inte alla nöjda med partsöverenskommelsen som så småningom kan bli svensk lag. Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet, menar att lagförslaget inte tar hänsyn till finansbranschens parter som tecknat kollektivavtal, men som står utanför en centralorganisation.

– Fackliga och arbetsgivare som är anslutna till en centralorganisation som PTK eller Svenskt Näringsliv kan förhandla om att göra förändringar i skrivningarna, men vi som inte är det kommer inte längre att kunna förhandla fritt, eftersom vårt kollektivavtal inte anses vara ett centralt avtal, säger hon.

Bakgrunden till att Las görs om handlar om det parlamentariska läget i Sverige och det så kallade januariavtalet, där Centerpartiet ställt krav på ändringar i Las för att släppa fram regeringen.

Förändringarna riskerar att leda till att Finansförbundet och andra som står utanför överenskommelsen hamnar i kläm, varnar Ulrika Boethius. Hon anser att regeringens hantering är ett grundskott mot den svenska modellen.

– Det är ett oerhört ingrepp på partsmodellen där parterna i dag kan förhandla och göra upp på egen hand. Parterna som har tecknat överenskommelsen har förstås tänkt på alla eventualiteter som kan uppstå för dem, men lagstiftarna som nu tänker kopiera det till lag har inte efterhört vad övriga parter på arbetsmarknaden tycker.

– Vi tycker det är helt fel att göra lagstiftning av något som bara delar av arbetsmarknaden har kommit fram till och där de möjliga konsekvenserna inte är utredda, säger hon.

En del handlar om den så kallade trygghetsöverenskommelsen som ska ge extra stöd till anställda som blir uppsagda. Finansförbundet har i dag en egen lösning tillsammans med BAO, men skulle om lagförslaget går igenom inte få del av det statliga finansieringsstödet.

–Som det ser ut i dag kommer vi inte att få ta del av de statliga pengarna. Det tycker vi är direkt felaktigt. Om man nu har kommit överens om att staten ska gå in med pengar, då ska alla seriösa parter kunna få ta del av det stödet, säger Ulrika Boethius.

– Det kan bli tal om att skriva om avtalet, i vissa delar

En annan fråga handlar om anställda som har sagts upp av personliga skäl. Där går lagförslaget ut på att arbetsgivaren inte längre ska behöva betala lön under tiden som tvisten pågår. Upplägget riskerar att bli tvistedrivande, anser Ulrika Boëthius.

– Jag kan förstå arbetsgivare som tycker att det är osmakligt när det drar ut på tiden, ibland 2–3 år. Men det problemet har vi aldrig haft eftersom vi har en skiljenämnd som löser de här frågorna snabbt och också företag som hjälper till med lösningar som gör att båda parter kan skiljas. Riskerar man som anställd att bli av med lönen direkt så har man inte mycket att förlora på att anmäla det som tvistigt.

Finansförbundet kommer framöver att sätta sig i samtal med arbetsgivarna. I slutändan kan det bli tal om att skriva om kollektivavtalet.

– Ja, det kan bli tal om att skriva om avtalet, i vissa delar. Vi kommer behöva sätta oss ned med arbetsgivarna när det här är klart och se hur avtalet ska se ut. Vi måste se över våra inkomstförsäkringar och vad vi ska ha för rättshjälp.

Lagförslaget är nu ute på remiss. Ulrika Boëthius hoppas att lagstiftaren ska till sig av de synpunkter som parterna som står utanför har skickat in, men tror att chanserna till det är små.

– Jag tror tyvärr inte att det är så stor chans. De har ju baxat det ända hit. Det var ingen lätt sak att få till överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv heller, som i sin tur varit tydliga mot regeringen att de inte får göra några förändringar.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark sa i juni att förändringarna i Las väntas träda i kraft under andra halvåret 2022.