Gröna obligationer
Hur långt räcker klimatsatsningarna?

Hur långt räcker klimatsatsningarna?

Grön finans Gröna obligationer har på rekordkort tid blivit en mångmiljardmarknad och är en av nycklarna för att klara de globala klimatmålen. Men går den gröna omställningen tillräckligt snabbt?

Du kan lyssna på artikeln i ljudformat här:

Den kapitalförvaltare som för 20 år sedan lade fram tesen att investeringar som är positiva för klimat- och miljö snart kommer spela en nyckelroll i utvecklingen av de finansiella marknaderna hade sannolikt blivit utskrattad i finansbranschen.
I dag skrattar ingen längre. Växthuseffekten och den globala uppvärmningen är ett faktum och enligt forskning bidrar våra levnadsvanor och hantering av naturresurser kraftigt till de växande obalanserna. Effekterna har inte låtit vänta på sig. Planeten blir allt varmare, vattennivåerna stiger, för första gången i historien flyr människor på grund av klimatet och enligt uträkningar från Global footprint network kommer svenskarna vid årsskiftet ha förbrukat resurser för fyra jordklot.

Med facit i hand var dock bank och finans, relativt andra branscher, ganska tidigt ute att adressera hållbarhetsfrågan. Inledningsvis togs de flesta initiativ på aktiesidan och under mitten på 00-talet började förkortningen ESG successivt att slå igenom. E:et står för environment (miljö), S:et står för social (samhälle) och G:et för governance (bolagsstyrning).

Samtidigt hade det tagits få initiativ på lånesidan. Men det fanns en grupp aktörer från Sverige som efterfrågade en obligation med hög kreditvärdighet, som investerade i klimatprojekt och som gav en högre transparens än en traditionell obligation. Där och då föddes idén att emittera en grön obligation. Mot den bakgrunden emitterade Världsbanken och SEB den 6 november 2008 världens första gröna obligation. Ankarinvesterare var bland annat Skandia och Länsförsäkringar och Tredje AP-fonderna och beloppet landade på 2,3 miljarder kronor.

Sedan kom finanskrisen och med den försvann den spirande optimismen runt gröna obligationer. Mellan 2009 och 2011 stog marknaden för gröna investeringar nästan helt stilla och så kallade multilaterala superbanker som Världsbanken, Europeiska Investeringsbanken och KFW var tämligen ensamma på marknaden.

2012 började investerarna att komma tillbaka. Göteborg Stad blev första kommun i Sverige att emittera en grön obligation och snart därpå gav Vasakronan ut den första gröna företagsobligationen. 2014 kom det första internationella ramverket, de så kallade gröna obligationsprinciperna (se faktaruta). Efter det exploderade marknaden.
2013 finansierade gröna obligationer miljövänliga projekt för 10 miljarder dollar globalt, i år räknar bedömare med att volymen landar runt 250–300 miljarder dollar.

Längs vägen har marknaden förfinats. 2016 reviderades det internationella ramverket och hållbarhetsredovisningen har kommit i en helt annan dager. Exempelvis måste företag som ger ut en grön obligation redogöra i detalj för hur pengarna används och hur mycket växthusgaser företaget släpper ut. Företagen som skriver så kallade second opinions, ett slags oberoende utlåtande, har också blivit mycket vassare. I takt med att marknaden vuxit har gröna obligationer även fått sällskap av systerobligationer. Ett exempel på det är så kallade social bonds (samhällsobligationer) som öronmärks för mindre gynnade socioekonomiska grupper i samhället.

 Vi skulle behöva runt 1 000 miljarder dollar årligen för att nå dit vi vill och drastiskt få ned koldioxidutsläppen fram till 2030. /Helena Lindahl, SPP

Drivkraften bakom den vertikala tillväxten i gröna obligationer är, enkelt uttryckt, att det finns ett enormt sug att kunna visa hur man placerar sina pengar. I Sverige kommer intresset från flera håll där banker, kommuner och enskilda företag är med på tåget. Det leder in oss också på vad skillnaderna är mellan en grön och en traditionell obligation.

