Het arbetsmarknad för jurister inom bank

Det har gått fyra år sedan Finansliv var på plats på Resurs Banks huvudkontor vid Väla Centrum strax utanför Helsingborg. Sedan sist har bolaget bytt vd, men också arbetssätt.

Det tidigare öppna kontorslandskapet har blivit aktivitetsbaserat, där fasta arbetsplatser ersatts av olika slags arbetsytor och sittgrupper. Regeln sedan personalen är tillbaka efter pandemirestriktionerna är »60/40«, alltså tre dagar på jobbet med möjlighet att jobba två dagar hem­ifrån.

De har blivit färre på banken och gått från runt 700 anställda till 630. För bankens jurister är utvecklingen däremot oförändrad. Totalt är legal­avdelningen och funktionen för regelefterlevnad 13 anställda, vilket
är lika många som 2018.

Här jobbar bland andra juristerna Madeleine Jennefelt, dataskyddsspecialist, Jacob Skriver Frandsen, chefs­jurist på Resurs i Danmark och Kristina Alling, chef regelefterlevnad.

Madeleine Jennefelt jobbar ute­slutande med GDPR. Hon har varit i bolaget i sammanlagt åtta år, men började sin karriär på bland annat försäkringsbolag tills hon en kort tid senare bytte till banksektorn och Resurs. Efter en sejour på lås- och säkerhetsbolaget Assa Abloy är hon sedan 2,5 år tillbaka i banken.

Jacob Skriver Frandsen »har arbetat i branschen så länge han kan minnas«, men kom till Resurs 2012 efter att bolaget han jobbade på i Danmark blivit uppköpta av Resurs. Han hanterar i huvudsak danska frågor. Det finns vissa skillnader mellan länderna, men i grunden är det samma problemställningar, samma EU-regler och risker att hantera.

Kristina Alling kom till Resurs från Sparbanken Öresund 2014 och har likt Jacob Skriver Frandsen jobbat inom finans hela sitt yrkesliv.

Den gemensamma nämnaren mellan avdelningarna legal och compliance är risk. Ett känt uttryck i branschen för riskhantering är den första, andra och tredje försvarslinjen. I första försvarslinjen finns juristavdelningen som bland annat ansvarar för att implementera nya regelverk i affären, men också den mer klassiska juridiken som att skriva kommersiella avtal.

– Precis som samhället blir mer komplicerat blir också våra avtal det. De blir bara längre och längre, säger Jacob Skriver Frandsen.

I andra linjen kommer compliance in som en slags oberoende funktion som kontrollerar att regelverken har implementerats på rätt sätt. Tredje linjen är internrevisionen. Något förenklat kan man säga att legal utför, medan compliance kontrollerar.

Teamen sitter samlat, men fungerar som stöd till de andra avdelningarna. En stor del av arbetstiden går till att skriva avtal och att förstå nya regler. Nyligen lanserade banken så kallade »gröna lån« tillsammans med Skandia till kunder som exempelvis installerar solceller.

Därför blir det också mycket möten, särskilt när nya produkter eller samarbeten är på gång. Det är samtidigt det som är kul, säger Kristina Alling.

– Det kommer hela tiden nya regelverk, så det gäller att hänga med. Som jurist måste man gilla finansbranschen i allmänhet, men uppdateringar och att det händer nya saker i synnerhet.

Det viktigaste för att lyckas i sina roller är att det går att samarbeta med sina kolleger, anser Jacob Skriver Frandsen.

– Juridikavdelningen är bara en pusselbit av många, sedan ska vi lägga ihop pusslet till en färdig produkt. Då är det viktigt att man kan prata med sin kollega, annars blir det svårt.

Kristina Alling är inne på samma spår, men lyfter fram vikten av kompetens.

– Det handlar både om regelverken och om produkterna som vi tillhandahåller. Sedan måste man vara nyfiken.

– Och lyhörd, tillägger Madeleine Jennefelt. Hon påpekar att jobba med olika avdelningar är en stor del av jobbet.

– Man behöver förstå vart bolaget är på väg. Legal är en supportfunktion som ska fungera som ett stöd till affären. Det handlar om hur vi kan tillämpa juridiken och forma en produkt på bästa sätt inom de ramar och regler som finns, säger hon.

Trion är en del av en trend. På de större bankerna har antalet anställda inom legal och compliance närmast tiofaldigats på några år. Orsaken till det är mängden nya EU-regelverk med bland annat Mifid2, GDPR och penningtvättsdirektiven, vilket skapat en blomstrande arbetsmarknad för jurister. På det kommer de nationella regelverken, banktillstånd och börsregler som flera banker har att förhålla sig till.

När jag började i finansbranschen kunde en duktig jurist jobba med alla regelverk, men det går inte längre.

Enligt Jacob Skriver Frandsen är det i dag »fullständigt avgörande att ha jurister i en bank«, samtidigt som det krävs jurister som har förståelse för branschen.

– När jag började i finansbranschen kunde en duktig jurist jobba med alla regelverk, men det går inte längre. Det är för många detaljer på för många om­råden att hålla reda på.

Dessutom förändras regelverken mycket eftersom branschen är omvärldsstyrd, menar Kristina Alling. Kraven på vad en juristavdelning ska klara av har också höjts, enligt Madeleine Jennefelt.

– Det krävs mer och mer expertkunskap med många slags jurister. Du behöver exempelvis någon som jobbar särskilt med penningtvättsfrågor, och gärna någon som enbart jobbar med GDPR. Avtalsfrågorna finns förstås med i helheten, men man har i högre grad sitt huvudområde. Det har blivit en ökad specialisering, säger hon.

