Hög tid att använda vinsterna

De fyra svenska storbankerna tjänade drygt 90 miljarder kronor i fjol. Hälften delades ut till aktieägarna.

     – Vi var tvungna för att inte simma i kapital, sa Nordeas ordförande Björn ”Nalle” Wahlroos.
     När det är dags för bokslut för 2014 lär vinsterna vara minst lika stora. Men den här gången behöver inte Björn Wahlroos ge hälften till aktieägarna.
     Det finns mycket bankerna kan satsa vinsterna på i stället.
     Finansliv har tittat närmare på tre områden där miljarderna skulle göra stor nytta: Personalen, innovationer och IT-system. Vi har frågat olika branschpersoner och alla är eniga – storbankerna måste våga satsa mer.
     – Vår önskelista toppas av löner, främst jämställda löner. Männen tjänar 12–14 procent mer än kvinnorna. En del kan förklaras med att de är i majoritet på högavlönade tjänster. Men inte allt. Även om gapet minskat något de senaste åren så är det ungefär detsamma som när vi började med lönekartläggningar 1991, säger Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet.
     Ett annat önskemål från de anställda är kompetensutveckling. Och att den får göras på arbetstid.
     – Det kommer att krävas stora investeringar i kompetensutveckling de kommande åren, vilket innebär att man får adekvat utbildning för det jobb man ska utföra och det man kan utvecklas till att utföra i framtiden, säger Kristina Kjell, ordförande för Finansförbundets koncernklubb på Swedbank.

Bankerna behöver inte bara utveckla sin personal, utan också sina tjänster, menar de branschexperter Finansliv talat med. Få banbrytande innovationer i branschen kommer från bankpalatsen runt Kungsträdgården. Betaltjänsten Swish är ett av få undantag de senaste åren.
     – Nej, just nu lämnar både banker och försäkringsbolag luckor på marknaden och vi ser allt fler aktörer à la Google och Apple med en tydlig ambition att ta en position runt till exempel betalningar.
Lokala svenska exempel är Tink, crowfunding- företag och Klarna, säger Alexandra Fürst, affärsområdeschef för finansföretag, på IT-konsulten Tieto.
     En förklaring till att bankerna hamnat lite i bakvattnet är att de ödslat för stor kraft på interna processer och haft för lite kundfokus. Det menar Åke Freij, utvecklare på IBM och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.
     – Ta regeltolkningen, till exempel. Där har bankerna varit alldeles för reaktiva och gjort något först när regeln införts. I stället borde de ligga steget före och se möjligheter till samordning och innovationer. Och man måste ta reda på vad kunderna verkligen vill ha, säger Åke Freij.
     Även om de svenska bankerna varit duktiga på att få folk att använda både kort, nätet och mobilen har de i grunden ganska ålderstigna IT-system. De sköts till stor del av egen anställd personal, till skillnad mot försäkringsbolagen som har lagt ut stora delar av sina IT-system och tjänster på konsulter.
     Kommer bankerna att följa efter försäkringsbolagen?
     – Ja, storbankerna kommer att ha mindre inhouse. Däremot tror jag inte de kommer att ha en stor konsult, typ IBM, som tidigare, utan flera små, säger Åke Freij.

Att bankerna kommer att kasta ut sina gamla IT-system och köpa nytt är knappast troligt. Dels handlar det om säkerhet, dels om kostnader, menar Leif Trogen, chef för avdelningen för finansiell struktur på Bankföreningen.
     – Det är hela tiden en avvägning om vad ägarna vill prioritera. Men en etablerad bank köper inte en hel IT-lösning. Det är för komplicerat.

Nio heta satsningar

PENGARNA FINNS Så här kan bankerna använda sina vinster. Finansliv listar nio förslag. Genomförs de kommer det att kosta storbankerna mindre än en fjärdedel av fjolårets vinst.

Personalen

Satsningar på 3,65 miljarder kronor (4 procent av fjolårets vinst)

1 Införa jämställda löner

Männen tjänar 4–6 procent mer än kvinnorna i storbankerna. Bara för att de är män. Det skulle storbankerna snabbt kunna ändra på. Redan i kommande avtalsförhandlingar kan de få Finansförbundet på gott humör genom att presentera hur det ska göras.
Kostnad: 600 miljoner kronor.
Andel av vinsten: 0,7 procent.

