Gå direkt till textinnehållet
Yrkesstatusen har betydelse för hur vi ser på oss själva, men också hur vi bemöter andra.
Yrkesstatusen har betydelse för hur vi ser på oss själva, men också hur vi bemöter andra.

Får läkaren bättre service av dig?

Känner du dig nedklassad när grannar och bekanta får reda på att du jobbar på bank? Eller sträcker du stolt på dig när du berättar att du jobbar på ett försäkringsbolag? Hur behandlar du själv kunden när du får reda på att hen är läkare?

Yrkesstatusen har betydelse för hur vi ser på oss själva, men också hur vi bemöter andra. Det skriver tidningen Arbetsliv som intervjuat Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi vid Göteborgs universitet, om olika yrkens status.

I toppen av högstatusyrkena finns de med lång utbildning och specialistkompetens, som läkare, jurist och ingenjör. Även yrkesgrupper med makt och inflytande, som vd, statsråd och diplomat, har högt anseende. I botten finns till exempel städare och kassapersonal.
Har man ett yrke med låg status kan det upplevas som stressande och inverka negativt på ens hälsa och självbild. Det beror på att vi bemöter människor olika beroende på vilket yrke de har. Men även de med ett högstatusyrke kan uppleva sig pressade, eftersom de känner att de alltid måste leva upp till de höga förväntningar som följer med yrkesrollen, skriver Arbetsliv.
Trots samhällsutveckling och ändrade värderingar ser många yrkens status ut ungefär som på 1950-talet, visar en studie. Men några rankas inte längre lika högt, som till exempel officerare, banktjänstemän och framför allt lärare.

Yrkesstatusen har betydelse för hur starkt man identifierar sig med sin yrkesroll, menar Ylva Ulfsdotter Eriksson. En del säger att de ”är” sitt yrke medan andra säger att ”de jobbar som”. Framför allt är det de som har högre utbildning som säger att de ”är” sitt yrke.
– Säger man att man är snickare så signalerar det en identitetshållning. Att jobba som någonting är mer något jag gör men det definierar inte vem jag är. Det handlar mer om att man försörjer sig på det här sättet, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson till Arbetsliv.
Hon tycker att det självklart påverkar en negativt om man till vardags blir osynliggjord och ignorerad på sitt jobb. Men hur man förhåller sig till sin yrkesidentitet är också individuellt. En del har förmågan att gå in och ut ur sin yrkesroll utan problem medan andra tar arbetet med sig hem mentalt. Den ökade tillgängligheten har också gjort det svårare att dra en skarp skiljelinje mellan privatliv och yrkesliv.

Text: BrittMari Lantto
Foto: Istockphoto

 

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord