»Det behövdes en stor förändring«

Efter ett år av förhandlingar är nu Riksdagens pensionsgrupp överens; premiepensionen görs om. Beslutet innebär ett upphandlat fondtorg och ett kraftigt bantat fondutbud.

Bakgrunden till det är de brister på kontroll i premiepensionssystemet som framkommit de senaste åren genom härvorna i Falcon Funds och i Allra.

Som följd av det införde Pensionsmyndigheten en rad åtgärder 2019. Bland annat ställdes krav på minst tre års förvaltningshistorik och ett förvaltat kapital på minst 500 miljoner kronor, vilket gallrade bort runt 300 fonder. Enligt Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, innebär upphandlingen på fondtorget att kraven kommer att snävas till ytterligare.

– Det innebär att staten kommer att ta ett större ansvar för den här marknaden, där dörren tidigare har stått öppen för alla. Särskilt i jämförelse med innan de nya kraven infördes 2019, säger hon.

Arbetet med det upphandlade fondtorget kommer ligga på en ny myndighet underställd Pensionsmyndigheten. Tanken är att upphandlingen ska vara klar senast september 2022.

Något maxtak för antalet fonder kommer inte att införas, men enligt regeringen kommer det finnas runt 150 till 200 valbara fonder, det vill säga runt 300 färre än i dag.

Vidare ska staten avgöra vilka fonder som är seriösa och som uppfyller de grundläggande kriterierna att vara »kostnadseffektiva, hållbara, kontrollerbara och av hög kvalitet«. Efter det följer en urvalsprocess där staten ska välja ut de bästa fonderna i varje fondkategori. Detaljerna om hur den urvalsprocessen ska gå till är ännu oklar, enligt Frida Bratt.

– Exakt hur staten ska jobba för att välja ut de bästa fonderna är något som förhoppningsvis utkristalliseras. Det ställer höga krav på myndigheten och att man kan rekrytera hög kompetens.

Så som systemet såg ut tidigare med aktörer som Falcon Funds är inte acceptabelt, så det behövdes en stor förändring.

Längs vägen har det funnits flera förslag om hur premiepensionen ska förändras, bland annat som innebär betydligt mindre valfrihet än vad som nu föreslås. Frida Bratt tycker att det var bra att förändringar gjordes i systemet efter fondskandalerna. Hon pekar på att premiepensionen är ett statligt tvingande system och att tryggheten för spararna är A och O.

– Så som systemet såg ut tidigare med aktörer som Falcon Funds är inte acceptabelt, så det behövdes en stor förändring, säger hon.

Hon anser samtidigt att staten gått för fort fram efter att de nya kraven infördes för två år sedan. Det hade varit bättre att avvakta och utvärderat åtgärderna från första steget och vad de gett för effekt.

– Jag tycker man skulle kunna backa lite. Anledningen till att man så snabbt väljer att gå vidare till steg två tycker inte jag att man har förklarat tillräckligt. Och det är politikernas ansvar, inte utredarens, säger hon.

I förlängningen, vad kommer förändringen på fondtorget att leda till?

– Det finns de som ser det här som en nedmontering av premiepensionen, och det finns även en stor oro bland fondbolag att man kommer kastas ut. Jag tycker inte det är en nedmontering, utan vi ska först se var det landar. Samtidigt ställs det stora krav på en statlig myndighet som ska välja ut de bästa fonderna till spararna. Det är klart att det väcker frågor hur de ska göra det, vilket vi ännu inte vet så mycket om.