2 Anställa 3 000 personer

Personalen går på knäna. Genom att inte skära mer, utan i stället ersätta naturliga avgångar och dessutom nyanställa, blir arbetsklimatet bättre. Det vinner både de anställda och banken på, menar Finansförbundet.
Kostnad: 2 miljarder kronor.
Andel av vinsten: 2,2 procent.

3 Införa tre extra utbildningsdagar

Utbildningsbehovet är stort. Ett kompetenslyft för alla anställda där det ingår tre utbildningsdagar per år skulle välkomnas.
Kostnad: 550 miljoner kronor.
Andel av vinsten: 0,6 procent.

4 Förbättra arbetsmiljön

Inte minst Handelsbanken har gjort ett nummer av att de gärna har samma kontorsmöbler som på 70-talet. Att fixa nya ergonomiska kontorsmöbler kostar ungefär 15 000 kronor per anställd. De som inte behöver nya möbler kan få en motsvarande arbetsmiljöpeng för andra ändamål.
Kostnad: 500 miljoner kronor.
Andel av vinsten: 0,5 procent.

Innovationer

Satsningar på 12,8 miljarder kronor (13,9 procent av fjolårets vinst)

5 Bygga bankomater för mobilen

Den spanska storbanken Caixa Bank är först i världen att satsar på bankomater där du också kan ta ut med både smarta telefoner och klockor. 8 500 bankomater ska finnas i Spanien om några år.
Kostnad: 4, 6 miljarder kronor.
Andel av vinsten: 5 procent.

6 Köpa Klarna

Klarna har revolutionerat betaltjänster på nätet. I stället för att själv satsa stora pengar på att utveckla betalmodeller – köp Klarna. En budgetvariant är att köpa andra svenska betaltjänstbolag som Izettle eller Seamless och utveckla dem.
Kostnad: 7 miljarder kronor.
Andel av vinsten: 7,5 procent.

7 Utveckla nya appar

Allt fler gör sina bankärenden via mobilen. Därför är behovet av nya appar stort. Den enklaste appen kostar dryga halvmiljonen att ta fram. Men det är inte ovanligt att avancerade kostar 100 gånger så mycket, 50 miljoner.
Kostnad: 300 miljoner kronor.
Andel av vinsten: 0,3 procent.

8 Satsa på robotrådgivare

Den självlärande systemet Watson kan revolutionera bankväsendet. Det är en dator som kan det mesta om kunderna och bankens utbud. Det går att ställa frågor och roboten svarar. Än så länge finns den bara i engelska versioner.
     – Jag tror den kommer att bli som en robotkompis till rådgivaren. Man kan ställa frågor innan ett kundmöte, säger Ake Freij, utvecklare på IBM och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.
Kostnad: 900 miljoner kronor
Andel av vinsten: 1 procent

IT-system

Satsningar på 5 miljarder kronor (5,4 procent av fjolårets vinst)

9 Genomföra IT-lyftet

IT är jämte personalen den största kostnaden för bankerna. Bankerna har i dag ett lapptäcke av både gamla och nya system. Swedbank har 800 olika IT-system, de andra bankerna något liknande. Samordning och utveckling är nödvändigt.
Kostnad: 5 miljarder kronor.
Andel av vinsten: 5,4 procent.

Drygt 21 miljarder till nya satsningar

Total kostnad för alla nio satsningar: 21,45 miljarder.
Andel av vinsten: 23,2 procent.

Så har vi räknat

Vi har utgått från de fyra storbankernas rörelseresultat 2013. När det gäller kostnaden under personal (1, 2 och 4) har vi beräknat med utgångspunkt från de som är anställda i Sverige. Övriga uppgifter har vi uppskattat efter samtal med personer i branschen och andra källor som Dagens Industri, Svenska bankföreningen, Financial Times, IBM, Computer Sweden och Bontouch.
Några kostnader är av engångskaraktär, medan andra kostnader, flera av dem som berör personalen, återkommer varje år (till exempel lönehöjningar, utbildningsdagar).