Grundfilosofin är densamma. Emittenten, det vill säga låntagaren, kontaktar en bank med ett låneramverk som i sin tur kontaktar potentiella investerare.
Köparen lånar ut kapital till säljaren över en tidsbestämd period och köparen får en årlig förväntad avkastning i utbyte. En grön obligation är också strukturerad på samma sätt och handeln sker på lika villkor som en traditionell.
Skillnaden är att kapitalet öronmärks för projekt som är klimat- och miljövänliga, tänk en ny solcellspark eller ett nytt vattenreningsverk, samt att köparen har rätt till mer information om hur pengarna ska användas i projektet. Lika hög transparens finns inte i en traditionell obligation där köparen enligt raden »use of proceeds general corporate purposes« avhänder sig rätten att ta del av den extra informationen.
Trots den häftiga utvecklingen är gröna obligationer i dagsläget en fraktion av den totala obligationsmarknaden. Men det finns faktorer som talar för att marknaden kommer fortsätta växa, framför allt från politiskt håll.

I december 2015 slöts det viktigaste globala klimatavtalet hittills, det så kallade Parisavtalet. Senast 2020 ska länderna som skrivit under ha minskat utsläppen av växthusgaser. Målsättningen är en global temperaturökning klart under 2 grader och att temperaturökningen ska stanna under 1,5 grader.

Dessutom har FN stakat ut 17 globala mål som ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målen ska vara uppnådda senast 2030 av världens samtliga länder.

FN ser gröna obligationer som en del av lösningen och skriver att den nya tillgången är »ett av de viktigaste framstegen för att främja och finansiera miljö- och klimatvänliga investeringar«. Men det slutar inte där. Under G20-mötet I september 2016 fastslogs även en gemensam gränsöverskridande satsning på investeringar i gröna obligationer.

Det finns redan ett antal länder som har givit ut gröna statsobligationer, däribland Frankrike som emitterat för runt 95 miljarder kronor. Diskussionen att ge ut gröna statsobligationer pågår även i Sverige och frågan utreds i nu­läget av regeringen.

Om det blir press på grund av väderorsaker så kommer flera av dem att falla ihop som korthus. /Helena Lindahl, SPP

En annan faktor som talar för gröna obligationer är den enorma kapitalförflyttning som väntas ske de kommande 20–30 åren från den äldre till yngre generationen. Enligt en undersökning från spanska BBVA svarade 70 procent av de som är födda på 80- och 90-talet att klimatet är en mycket viktig faktor i deras sparande.

Internationellt ligger de nordiska länderna i framkant och Sverige är ett av dem som har kommit allra längst. SPP, som ägs av norska Storebrand, och Fjärde AP-fonden var tidigt ute och 2015 lanserades SPP Grön obligationsfond, i dagsläget världens största obligationsfond med grön profil för institutionella investerare och privatpersoner.

Helena Lindahl är förvaltare i fonden och enligt henne har attityden till hållbarhetsfrågor svängt kraftigt de senaste tio åren där ekonomiska frågor och hållbarhetsfrågor numera ofta går hand i hand. I den kontexten är gröna obligationer en nyckel för att kunna investera fram en värld som passar alla globala överenskommelser som slutits de senaste åren, oavsett om det handlar om infrastruktur, fastigheter eller energi.

Helena Lindahl, förvaltare SPP Grön Obligationsfond. Foto: Tor Johnsson

– Det har skett en kursändring där bolagen hushåller med sina resurser och använder exempelvis inte mer vatten än vad de behöver. Det är likadant med utsläpp, för om de fortsätter som tidigare kommer en koldioxidskatt som blir kännbar.
– Samma attitydförändring har även skett i finansbranschen. Alla känner och har ett väldigt behov av att kunna visa vad vi gör med spararnas pensionspengar och hur vi bidrar till att skapa ett bättre klimat, säger hon.

