Det betyder bruttosoliditetskravet

Det betyder bruttosoliditetskravet

Johan Magnuson, manager för financial Services, på revisions- och konsultbolaget Ernst & Young, förklarar bruttosoliditetskravet.

Vad är bakgrunden till brutto­soliditetskravet?

– Baselkommittén har sedan 2010 varit drivande i diskussionen om och utformningen av ett bruttosoliditetskrav inom ramen för skärpta kapital- och likviditetskrav för banker och kredit­institut, den så kallade Basel  3­­-överenskommelsen. Utöver åtgärder för att hantera exempelvis bristande riskhantering samt otillräcklig kapital- och likviditetsplanering ansågs även att ett icke-riskbaserat kapitalkrav behövde införas.

– Baselkommitténs förslag till brutto­soliditetskrav har ännu endast introducerats inom EU i form av rapporteringskrav inom kapitaltäckningsregelverken CRR och CRD 4, som trädde i kraft 2014.

Johan Magnuson.

– Under 2016 publicerade EU-kommissionen förslag till revidering av CRR och CRD 4 där ett formellt krav på bruttosoliditet inkluderades.

– I somras enades EU-rådet och Europaparlamentet om förändringarna i förordningen och direktivet, som nu heter CRR 2 och CRD 5. Dessa väntas träda i kraft i början av 2019 och implementeras de närmaste åren.

Vad är bruttosoliditetskravet för något?

– Det innebär att banker behöver se till att det så kallade primär­kapitalet (CET1 + AT1-kapital) inte understiger tre procent av bankens totala exponering.

– Dagens riskvägda kapitaltäckningskrav betyder, förenklat, att bankerna behöver säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital i relation till deras riskvägda tillgångar. Riskvägda tillgångar kan beräknas genom föreskrivna schablonvärden (schablonmetoden) eller interna modeller (som kräver tillstånd från Finansinspektionen).

– Bruttosoliditetskravet syftar i stället till att säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital (primärkapital) för bankens totala tillgångar, det vill säga utan riskviktning. Banker behöver inkludera poster på och utanför balansräkningen. För poster utanför balansräkningen ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor för att beräkna hur stor del av exponeringen som ska innefattas i bruttosoliditetsgraden. För systemviktiga institut tillkommer även ett buffertkrav avseende brutto­soliditet, vilket föreslås träda i kraft 2022.

Hur påverkas bankerna av brutto­soliditetskravet?

– Det kommer främst att påverka banker och kreditinstitut med specifika affärsmodeller, exempelvis banker med fokus på bolån, kommunlån, stora likviditetsportföljer eller andra typer av exponeringar som anses ha låg risk.

– Bland andra Bankföreningen har argumenterat för att ett bruttosoliditetskrav inte borde införas inom EU på grund av just dessa implikationer. I det senaste förslaget till nya regelkrav har anpassning genomförts i syfte att reducera påverkan för banker och institut med specifika affärsmodeller, exempelvis undantas offentlig utlåning från offentliga utvecklingsbanker, garanterade exportkrediter och subventionerade lån.

– Det nya bruttosoliditetskravet anses dock inte ha någon betydande påverkan för majoriteten av de svenska bankerna och kreditmarknadsbolagen. De svenska bankerna har generellt en bruttosoliditetsgrad som överstiger det föreslagna »golvet« på tre procent, och majoriteten av instituten har redan börjat styra på bruttosoliditet. Medvetenheten är hög på den svenska marknaden.

– Bankerna behöver nu påbörja utvärdering av hur de ska inkludera bruttosoliditet inom ramen för den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKLU) – om detta inte redan har genomförts.

publicerad
17 januari 2019

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Vår fotograf @donkadoo fotar @evatrouin på Swedbank. Missa inte intervjun med henne i nästa nummer av Finansliv!
Filippa Bergin, ansvarig för stora kunder och affärsutveckling i Ekobanken, är en av talarna på Sustainable Finance den 28 mars.
I veckan kommer årets första nummer av #finansliv Innehåller bl.a. #lön #paytech #danskebank #fintech #nordea, krönika av @framtidsfeministen och mycket mer! Omslagsfoto: @oskaromne
En av talarna på Sustainable Finance den 28 mars är Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center. @aisustcenter Glöm inte att boka dina biljetter på finansliv.se.
Ylva Lipkin är konstansvarig på SEB. Har du en kollega vi borde skriva om? Maila oss på redaktion@finansliv.se eller DM här! Foto: @ylvasundgren
Fredrik Hjorth är äventyrare och har tältat på SEB:s tak. Har du en kollega vi borde skriva om? Maila oss på redaktion@finansliv.se eller DM här! Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram