Hur rationella är våra placeringar?

Hur rationella är våra placeringar?

Snabbkurs i ämnet sparpsykologi. Lärare är Richard Wahlund, professor och chef för centrum för media och ekonomisk psykologi på Handelshögskolan i Stockholm. Text: Åsa Berner Foto: Johan Marklund

Vad är skillnaden mellan behavioral finance och ekonomisk psykologi?

– Behavioral finance har sitt ursprung i nationalekonomin och utgår från att människan är rationell och försöker se på vissa beteenden som avvikelser från det. Inom företagsekonomin och psykologin gör vi inte antagandet att människan är rationell, utan vi utgår från att vi styrs av psykologiska faktorer.

Så människan är inte rationell?

– Inte i den bemärkelsen att vi alltid maximerar vår egennytta, har stabila preferenser, eller agerar logiskt, följdriktigt och konsekvent utifrån objektiva fakta.

Vad styr oss i stället?

– En grundläggande mekanism är vår påverkan av referenspunkter. Vi värderar inte utifrån objektivt värde, utan vad vi relaterar till.

– Tänk dig att du i det ena fallet står i en kö till Ikea, som ger 1 000 kronor till den 10 000:e kunden. Och det är du. Tänk dig sen att den 10 000:e kunden får 10 000 kronor och det är personen framför dig i kön som får pengarna. Men så säger den Ikea-anställda till dig: ”Vet du, du som var så nära, du får 1 000 kronor.”. Samma konsumtionsnytta kan köpas för pengarna, 1 000 kronor, alltså borde du bli lika glad i båda fallen. Men det kommer du inte att vara eftersom du relaterar till olika andra belopp – ingenting i ena fallet och 10 000 kronor i andra.

Hur påverkar detta aktiespararen?

– Om en aktie har gått upp och sen börjar gå ner, så kommer du att bete dig olika beroende på vilken referenspunkt du har. Den som har referenspunkten vad aktien köptes för kommer vara mer benägen att sälja – den personen upplever det fortfarande som att man gjort en vinst.

– Den som i stället utgår från vad aktien hade gått upp till innan den började gå ner håller i stället i aktierna. Det hänger också ihop med människans förlustaversion – vi reagerar starkare på förluster än vinster, och blir mer riskbenägna när vi upplever utfallet som en förlust.

Men till slut säljer man aktien som går ner?

– Ja, referenspunkten kan ändras över tid. Om aktien fortsätter att gå ner kommer fler och fler börja tittat på vad de köpte aktien för, eller vad de befarar att den kommer att fortsätta dala till, och försäljningen kommer igång; börsen får förnyad fart neråt.

Hur mycket påverkar till exempel vad media säger?

– Människor tror på trender – om börsen går upp tror man att den ska fortsätta med det. Gemene man tar inte till sig så mycket information, utan bara det som stödjer den egna tron, inte det som motsäger den. Vilket gör att man ofta säljer för sent. Anledningen till att man inte säljer, om man tror att aktien kommer fortsätta uppåt, är att man har referenspunkten längre upp – då känns det som en förlust att sälja.

Vad finns det mer för mekanismer som styr oss?

– Vi blir gladare av att tjäna 250 på en aktie och 500 på en annan, än om vi tjänat 750 kronor på en och samma aktie. Likadant är den placerare som förlorar 1 000 kronor på en aktie och vinner 150 på en annan lyckligare än den som förlorar 850 på en aktie. Detta kallas för mental redovisning, att dela upp utfall på olika ”mentala konton” eller se utfallet summerat i ett konto. Det sista exemplet kallas ljusglimtseffekten – att en liten vinst eller favör betyder mycket när man gjort förlust i ett annat ”mentalt konto”.

– En annan effekt av förlustaversionen är att har vi en gång fattat ett beslut och gjort en placering vi tyckte var bra då, håller vi fast vid den oavsett hur det går. Annars känns det som du har satsat pengar i onödan. Och det har du ju, men det ska inte spela någon roll egentligen eftersom du i varje ögonblick ska förvalta pengarna på det sätt som ger bästa avkastning framöver.

– Enskilda aktier får också affektionsvärde och blir svårare att sälja. Bestämmer du i stället att du till exempel ska sälja alla aktier du har under 50 stycken av, så blir det mer abstrakt och lättare att göra sig av med aktierna.

Reagerar vi alla likadant?

– I princip alla reagerar vi på ett liknande sätt utifrån de psykologiska mekanismerna, men utfallet kan skilja sig åt beroende på andra samtidiga faktorer. Det gör människan manipulerbar, eftersom vi kan förses med till exempel olika referenspunkter eller en upplevd förlustsituation som styr vårt beteende åt ett önskat håll.

publicerad
25 november 2015
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Följ @Finansliv på Instagram