»Frågan är inte om utan när det vänder«

Coronaviruset har redan fått enormt stor inverkan på världsekonomin med kraftiga börsfall, efterfrågeras i flera branscher och varsel bland många företag.

– Det är inte längre frågan ifall vi har en recession, det har vi, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Och mer osäkerhet är att vänta. SEB räknar med fortsatt stora svängningar på börserna även nästa kvartal, och förmodligen ytterligare ras.

– Det har varit en historisk dramatik i börsrörelserna de senaste veckorna. Det beror på att den här virusutvecklingen är så svår att siffersätta och tidsbestämma för konjunkturen. Vi famlar i mörkret just nu, och då blir det sådana här 10-procentiga fall på börsen. Vi har inte sett någon stabilisering än, säger Robert Bergqvist.

Nu handlar det om hur återhämtningen kommer att se ut, anser han. Utvecklingen framöver beror på olika potentiella kriser, och hur dessa hakar i varandra.

Den ena är produktionen och utbudet av varor och tjänster.Redan nu har vissa branscher snabbt fått en överkapacitet, däribland resebranschen, besöksnäringen och transportsektorn. Den krisen kan växa till fler branscher.

Vi tror på U-scenariot. Det baserar vi på historisk utveckling, när man tittar på tidigare smittspridningar talar det mesta för att det kommer vända tillbaka ganska snabbt.

Den andra potentiella krisen är om efterfrågan viker generellt, för att hushållen förlorar sina jobb och får det svårare ekonomiskt.

Den tredje är en förtroendekris, som världens börser redan är inne i.

Om alla dessa potentiella kriser infaller direkt efter varandra kan vi även närma oss en finansiell kris, enligt Robert Bergqvist. Då blir utvecklingen inte U-formad, utan snarare L-formad.

– Vi tror på U-scenariot. Det baserar vi på historisk utveckling, när man tittar på tidigare smittspridningar talar det mesta för att det kommer vända tillbaka ganska snabbt. Dessutom har länder som Kina och Sydkorea lyckats ta kontroll över spridningen med mer eller mindre drastiska åtgärder. Det handlar inte om ifall vi får se ett slut på det här, utan när.

Det finns några faktorer som Robert Bergqvist anser är avgörande för återhämtningen: smittspridningen av viruset, medicinska framsteg samt vilken ekonomisk politik som bedrivs.

Han tycker att de åtgärder som Sveriges och andra länders regeringar och centralbanker har vidtagit hittills har varit mycket omfattande – och rätt riktade – även om de inte varit samordnade.

– Det är historiska dimensioner på det som gjorts. Det är för tidigt att säga om det är tillräckligt, men jag tycker att man gör rätt saker. Primärt handlar det om att lägga fokus på företagssektorn. Om vi har rätt i att detta är en övergående kris, då gäller det att föra en ekonomisk politik som kan hjälpa företagen att övervintra.

Det är historiska dimensioner på det som gjorts.

Om krisåtgärderna inte hjälper och vi får omfattande varsel kan återhämtningen i ekonomin dröja, enligt Robert Bergqvist. Men han tror att vi kommer få se ännu fler politiska åtgärder framöver. Och det finns utrymme för det, anser han. Särskilt i Sverige.

– Vi har i dag en statsskuld på cirka 35 procent av BNP. Skulle vi öka den till 45 procent är det fortfarande mycket lågt. En sådan ökning motsvarar omkring 500 miljarder kronor, så det frigör en hel del pengar.

Även svenska banker har ett bra utgångsläge, enligt Robert Bergqvist. De har en stark affärsmodell med hög kostnadseffektivitet och stora kapitalbuffertar. Riksbanken erbjuder nu också billigare lån till bankerna så att de lättare kan låna ut till företag. Men det innebär att bankerna får bära kreditrisken.

– Det kan bli ett potentiellt problem, myndigheterna vill inte heller att bankerna ska ta på sig för mycket kreditrisk. Men det är viktigt att vi som bank är med och hjälper våra företag och kunder igenom den här situationen, säger Robert Bergqvist.

Intervjun gjordes 18 mars och uppdaterades den 24 mars.