Experterna om 2024: »Räntetoppen är nådd«

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 4 procent vid det senaste penningpolitiska mötet i november. Inflationen är visserligen fortfarande hög, men inflationstrycket har dämpats tydligt både i Sverige och i omvärlden, skrev Riksbanken om beslutet.

Ett helt korrekt beslut tycker Robert Bergqvist, som länge trott på oförändrad ränta.

– Ekonomer på andra banker som trodde på en höjning har sagt att vi fortfarande har en hög inflation, och det håller jag med om. Men dagens inflationssiffra är ju gårdagens information, här gäller det att titta framåt. Vi har en konjunktur som bromsar in, inflationen rör sig neråt, och vi vet att penningpolitiken verkar med viss fördröjning.

Analytikernas förväntningar inför räntebeskedet var splittrade. Något fler trodde på en höjning med 0,25 procentenheter än på oförändrad ränta. En av dem var Christina Nyman. Hon tycker att det är rimligt att Riksbanken ligger lite högre än ECB, eftersom Sveriges inflation är klart högre.

– Ekonomin har ändå varit motståndskraftig för de räntehöjningar som gjorts, och om Riksbanken hade höjt i november skulle man också tydligt ha kunnat signalera att nu är vi klara. Det skulle minska osäkerheten, men nu signalerar Riksbanken i stället att det kan komma fler räntehöjningar, säger Christina Nyman.

Robert Bergqvist anser att är rätt av Riksbanken att hålla dörren öppen för ytterligare en höjning.

– Riksbanken måste signalera att man står beredd att ta ett steg till. Skulle de säga att nu är vi klara, då hade vi förmodligen fått ett glädjerally i form av räntor som går ner och börsen som går upp, och det vill man inte riktigt ha.

Men både han och Christina Nyman tror trots signalerna att Riksbanken har höjt färdigt.

– Vår huvudtes är att räntetoppen är nådd, om inte inflationsnedgången stannar av, säger Christina Nyman.

Den stora frågan är när vi kan förvänta oss en sänkning av styrräntan, tycker Robert Bergqvist. Enligt Riksbankens prognos blir det inte förrän 2025, men han tror att det finns en möjlighet att räntan sänks redan nästa år.

– Dels handlar det om att Riksbanken nu gör en paus i höjningarna, dels om det sätt man kommunicerar om inflationen, det ligger i linje med vad andra centralbanker säger och indikerar att man står på toppen, vilket ökar möjligheten för en sänkning nästa år.

Även Christina Nyman tror att Riksbanken kommer att sänka räntan 2024. Handelsbankens prognos var tidigare en sänkning redan i september nästa år, men efter det senaste räntebeskedet har prognosen ändrats.

– Vi har skjutit upp sänkningen till fjärde kvartalet, säger Christina Nyman.

SEB håller hittills kvar sin prognos om att Riksbanken kommer att sänka räntan i september.

Men en sänkning 2024 finns inte i Riksbankens prognos?

– Nej, skulle det redan nu finnas med i räntebanan då hade man omedelbart stängt varningsdörren. Riksbanken vill hålla oss lite på fötterna så att vi inte ska springa i väg i någon eufori, säger Robert Bergqvist.

Svensk ekonomi är nu i recession, visar de senaste BNP-siffrorna från Statistiska centralbyrån. SEB spår en fortsatt negativ konjunkturutveckling nästa år, och tror att Sveriges BNP kommer backa −0,4 procent för 2024. Men utvecklingen kommer vända uppåt under slutet av året, enligt Robert Bergqvist.

– Jag tror att vi kommer få se en ljusning redan under andra halvåret 2024, när vi fått ner inflationen och Riksbanken öppnar dörren för räntesänkningar. Det innebär också att finansminister Elisabeth Svantesson kommer att kunna öppna dörren för större finanspolitiska stimulanser 2025.

Handelsbanken spår nolltillväxt nästa år, med stigande arbetslöshet.

– Hushållen har dragit ner sin konsumtion, bostadspriserna tror vi har fallit klart liksom bostadsbyggandet. Så de största fallen har redan varit, men det blir en fortsatt svag utveckling. Jag ser framför mig att vi kommer ha en fortsatt nedgång i sysselsättningen nästa år, och sen en starkare ekonomi och återhämning 2025, med mer expansiv finanspolitik, säger Christina Nyman.

Det senaste året har vi sett stora vinstökningar och växande räntenetton hos storbankerna, främst på grund av höjda räntor. Samtidigt är bolånemarginalerna pressade och låneutvecklingen svag. Christina Nyman tror att den trenden kommer att hålla i sig.

– Vi ser framför oss stillastående bostadspriser och få försäljningar, och en svag låneutveckling med fortsatt pressade bolånemarinaler.

Robert Bergqvist tror att bankerna kan få det lite tuffare nästa år, men ser inga större risker för finansbranschen.

– När konkurrensen ökar mellan bankerna och räntorna förmodligen börjar röra sig neråt, då kan det påverka bankernas lönsamhet negativt. Men vi kommer från ett bra utgångsläge. Om vi skulle få en djup lågkonjunktur kommer också kreditförlusterna att öka, men än så länge har bankerna stått emot väl.

En bransch som haft stora problem under året är kommersiella fastigheter. Handelsbanken bedömer att fastighetsbranschen har kommit ungefär halvvägs i sin anpassning till ökade finansieringskostnader.

– Vi räknar med att kommersiella fastighetsvärden i snitt ska komma ner 15 procent, hittills har branschen tappat 8 procent. Vi kan få se fler försäljningar, nyemissioner och minskad investeringstakt nästa år. Men möjligheterna till finansiering på kapitalmarknaden har ändå ökat något, även om det kommer vara fortsatt tufft, säger Christina Nyman.

Även Robert Bergqvist tror på ytterligare ett tufft år för fastighetsbranschen, men ser positiva signaler.

– Jag ska inte förminska utmaningarna, men det finns två saker som är lite uppmuntrande. Det ena är att bolagen jobbar mycket med sina balansräkningar och ser över sina tillgångar. Och den andra faktorn är att kreditmarknaden ändå verkar fungera.