Det betyder PAD-direktivet
Foto: Anna Nildén/Finansinspektionen

Det betyder PAD-direktivet

Ämne: PAD (Payment accounts directive)
Lärare: Anders Dölling, rådgivare inom området Bank på Finansinspektionen

I juni 2017 implementerades PAD-direktivet i Sverige via betaltjänstlagen. Vad betyder direktivet?

– PAD, eller betalkontodirektivet på svenska, handlar kortfattat om rätten för lagligt bosatta inom EU att öppna betalkonto med vissa grundläggande betaltjänster, att banker och betaltjänstleverantörer ska ge avgiftsinformation för olika kontotjänster samt krav på att det ska finnas en rutin för bankbyte.

Vad är syftet med regelverket?

– Bakgrunden är att marknaderna för konto såg väldigt olika ut mellan EU-länder. Vissa länder hade höga kontoavgifter, medan andra låg betydligt lägre. I en del länder var det svårare att öppna konto eller att byta bank. Direktivet infördes alltså för att jämna ut skillnaderna och för att underlätta för konsumenterna. Eftersom det såg olika ut mellan länderna har direktivet också fått mer eller mindre betydelse.

Fyra områden är centrala för PAD-direktivet. Hur ser strukturen ut?

– Den första delen handlar om rätten att öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner. En laglig rätt att öppna konto fanns i Sverige sedan tidigare men få tjänster kopplade till kontot följdes av allmänna råd. Numera är det betaltjänstleverantörers skyldighet att öppna ett konto med grundläggande funktioner till de som är lagligt bosatta inom EES-området. Rent praktiskt handlar det bland annat om att kunden ska kunna öppna konto, sätta in och ta ut medel, göra betalningar och autogirodragningar och få ett betalkort. Kontot kan nekas med stöd i penningtvättsregelverket. Det finns också några andra fall där banken kan neka en kund, det talas om särskilda skäl, men är dock ovanligt. Det kan vara specifika fall av bevisad ekonomisk brottslighet mot någon där ett betalkonto använts. Däremot har banken inte rätt att neka en kund som till exempel har betalningsanmärkningar eller som saknar personnummer.

– Den andra aspekten handlar om avgiftsinformation och är ett sätt för öka transparensen vad tjänsterna kostar. Bankerna ska på ett överskådligt sätt visa vad de vanligaste tjänsterna kopplade till ett betalkonto kostar. Kunden ska få information när den öppnar ett nytt konto, men informationen ska också finnas på bankkontor och på bankernas webbplatser. Regelverket säger även att bankerna en gång per år ska visa i ett standardiserat format vilka avgifter kunderna har betalat för sina betalkonton.

– Bankerna ska även rapportera in löpande så att det finns aktuella siffror på vad deras tjänster kostar. Finansinspektionen har en inrapporteringsfunktion där bankerna lägger in uppgifterna som sedan presenteras i en jämförelse på Konsumenternas bank- och finansbyrås sajt.

– Den sista delen handlar om att det ska finnas en bankbytesrutin, alltså en process hos instituten för hur ett bankbyte ska gå till. När direktivet kom fanns redan en branschrutin för bankbyte i Sverige, medan det har inneburit en större förändring i andra EU-länder. Exempelvis har antalet bankbyten i Belgien ökat kraftigt sedan regelverket implementerades.

I fjol gjordes en uppdatering av betaltjänstlagen, vad är nytt?

– Bland annat att bankerna inte får begränsa antalet gånger kunder använder en grundläggande funktion kopplat till ett betalkonto. Att banker inte får ta ut avgifter för en del information som kan behövas i samband med bankbyte och att det ska finnas information om vad olika paketlösningar av banktjänster skulle kosta om komponenterna köptes separat. Bankerna har till stor del jobbat på det här sättet sedan tidigare och det innebär därför inte särskilt stora förändringar, men nu har det även skrivits in i lagen.

Är fler förändringar att vänta kopplat till PAD?

– Inte just nu. Nu har regelverket funnits ett tag och det har satt sig. I Sverige har vi under senaste året sett ett par ärenden där konsumenter som nekats att öppna konton gått vidare till Allmänna Reklamationsnämnden och i några fall fått stöd i lagen.

publicerad
11 mars 2020
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram