»Det är pay and pray i nuläget«

För tre år sedan rapporterade Finansliv om en omfattande kompetensbrist och ett hämmande regelverk som satte krokben för bankerna att ta upp kampen mot den kriminella ekonomin.

Regelverken har sedan dess skärpts ytterligare. I januari 2020 kom EU:s femte penningtvättsdirektiv, tätt följt av ett sjätte senare samma år. Kortfattat tar lagstiftningen sikte på att förenkla samarbetet över landsgränser mellan både länder och företag, men också straffrättsliga åtgärder. Rapporteringskrav ställs även på fler verksamhetsutövare, däribland kryptosektorn.

Parallellt har Finansinspektionen delat ut rekordböter mot Swedbank och SEB för brister i arbetet mot penningtvätt. Swedbanks bot på 4 miljarder kronor blev den högsta hittills i Sverige. SEB:s böter uppgick till 1 miljard kronor.

Men trots det tycks finansbranschen fortfarande ha en lång väg att gå för att komma i mål. Andelen transaktioner som beslagtas och blir fryst ligger kvar på 1 procent i Europa, vilket är samma nivå som för tre år sedan. Enligt FN är siffran ännu lägre, 0,2 procent.

Samtidigt fortsätter de kriminella att hitta nya vägar att tvätta pengar.

I en myndighetsgemensam larmrapport beskrivs bankernas roll i den eskalerande brottsligheten i Sverige. Banker och finansiella institut, däribland växlingskontor, pekas ut som den sektorn med störst risk att utnyttjas för penningtvätt. Bankanställda bedöms vara en av yrkesgrupperna som löper störst risk att på olika sätt bli utsatta av kriminella.

Att använda sig av företag, så kallade målvakter, nämns som några av de vanligaste metoderna för att tvätta pengar. Ett annat verktyg är att sätta press på personer inom myndigheter och företag, exempelvis genom korruption, infiltration och annan otillåten påverkan. Även gränsöverskridande brottslighet växer nu snabbt.

Nordeas Lina Hartman, Country AML Responsible, bekräftar myndigheternas bild.

»Ett mönster vi ser är att kriminella allt oftare söker sig till etablerade företagare för att dra nytta av deras trovärdighet. Det är också tydligt att den internationella dimensionen är en integrerad del av den grova ekonomiska brottsligheten. Detta samtidigt som rättssystemen är utformade efter enskilda länder«, skriver hon i ett mejlsvar.

Penningtvätt och finansiering av terrorism är ett globalt samhällsproblem. Enligt Världsbanken omsätter den kriminella ekonomin som går att koppla till penningtvätt 2–5 procent av världens BNP per år. Bara i Europa rör det sig om runt 1250 miljarder kronor per år, där cirka 85 procent av penningtvätten går genom det traditionella banksystemet, enligt den tidigare Europolchefen Rob Wainwright.

Svenska banker lägger samtidigt miljardbelopp i kampen mot penningtvätt varje år. Mellan 2015 och 2020 har Nordea investerat omkring 11 miljarder kronor i riskhantering och regelefterlevnad och motståndskraft, samtidigt som fler än 1600 anställda arbetar uteslutande med att motverka ekonomisk brottslighet. Totalt övervakar banken 2,8 miljarder transaktioner per år.

»De senaste åren har vi kraftigt förstärkt vår förmåga att förebygga ekonomisk brottslighet, bland annat genom transaktionsövervakning, med investeringar i teknik, fler medarbetare, utbildning och mer avancerade bedömnings- och utredningsmetoder. Vi har beredskap för den rapportering som krävs i takt med att den ekonomiska brottsligheten utvecklas«, skriver Lina Hartman.

Finansliv har sökt Swedbank, SEB och Handelsbanken för intervjuer. Medan Handelsbanken lägger locket på svarar Swedbank i ett mejl att det gjorts »avsevärda investeringar« på AML-området kring rutiner, processer och system. Enligt bankens presstjänst görs det löpande investeringar i utbildning, kompetens och ny teknik. Någon totalsiffra vill Swedbank dock inte uppge, inte heller hur många anställda som arbetar specifikt med penningtvättsfrågor.

