Bara tre partier vill slopa bankskatten
Den kritiserade bankskatten kommer med största sannolikhet vara kvar efter valet – oavsett vilket block som vinner. En majoritet av riksdagens partier är för bankskatten, visar Finanslivs enkät inför valet.
Riskskatten för kreditinstitut, den så kallade bankskatten, infördes i januari i år trots att regeringens budget föll, vilket Finansliv tidigare skrivit om. Skatten har fått omfattande kritik, bland annat för att missgynna svenska banker och gynna utländska. I mars överklagade Bankföreningen skatten till EU-domstolen, eftersom man anser att den strider mot EU-rätten och dess statsstödsregler.
Men trots kritiken kommer bankskatten antagligen att bli kvar efter valet, oavsett vad valutgången blir. Inställningen till skatten är nämligen inte uppdelad utifrån blockgränserna. Det visar Finanslivs enkät inför valet, där samtliga riksdagspartier har svarat på hur de ställer sig till ett antal frågor som berör finansbranschen.
Fem miljarder årligen till statskassan
Regeringens förslag om riskskatt för kreditinstitut, bankskatten, antogs av skatteutskottet i slutet av förra året.
Bankskatten ingick i budgetramarna och fanns även med i oppositionens budget som antogs när regeringens budget föll.
Den nya skatten ska enligt regeringens beräkningar ge 5 miljarder till statskassan årligen.
Alla banker och kreditinstitut som har skulder på minst 150 miljarder ska betala 0,05 procent av skulden i skatt från och med 1 januari 2022, och 0,06 procent från och med 2023.
Nio svenska inhemska banker drabbas av bankskatten.
Regeringen ska senast den 1 oktober i år komma med förslag som undantar Kommuninvest från riskskatten och kompensera kommun- och regionsektorn för de ökade kostnader som skatten innebär. Regeringen ska även utreda möjlighet till lagändring så att skatten inte slår mot bankverksamhet som är lokalt förankrad.
Socialdemokraterna, som tog fram förslaget, vill behålla bankskatten.
– Regeringen har fått riksdagens stöd för att införa en ny skatt för större banker och andra kreditinstitut som ska stärka de offentliga finanserna och skapa utrymme för att täcka de indirekta kostnader som en finanskris riskerar att föra med sig. Det är viktigt att för att stärka finansieringen av vår välfärd och gemensamma trygghet. Det är väl avvägd politik, säger Socialdemokraterna till Finansliv.
Storbankerna gör stora vinster som ett resultat av bristande konkurrens och statliga garantier.
Det vill även Vänsterpartiet.
– Vänsterpartiet var drivande bakom att den infördes. Storbankerna gör stora vinster som ett resultat av bristande konkurrens och statliga garantier. Då är det rimligt att de också bidrar till finansieringen av välfärden och andra offentliga åtaganden, säger Vänsterpartiet till Finansliv.
Miljöpartiet vill också behålla skatten.
– Miljöpartiet står bakom bankskatten. Staten är den yttersta garanten för det finansiella systemet. Det skapar ett risktagande beteende hos banker. Det är därför rimligt att de betalar skatt för den försäkring det innebär.
Alla tre vänsterpartier vill alltså behålla skatten, men det räcker som bekant inte för en majoritet i riksdagen. Centerpartiet, som väntas stödja vänsterblocket, vill inte ha kvar bankskatten.
– Vi anser att förslaget inte borde ha genomförts på det sätt och med den utformning som regeringen föreslog. Remissinstanserna kritiserade samstämmigt förslaget som kommer slå mot såväl svenska hushåll som svenska företag, säger Centerpartiet till Finansliv.
När riskskatten behandlades i riksdagen påtalade vi flera brister i utformningen. Nu måste regeringen ge besked om kritiken!
Även Liberalerna och Moderaterna är emot bankskatten.
– När riskskatten behandlades i riksdagen påtalade vi flera brister i utformningen. Nu måste regeringen ge besked om kritiken! Det är oacceptabelt att finansminister Mikael Damberg (S) duckar, säger Liberalerna till Finansliv.
– Att höja skatter för att finansiera sina utgifter är fel väg att gå. Riskskatten är en skadlig skatt och i praktiken är det en skatt på bolån – dvs en skatt som kommer betalas av vanliga bankkunder. Vi var emot att den infördes och kommer att försöka stoppa höjningen av skatten som de rödgröna vill genomdriva, säger Moderaterna till Finansliv.
Men alla högerpartier håller inte med. Både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill behålla skatten.
– Kristdemokraterna vill inte ta bort bankskatten. Vi anser att det är rimligt att vi har en beskattning av systemviktiga kreditinstitut då de vid en eventuell finansiell kris inte bara riskerar att orsaka direkta kostnader för samhället utan även indirekta i form av till exempel lägre tillväxt och högre arbetslöshet i en vikande konjunktur. Vi vill dock att Kommuninvest undantas från bankskatten, säger Kristdemokraterna till Finansliv.
»Bankskatten borde skrotas«
Sverigedemokraterna instämmer.
– Vi tycker det är bra och rimligt att bankerna är med och finansierar den inbyggda finansiella risken i banksystemet, vilken vid en kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället. Vi reserverade oss dock mot att den även skulle gälla Kommuninvest då Kommuninvest är ett kreditinstitut som skiljer sig mot andra kreditinstitut då de ägs och garanteras av 292 kommuner och regioner, drivs utan vinstsyfte, har samhällsnyttigt uppdrag och därmed säkrar stabila och billiga lån till den svenska välfärden, säger Sverigedemokraterna till Finansliv.
Det är alltså bara tre partier som vill ta bort skatten: Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna. Oavsett vilket block som vinner valet på söndag kommer bankskatten därmed sannolikt bli kvar, eftersom en majoritet i riksdagen vill behålla den.
