»Inte orolig för ökade kreditförluster«
Hög inflation och räntehöjningar kommer sätta press både på hushåll och på bostadsmarknaden, spår Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard. Men det kommer inte gå så långt att bankerna får betalningssvårigheter.
Sedan kriget bröt ut i Ukraina har inflationen fortsatt att rusa. I mars steg inflationen mätt enligt KPIF till 6,1 procent, att jämföra med 4,5 procent i februari och 1,9 procent för samma period under 2021. Det är den högsta nivån på 30 år, enligt SCB. I Europa är inflationen ännu högre, 7,8 procent, enligt Eurostat.
Utvecklingen har fått Riksbanken att svänga i sin prognos. Räntan höjs redan i år, mot myndighetens tidigare prognos som tog sikte på en höjning under 2024. I en intervju i Dagens industri pekar Riksbankschef Stefan Ingves på att tio räntehöjningar bör vara realistiskt fram tills dess.
Flera banker försöker nu pricka rätt när räntehöjningen kommer. Första AP-fondens vd Kristin Magnusson Bernard tror att den kommer i juni, följt av ytterligare räntehöjningar i år och 2023 samt utökad nedtrappning av balansräkningen.
– Det är viktigt att skilja på vad svensk ekonomi som helhet klarar av. Ekonomin är stark och arbetsmarknaden är stark. Sen kommer förstås räntehöjningar att påverka bostadsmarknaden, men det är också något Riksbanken är medvetna om och man kommer att gå långsammare fram än vad Fed gör, säger hon i en intervju med Finansliv.
Finansinspektionen varnade nyligen för att stigande räntor och högre boendepriser kan bli en riktig kalldusch för högt belånade hushåll och leda till kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I sin senaste bolånerapport pekar myndigheten på att villapriserna kan falla så mycket som 35 procent, något mindre för bostadsrätter.
Kristin Magnusson Bernard konstaterar att kombinationen med hög inflation och räntehöjningar kommer att slå mot hushållen, men är inte orolig för att utvecklingen ska leda till ökade kreditförluster i banksektorn.
– Det är viktigt att skilja på en dyrare boendeutgift och att till exempel bankerna skulle få problem och inte kan betala sina lån. Jag tror inte det kommer bli ökade kreditförluster för bankerna. Sen naturligtvis finns det hushåll där det kommer bli kännbart, både med räntekostnader och högre boendeutgifter. Det blir en dubbelsmäll, det är svårt att säga annat.
Hon pekar på bolånekontrakten som ser annorlunda ut än exempelvis i USA. I Sverige innebär inställda bolånebetalningar stora problem för låntagaren, medan amerikanska banker tar den större risken i en bostadsaffär.
– I USA kan privatpersonen i princip lämna in nycklarna och banken står kvar med huset och lånet. Så funkar det inte i Sverige, utan här betalar vi våra bolån väldigt långt och drar in på andra utgifter. Sen har majoriteten av hushållen fortfarande goda marginaler och bankerna gör konservativa kreditprövningar. Det är inte just i bolånestockarna man ser problemen.
Läs en längre intervju med Kristin Magnusson Bernard i nästa nummer av Finansliv.
