Det innebär sjätte penningtvättsdirektivet

I december 2020 trädde det sjätte penningtvättsdirektivet i kraft. Vilka förändringar har genomförts sen det femte direktivet?

– Den stora förändringen väntar nu på att genomföras och är EU-kommissionens fyra lagstiftningsförslag som presenterades under sommaren 2021, och där ett sjätte direktiv för penningtvätt är en av delarna. Det sjätte direktivet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism (AMLD6) ska ersätta det befintliga direktivet (det fjärde direktivet om bekämpning av penningtvätt, ändrat genom det femte penningtvättsdirektivet).

– Andra delar handlar bland annat om inrättandet av en ny EU-myndighet för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, samt en översyn av 2015 års förordning om överföringar av medel, för att spåra överföringar av kryptotillgångar.

Vad är syftet med det sjätte penningtvättsdirektivet?

– Syftet är att fånga upp och anpassa utifrån de utmaningar som samhällets utmaningar skapar och harmonisera lösningar mellan EU-länder. Det handlar till exempel om att förbättra upptäckten av misstänkta transaktioner och verksamheter och att täppa till kryphål inom det finansiella systemet som används av kriminella.

– Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism handlar i slutändan också om att bidra till att skydda de europeiska medborgarna och samhället mot terrorism och organiserad brottslighet.

Det femte penningtvättsdirektivet kom drygt ett år tidigare. Varför behövdes en lagändring så kort inpå?

– Det krävs en ständig utveckling av regelverk för att i större utsträckning förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Inte minst med tanke på att vi måste förhålla oss till snabb utveckling som teknisk innovation som nya digitala valutor, både mer integrerade också diversifierade finansiella flöden på den inre marknaden och kriminella aktörers förmåga att utnyttja luckor i systemen och arbeta gränsöverskridande.

På vilket sätt påverkas bankerna av lagändringen?

– Det femte direktivet förändrade kraven på bland annat bankers process för kundkännedom, vilket innebar krav på ännu högre kvalitet i bedömningar av risker, tydlig informationsinhämtning från fler håll och en ännu mer noggrann hänsyn till branschrisker. Det sjätte penningtvättsdirektivet kommer att harmonisera arbetet mot penningtvätt mellan medlemsländerna, vilket då också kommer att påverka banker. Det handlar till exempel om straffrättsliga definitioner och påföljder vid penningtvätt.

Kan vi få se ytterligare förändringar på regelsidan framåt, eller har EU kommit i mål?

– Med tanke på samhällets höga förändringstakt till exempel avseende teknik globaliseringen så kommer vi att se förändringar med täta intervaller även framöver.