Hårdare sanktioner mot ryska storbanker

Sedan beskedet att Ryssland invaderat Ukraina infördes igår kväll hårdare sanktioner från USA och från EU.

Några av de största måltavlorna för sanktionerna är den ryska banksektorn. Hittills har sanktioner riktats mot mindre banker, men med de hårdare sanktionerna kommer även storbanker som Sberbank och VTB Bank att bli svartlistade.

– Det slår hårdare. Inte bara för Ryssland, utan även för alla investerare och alla aktörer som har koppling till bankerna, säger Erik Meyersson Senior ekonom på Handelsbanken.

Mer konkret innebär sanktionerna att ryska banker stängs av från den internationella kapitalmarknaden, genom att de bland annat inte tillåts göra transaktioner i utländska valutor som dollar, euro, pund, yen. Det innebär också att vissa ägare i bankerna hamnar på sanktionslistor.

Utöver banksektorn har det de senaste två veckorna införts sanktioner mot den ryska gasrörledningen Nord Stream 2, ryska oligarker och mot handeln av ryska statspapper.

Hur ser beredskapen ut i den europeiska banksektorn? 

– Det har tidigare funnits hål i EU:s sanktioner där ryska banker, via dotterbolag i EU, har kunnat fortsätta agera över landsgränser. Europeiska banker har haft god tid på sig att förbereda sig för tuffare sanktioner, men det här är ett nytt läge, säger Erik Meyersson.

Han drar paralleller till krisen mellan Iran och USA då EU stängde ute iranska banker.

– Ryssland är en stor del av världsekonomin, så det skulle bli en mycket större smäll.

Ytterligare en motåtgärd handlar om att utestänga Ryssland från den internationella betalnätverket Swift. Enligt EU-källor är det i nuläget inte troligt med en uteslutning, rapporterar Reuters, och åtgärden fanns heller inte med i EU:s och USA:s utökade sanktioner. Erik Meyersson hävdar att man i stället kommer fokusera på direkta sanktioner mot finansiella institutioner.

– Sannolikheten för att ryska institutioner utesluts har ökat betydligt. Anledningen till att man först gick efter de mindre bankerna som hade mer direkt att göra med militären var ett sätt att hålla proportionerna likvärdiga, men nu när Ryssland faktiskt har invaderat behöver man följa den principen och då vill det till starkare sanktioner.
– Dessutom behövs Swift så länge man från västs sida tänker sig fortsätta importera olja och gas från Ryssland. Därav kan det anses effektivare med direkta sanktioner mot specifika mål snarare än en bredare exkludering från Swift.

Han påpekar samtidigt att det har kommit en del protester från västerländska banker att stänga ute Ryssland.

– Det finns en oro att finansiella institutioner ska byta till Rysslands alternativa betalsystem. Så det finns mer negativa externaliteter med att stänga ute Ryssland från Swift.

Ryssland har den senaste månaden svängt och är nu på väg att reglera bitcoin och andra kryptovalutor som accepterad valuta i landet. Hur ser du på Rysslands möjligheter att runda sanktionerna på det sättet? 

– Det säger något om hur instabil rubeln har blivit, om man lutar sig mot krypto som betalningsvara. Det är väl inte omöjligt, men jag tror det blir väldigt svårt att täcka upp de stora kostnader som sanktioner kan innebära. Jag tror inte att det kommer ge så stor effekt.