Det betyder bruttosoliditetskravet
Johan Magnuson, manager för financial Services, på revisions- och konsultbolaget Ernst & Young, förklarar bruttosoliditetskravet.
Vad är bakgrunden till bruttosoliditetskravet?
– Baselkommittén har sedan 2010 varit drivande i diskussionen om och utformningen av ett bruttosoliditetskrav inom ramen för skärpta kapital- och likviditetskrav för banker och kreditinstitut, den så kallade Basel 3-överenskommelsen. Utöver åtgärder för att hantera exempelvis bristande riskhantering samt otillräcklig kapital- och likviditetsplanering ansågs även att ett icke-riskbaserat kapitalkrav behövde införas.
– Baselkommitténs förslag till bruttosoliditetskrav har ännu endast introducerats inom EU i form av rapporteringskrav inom kapitaltäckningsregelverken CRR och CRD 4, som trädde i kraft 2014.
– Under 2016 publicerade EU-kommissionen förslag till revidering av CRR och CRD 4 där ett formellt krav på bruttosoliditet inkluderades.
– I somras enades EU-rådet och Europaparlamentet om förändringarna i förordningen och direktivet, som nu heter CRR 2 och CRD 5. Dessa väntas träda i kraft i början av 2019 och implementeras de närmaste åren.
Vad är bruttosoliditetskravet för något?
– Det innebär att banker behöver se till att det så kallade primärkapitalet (CET1 + AT1-kapital) inte understiger tre procent av bankens totala exponering.
– Dagens riskvägda kapitaltäckningskrav betyder, förenklat, att bankerna behöver säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital i relation till deras riskvägda tillgångar. Riskvägda tillgångar kan beräknas genom föreskrivna schablonvärden (schablonmetoden) eller interna modeller (som kräver tillstånd från Finansinspektionen).
– Bruttosoliditetskravet syftar i stället till att säkerställa tillräckligt med förlustabsorberande kapital (primärkapital) för bankens totala tillgångar, det vill säga utan riskviktning. Banker behöver inkludera poster på och utanför balansräkningen. För poster utanför balansräkningen ska instituten tillämpa en konverteringsfaktor för att beräkna hur stor del av exponeringen som ska innefattas i bruttosoliditetsgraden. För systemviktiga institut tillkommer även ett buffertkrav avseende bruttosoliditet, vilket föreslås träda i kraft 2022.
Hur påverkas bankerna av bruttosoliditetskravet?
– Det kommer främst att påverka banker och kreditinstitut med specifika affärsmodeller, exempelvis banker med fokus på bolån, kommunlån, stora likviditetsportföljer eller andra typer av exponeringar som anses ha låg risk.
– Bland andra Bankföreningen har argumenterat för att ett bruttosoliditetskrav inte borde införas inom EU på grund av just dessa implikationer. I det senaste förslaget till nya regelkrav har anpassning genomförts i syfte att reducera påverkan för banker och institut med specifika affärsmodeller, exempelvis undantas offentlig utlåning från offentliga utvecklingsbanker, garanterade exportkrediter och subventionerade lån.
– Det nya bruttosoliditetskravet anses dock inte ha någon betydande påverkan för majoriteten av de svenska bankerna och kreditmarknadsbolagen. De svenska bankerna har generellt en bruttosoliditetsgrad som överstiger det föreslagna »golvet« på tre procent, och majoriteten av instituten har redan börjat styra på bruttosoliditet. Medvetenheten är hög på den svenska marknaden.
– Bankerna behöver nu påbörja utvärdering av hur de ska inkludera bruttosoliditet inom ramen för den interna kapitalutvärderingsprocessen (IKLU) – om detta inte redan har genomförts.