Det här innebär det nya samförståndsavtalet mellan ECB och FI

Vad innebär det nya samförståndsavtalet mellan Europeiska Centralbanken, ECB och sex länders nationella myndigheter, däribland Finansinspektionen, FI?
– Samförståndsavtalet innebär att de myndigheter som ingår i avtalet tydliggör deras samarbetsvilja sinsemellan. Syftet är att stärka tillsynssamarbetet genom informations­utbyte och att främja en gemensam tillsynskultur.

– Tanken är att samförståndsavtalet ska bidra till ett förbättrat samarbete och informationsdelning mellan ECB och myndigheterna avseende företagen under tillsyn och deras eventuella gränsöverskridande verksamhet.

Varför har FI ingått detta avtal, Sverige lyder ju inte under ECB?
– Det framgår i artikel 3.6 i ramförordningen om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM-förordningen) att ECB ska ingå i ett samförståndsavtal med nationella behöriga myndigheter i EU-medlemsstater som inte ingår i den europeiska banktillsynen. Även om Sverige inte är med i Bankunionen har flera av företagen som står under FI:s tillsyn verksamhet i länderna som omfattas av samförståndsavtalet. FI ser därför positivt på ett stärkt sam­arbete myndigheterna emellan.

Vilken typ av information ska de berörda myndigheterna utbyta med varandra och ECB?
– Informationen är inte fördefinierad utan samförståndsavtalet innehåller generella termer för samarbetet. Syftet med avtalet är framför allt att underlätta informationsdelningen mellan myndigheter i deras dagliga tillsynsarbete av företag som har gränsöverskridande verksamhet i länderna som omfattas av avtalet. Information som skulle kunna vara relevant att dela kan exempelvis omfatta både information som delats med och/eller begärts in av tillsynsmyndigheten, tillsynsaktivitet som utförts eller planeras och bedömningar gjorda av tillsynsmyndigheten på ett eller flera företag, och så vidare.

Vilken typ av informationsutbyte sker i dag?
– Finansinspektionen har redan möjlighet att samarbeta med andra tillsynsmyndigheter. Exempelvis sam­arbetar FI redan med ECB och andra myndigheter genom så kallade tillsynskollegium för tillsynen av stora banker med verksamhet i flera länder.

– Tillsynskollegierna är grupper med representanter från tillsynsmyndigheterna i de EU-länder där banken är verksam. Arbetet sker enligt samarbetsavtal mellan ländernas myndigheter. För svenska banker är det FI som är ordförande i tillsynskollegierna. Deltagarna i kollegierna utbyter information om bankgruppen i fråga och myndigheternas respektive bedömningar. Informationen som utbyts används bland annat för att fatta så kallade gemensamma beslut om exempelvis bankgruppens kapital- och likviditetssituation.

I avtalet uppmuntras myndigheterna att informera om planerade åtgärder som kan vara av betydelse för andra myndigheter, vad kan det handla om för åtgärder?
– Det skulle kunna handla om olika typer av tillsynsåtgärder som anses vara av betydelse för andra myndigheter. I samförståndsavtalet omnämns exempelvis administrativa sanktionsavgifter samt andra typer av beslut och åtgärder mot den gränsöverskridande verksamheten eller mot banken som kan ha betydelse för andra myndigheters tillsynsarbete. Ett exempel på ett sådant beslut skulle kunna vara att en bank ska uppfylla ytterligare kapitalbaskrav.

Finns det några risker eller problem med att utbyta information med andra länder? Hur motverkas i så fall de riskerna?
– Samförståndsavtalet innehåller skrivningar kring hur informationsdelningen ska ske och hur informationen ska hanteras. Avtalet är inte legalt bindande och det tydliggörs exempelvis att nationella regler om offentlighet och sekretess alltjämt ska gälla.

När träder samförståndsavtalet i kraft?
– Samförståndsavtalet började gälla när det signerats av alla myndigheter som ingår i avtalet, det vill säga Sverige, Danmark, Polen, Rumänien, Tjeckien och Ungern.