I samband med SEB:s bokslut i år meddelade banken ytterligare investeringar om 250 miljoner kronor på regelefterlevnad och riskbedömning. Beskedet innebär att det bildas en central enhet mot penningtvätt inom banken som fått namnet »Financial Crime Prevention Unit«. Enheten har nu runt 200 anställda, men planen är att nå »300–400 de kommande åren«, uppger SEB.

Så vad håller kvar bankerna i bakvattnet?

Regelverken är en aspekt. Enligt de experter Finansliv pratat med får bankerna lite valuta för pengarna, där komplexa regelverk står i vägen för effektivare processer. Det snåriga regelverket, otydlig vägledning från myndigheter och risken för hårda böter har också drivit på en rädsla internt för att göra fel.

I en intervju i Financial Times pekar SEB:s vd Johan Torgeby på att SEB anställt tusentals inom regelefterlevnad, och att penningtvätt är det område som banken lagt både mest tid och pengar på de senaste fem åren.

»Det som motiverar denna regeltsunami är att göra det svårare för kriminella att utnyttja banker. Vi lägger tiotals miljarder i finansbranschen och det är ganska blekt sett till vad vi har hittat«, sa han till Financial Times i höstas.

Sara Ekstrand, senior ekonom och en del av Bankföreningens AML-grupp, ger inte heller hon ett särskilt upplyftande svar.

– Vi upplever att regelverket inte tillåter att man är effektiv. Det ställer höga krav på kundkännedom, utan undantag. Samtidigt förväntas alla banker erbjuda människor möjlighet att öppna bankkonton. Den ekvationen går inte ihop, säger hon.

Problemet är att banksekretessen och meddelandeskyddet sätter käppar i hjulet för banker att samarbeta med varandra och med brottsbekämpande myndigheter, berättar hon. Det finns vissa möjligheter att utbyta information direkt mellan banker, men det gäller bara samma kund och samma transaktion.

Kriminella söker sig allt oftare till
etablerade företagare för att dra
nytta av deras trovärdighet

Även Lina Hartman på Nordea är kritisk. Hon anser att möjligheten att dela information mellan myndigheter inom landet och över landgränserna behöver ses över.

»Utbytet bör gälla mellan banker och myndigheter, men också mellan bankerna själva. Detta skulle underlätta för att kartlägga hur de kriminella agerar, också över landsgränserna«, skriver hon.

Vad krävs då för att komma framåt? Så kallade publika-privata partnerskap kan vara en del av lösningen, menar Bankföreningen.

– Partnerskap för informationsdelning för specifika ändamål mellan banker och brottsutredande myndigheter inom Europa är vägen framåt. Men det kräver också att Finanspolisen får tillräckliga resurser, säger Sara Ekstrand.

Återkopplingen från Finanspolisen tillbaka till bankerna är i nuläget inte tillräcklig, hävdar hon.

– »Fipo« är för små jämfört med alla verksamhetsutövare som myndigheten ska ta emot rapporter ifrån. Det finns både vilja och pengar som bankerna är villiga att satsa, men i slutändan tror jag att det handlar om politisk vilja. Oavsett färg på regeringen tror jag inte att man är särskilt intresserade av de här frågorna egentligen, utan de följer FATF:s (Financial Action Task Force) standarder och EU:s penningtvättsdirektiv för att de måste, säger Sara Ekstrand.

Finanspolischefen Nicklas Lundh berättade i Finansliv i höstas om utmaningarna att höja kvaliteten på informationen som kommer in till enheten.

– Där märker vi att vi har en bit kvar att gå. En del handlar om att snabbare kunna återkoppla med följdfrågor, en annan om att öka automatiseringen till Finanspolisen, sa Niklas Lundh då.

Samtidigt finns tecken på att svenska banker, trots ökade finansiella muskler, haft vissa problem att hålla jämna steg med de ändrade regelverken.

I samband med Swedbanks varning och böter 2019 synade Finansinspektionen även den svenska verksamheten. Myndigheten fann bland annat otillräckliga riskbedömningar och att övervakningen av pågående affärsförbindelser inte låg i linje med regelverket.

När SEB ett år senare bötfälldes pekade Finansinspektionen återigen på brister i regelefterlevnad i Sverige. Banken ålades att förbättra sin övervakning av transaktioner.

– Det finns ett stort behov av utbildningar, men det är inte helt lätt att ta fram

Även Nordea och Handelsbanken var tills nyligen föremål för en FI-utredning kopplat till regelefterlevnad kring penningtvätt i Sverige.