– Sedan är man ett lag vilket är en fördel. Det gör att man kan ha lite olika inriktningar inom funktionen och vara bra på olika saker, tillägger Kristina Alling.

I takt med utvecklingen har flera nya juristtjänster vuxit fram i banken. Ett exempel är GDPR-regelverket som Madeleine Jennefelt jobbar med.

– Innan 2018 hade vi ingen som bara jobbade med GDPR-regelverket, utan det var en roll som tillsattes då. Rollen handlar till stor del om att dokumentera och att jobba med riskbedömningar, säger Madeleine Jennefelt.

Hur många jurister som bolaget kommer ha om fem år är svårt att säga, men inget pekar på färre. Sedan är det inte helt enkelt att få tag på rätt kompetens, enligt Jacob Skriver Frandsen.

– I de rekryteringar som jag har varit med i har det varit svårt. Det är en kamp om talangerna, där vi konkurrerar med andra i branschen och med alla andra branscher.

Det är hela tiden en katt-och-råtta-lek mellan de som är ute efter informationstillgångar och vi som ska skydda dem.

En annan utmaning är att mindre och medelstora banker har en liknande regelbörda som storbankerna. I sammanhanget nämns ofta den så kallade proportionalitetsprincipen, men det är sällan den går att tillämpa, anser Kristina Alling.

– Det ligger något i det, för det är mycket regelverk som ska tillämpas och som gäller oss också, trots att vi inte är en fullsortimentsbank, säger hon.

– Man måste vara beredd att hjälpa en kollega, det är min upplevelse, för så stora är vi inte, säger Jacob Skriver Frandsen.

I raden av regelverk finns några som satt mer prägel på banken än andra, anser kollegerna.

En del handlar om de nya penningtvättsdirektiven som kommit på löpande band, även GDPR och PSD2 har tagit mycket resurser.

Enligt Jacob Skriver Frandsen sticker GDPR ut mest.

– Alla regelverk har sina utmaningar, samtidigt som det är ganska »straight forward« vad som behöver göras. Från en jurists perspektiv har GDPR varit något svårare, eftersom det finns många tolkningsfrågor hur kundernas uppgifter får hanteras.

– Penningtvättsregelverket är utmanade på sitt sätt, men det är tydligare vad som ska göras, säger han.

Med det sätter också Jacob Skriver Frandsen fingret på det svåra inom juridiken, nämligen utrymmet för tolkning. I juni fick Resurs Bank böter på 50 miljoner kronor från Finans­inspektionen för brister i kreditprövningen. Banken kommer överklaga beslutet.

– Vi anser att tillämpningen av konsumentkreditlagen, i ljuset av EU:s konsumentkreditdirektiv, är oklar vilket skapar problem för branschen i sin helhet och i förlängningen också för konsumenterna. Detta är det huvudsakliga skälet till att vi har beslutat att få frågan prövad i domstol, sa Nils Carlsson, vd på Resurs Bank i en kommentar i somras.

På frågan hur juristens roll kommer utvecklas framöver tror kollegerna på en fortsatt ökad regelbörda, samtidigt som tillämpningen av regelverken blir alltmer komplicerad.

– Detaljgraden i kraven är en risk. Det är mer som vi ska ha koll på sam­tidigt som straffen bara blir högre och högre, säger Jacob Skriver Frandsen.

Madeleine Jennefelt pekar på it-säkerheten som en allt större risk för banker.

– Det är hela tiden en katt-och-råtta-lek mellan de som är ute efter informationstillgångar och vi som ska skydda dem. Det dyker hela tiden upp nya metoder, så det är alltid en överhängande risk som vi som bank måste skydda oss mot. Det är också ett område som det snart kommer nya regler för.

Kan det bli för mycket regelverk?
– Definitivt. Det räcker med att titta på den information som vi är skyldiga att dela med kunderna, det är helt överväldigande. Jag vill påstå att all information gör att kunderna får svårt att hitta det viktigaste, för de vet inte var de ska leta.

– Det var inte riktigt så konsumentkreditdirektivet var tänkt, säger Jacob Skriver Frandsen.

Här kan dock ny teknik ge ett visst stöd. »Legal tech« är nu i startgroparna och kommer bli vanligare med nya verktyg och systemstöd. Ett exempel är automatiseringsstöd för att skriva olika former av standardavtal och att läsa och förstå kontrakt.

– Vi har redan nu testat sådana verktyg och det är väldigt spännande hur det skulle kunna underlätta vår vardag.

– Förhoppningsvis kan det göra att vi kan lägga mindre tid på de delarna och mer tid på att förfina detaljerna, säger Jacob Skriver Frandsen.

Men även om arbetssättet förändras så kommer sannolikt inte regleringen att minska, påpekar Kristina Alling.

– Det som försvinner med tekniken kommer sannolikt att tas igen av en ökad reglering.

Så hur framtidssäkrar man sig som jurist i finansbranschen?
Jacob Skriver Frandsen anser att det är bra att pröva på att jobba inom många olika områden. Han påpekar samtidigt att efterfrågan kommer bli mer internationell i takt med att regelverken i EU harmoniseras.

Madeleine Jennefelt tror på GDPR som ett framtidsområde med mycket jobb, medan Kristina Alling slår ett slag för AML.

– GPDR ligger nära informations­säkerhet och kommer bara fortsätta öka med digitaliseringen. Betaltjänster kommer också se helt annorlunda ut om tio år och kommer att behöva juristkompetens. På det kommer AML som går in i alla delar, säger Kristina Alling.