Den stora delen av kapitalet går i dagsläget till fastighetseffektiviseringar. Det rör sig både om nya fastigheter men också befintliga bestånd där det med relativt enkla medel går att minska energiförbrukningen kraftigt. I nuläget står fastigheter för runt 40 procent av den totala elförbrukningen i Sverige. Förnyelsebar energi är en annan viktig sektor där kapitalet framför allt går till projekt som solcellsparker och vindkraftsparker. Fortums nya biogasverk är ett exempel som är finansierad med en grön obligation. Internationellt finansieras allt fler projekt i transportsektorn av gröna obligationer, men även ombyggnation och upprustning av städerna. New York har exempelvis givit ut en grön obligation där pengarna gick till att ta höjd för stigande vattennivåer, en investering som är helt nödvändig.

– Många system i de stora städerna som till exempel i New York och London är gamla och eftersatta. Om det blir press på grund av väderorsaker så kommer flera av dem att falla ihop som korthus, säger Helena Lindahl.

Detta är också det svåra. I takt med att utsläppen av växthusgaser fortsätter och vatten­nivåer stiger finns en stor risk att det förr eller senare kommer regulatoriska krav som kräver att finansbranschen redovisar sina klimatrisker. Finansbranschens uppgift är att försöka förstå hur exponerade de är för olika scenarion.

– Vad händer om havsnivån stiger, vilka fastigheter ligger under vatten då och blir värdelösa? Vad händer med olje- och kolindustrin om priset på solceller blir flera gånger billigare? Detta kämpar alla i branschen med. Var i detta jätteteknologiska skifte ska vi placera spararnas pengar?

2018 ser ut att bli ett rekordår för den svenska obligationsmarknaden och tidigare i år emitterade Landshypotek Bank den hittills största gröna obligationen i Sverige på strax över 5 miljarder kronor. I fjol emitterades drygt 39 miljarder kronor i gröna obligationer och i år räknar bedömare med att den svenska marknaden växer uppemot 70 miljarder kronor.

Samtliga svenska banker har emitterat en grön obligation och flera aktörer tittar närmare på att inom kort börja finansiera bolån med gröna obligationer. Det finns också god potential att plocka andelar från marknaden för säkerställda obligationer, det vill säga obligationer som backas upp av ett företags hela balansräkning. Frågan är om det går tillräckligt snabbt.

– 250 miljarder dollar globalt är för lite. Vi skulle behöva runt 1 000 miljarder dollar årligen för att nå dit vi vill och drastiskt få ned koldioxidutsläppen fram till 2030, säger Helena Lindahl.

Den stora faran är att bolagen tröttnar. De tycker att de redan är tillräckligt gröna och behöver därför inte lägga ned det extra arbetet för att grönmärka sina obligationer. Några aktörer har även uttryckt att de får för dålig rabatt i upplåningen, alltså för liten finansiell kickback. För att synliggöra mervärdet måste branschen fortsätta prata med bolagen, säger Helena Lindahl och tillägger att det behövs fler initiativ som driver på den gröna omställningen.

– Marknaden kan inte växa hur snabbt som helst på nolltid och vi inser att det tar tid att för beteenden att ändras. För att vi ska komma i mål måste det göras fler ansträngningar, för gröna obligationer klarar inte detta på egen hand, säger Helena Lindahl och tittar ut genom fönstret.
– Nu är det ingen lång kö som står utanför och undrar vad vi gör med deras pensionspengar. Men den kön kommer att komma.

publicerad
2 oktober 2018

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Nu ligger alla bilder från #fintechstockholm uppe på finansliv.se ⭐️ Foto: Tor Johnsson.
@ronneback från Bofink och Carl Johan Nordquist från Hypoteket möts i eftermiddagens duell på #fintechstockholm
Sista chansen att boka. Det finns ett fåtal biljetter kvar till Fintech på torsdag! Kom och lyssna, inspireras och nätverka under en heldag på Berns.
Dagens ord. #finansinspektionen meddelade idag att det kontracykliska buffertvärdet höjs till 2,5 procent 19 sep 2019.
En av våra mest lästa texter handlar om ett av våra längsta ord. Säg det snabbt tre gånger! #finansliv #idd
Taina Malén, global marknadsdirektör för Star Stable, som gjort succé världen över med sitt hästspel riktat mot unga tjejer, kommer berätta hur man bygger ett starkt community kring sin produkt och får engagerade användare. Missa inte Fintech Stockholm på Berns den 27 september.
Följ @Finansliv på Instagram