Brister kring regelefterlevnad och riskkontroll pekades nyligen ut i en forskningsrapport, publicerad hos SNS. Enligt den har vissa banker, däribland Swedbank och Danske Bank, under flera år varit medvetna om otillräckliga kontroller och accepterandet av högriskkunder på flera nivåer inom organisationen på hemmaplan.

Forskarna menar också att tillsyns myndigheter har brustit, då de haft kännedom om bankernas tillkortakommanden.

Hittills har bankernas svar kring brister oftast handlat om att lägga pengar på mer personal. Men det är varken tillräckligt eller särskilt effektivt, anser FCG:s penningtvättsexpert Ronny Gustavsson, som har en bakgrund från Finansinspektionen och ledande positioner på flera banker.

– Det är »pay and pray« i nuläget. Man kan uppfatta att många ledningar är oroliga. Bankerna betalar, uppdaterar styrdokument, policyer och hoppas att åtgärdernakommer slå väl ut. Det är oftast där man är i dag, men faktisk effekt och avkastning på systemen kommer efterfrågas mer, säger han.

Det finns stora kompetensluckor och erfarenhetsglapp på AML-området, hävdar Ronny Gustavsson. En anledning är att det saknas spetsutbildningar i finansbranschen på alla nivåer, både internt och företagsöverskridande. Resultatet blir mindre effektiva processer och system.

– Det finns ett skriande behov på bra utbildningar. Tittar man exempelvis på de medarbetare som jobbar med transaktionsövervakning eller med att finjustera scenarier inom transaktionsövervakningen så är det inte
kunskap om penningtvättsregelverken de saknar. Här behövs utbildning för att förbättra spetskompetensen, så att de här resurserna kan bli bättre och i alla fall aspirera på att kunna ligga steget före den finansiella brottsligheten, säger han.

Sara Ekstrand på Bankföreningen delar den bilden.

– Det finns ett stort behov av utbildningar, men det är inte helt lätt att ta fram. De flesta, även om de har ambitionen att gå på djupet, är i dag ganska ytliga, säger hon.

Om bankerna ska komma ifatt måste det till stora investeringar i utbildning, enligt Ronny Gustavsson. Satsningen måste komma på alla nivåer, från IT till syftet med regelefterlevnad till rådgivare och kundservice, men också utbildningar som spänner över hela penningtvättsområdet.

– Det finns utan tvekan i dag många som är duktiga på sin del, som KYC- analys. Den sortens analytiker är i dag en etablerad och stor arbetsmarknad. Det som det finns alldeles för lite av är »verksamhetsarkitekter«, alltså någon som tar ett helhetsgrepp kring alla processer. På grund av det uppstår glapp i verksamheten, där bankerna inte vet hur de ska implementera processer på ett effektivt sätt.

Det saknas dessutom tillräcklig kompetens på lednings- och styrelsenivå, anser han. EU-kommissionens förslag att en styrelseledamot ska ha särskilt ansvar för företagets risker kopplat till penningtvätt vore ett steg i rätt riktning.

– Ansvaret för att sätta mål och ha rätt kravbild ska ligga allra högst upp i organisationen. Det är inte den enskilde medarbetarens ansvar, säger han.

Samtidigt finns framgångar. Antalet rapporterade misstänkta transaktioner är betydligt fler än tidigare, bankernas AI-verktyg (som används för nätverksanalys) blir allt bättre och det ligger även ett lagförslag på bordet att ändra sekretessregler som ska göra att Finanspolisen kan återkoppla till bankerna på ett bättre sätt.

Men den mest positiva förändringen, enligt branschen, är det branschgemensamma initiativet SAMLIT (Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force) som bildades 2020. Initiativet innebär i korthet att bankerna nu kan dela mer information med varandra och med Finanspolisen kring nya angreppssätt, olika typer av brott och andra mönster. Än så länge ingår de fem storbankerna i samarbetet, men en översyn pågår att inkludera fler.

Banksektorn tycks överens att samarbete, informationsutbyte och kunskapshöjande insatser på olika nivåer och områden är vägen framåt. Enligt bedömningar behöver banksektorns effektivitet i kampen mot penning- tvätt mångdubblas för att på allvar hålla borta de kriminella. Beslutsamheten och pengarna finns.