Hållbarhetsexperten om COP28: »Ett startskott«

I förra veckan avslutades FN:s klimattoppmöte COP28 i Dubai. På mötet skulle världens länder för första gången göra en global översyn, det vill säga en slags utvärdering om ländernas klimatarbete är på rätt spår att nå Parisavtalet.

FN:s utvärdering av ländernas arbete hittills visar att utvecklingen går bakåt. I dagsläget ligger prognosen för den globala uppvärmingen på 2,5–2,9 procent, vilket alltså är nästan dubbelt så mycket som målet på 1,5 procent i linje med Parisavtalet.

Den springande punkten på toppmötet var utsläppen, där flera parter har efterlyst konkreta åtgärder för att börja fasa ut fossila bränslen. Även investeringar i förnybara energikällor, anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador samt klimatfinansiering stod högt upp på agendan.

Det hela slutade med att fossila bränslen för första gången nämndes i sluttexten, något som inte har hänt tidigare. Länderna skrev också under att tredubbla mängden förnybar energi och att öka takten kring energieffektivisering.

Även om formuleringen om fossila bränslen inte blev så skarp som många hade hoppats på är överenskommelsen ett steg i rätt riktning, menar Josefin Johansson hållbarhetsanalytiker på Handelsbanken.

– Det är ett startskott, definitivt. Sedan är formuleringen inte så skarp som många länder hade önskat. Många har argumenterat för begreppet utfasning, och inte bara att röra sig bort ifrån fossilt. Men ändock lyckades man få in fossilt i sluttexten, vilket är ett steg framåt.

– För att begränsa till 1,5 grader ser det inte ut att vara nog, men det är bättre än den överenskommelse som fanns innan, säger hon.

Överenskommelserna är viktiga för bankerna att följa, eftersom de ger en uppfattning om vilka teman som framöver kan få ny lagstiftning. Utifrån COP28 kommer områden som förnyelsebar energi, energieffektivisering, klimatanpassning och biologisk mångfald att vara i fokus, tror Josefin Johansson.

Samtidigt införs ny lagstiftning på regional nivå, påpekar hon. Vilken effekt som överenskommelsen får beror alltså på hur och i vilken takt som länderna agerar. Samtidigt som åtgärder kan komma tidigare är det först inför COP30, det vill säga 2025, som länderna ska ha skickat in sina uppdaterade nationella planer (NDC:er).

– På EU-nivå har vi redan sett en hel del ny lagstiftning och jag tror att flera länder kommer att göra mer än tidigare, men vi kommer nog inte se implementering i den takt som behövs för att leverera på det man kommit överens om.

Hur påverkar överenskommelsen banksektorn? 

– Det förändrar inte allt över en natt, utan snarare att det så småningom tenderar att leda till ny lagstiftning på regional nivå. Det får i sin tur effekter på hur bankerna ska hantera sina portföljer i termer av investeringar, vilka bankerna vill låna ut till och hur de ser på risk.

– Det kan vara allt från att ha fokus på att fasa ut fossilt, även om jag tror att det kommer ske ganska långsamt för banksektorn som helhet, till att exempelvis bedöma risker kopplat till biologisk mångfald och hur det kan påverka bolagens verksamhet och kostnaderna framöver.