ID-kontroll
Konto utan ID – utmaning för både bank och kund
Foto: Istock

Konto utan ID – utmaning för både bank och kund

Nyanlända och andra utan svenska ID-handlingar som behöver öppna bankkonto har en tidskrävande väg framför sig. Processen måste bli enklare, det anser både banker och konsumenter.

Bankkonton för nyanlända har länge varit en omdebatterad fråga. Särskilt under 2015, då rekordmånga asylsökande kom till Sverige. I ett land med ett så digitaliserat betalsystem som vårt är ett eget bankkonto avgörande, både för den enskilde individen och för integrationen. Utan bankkonto är det svårt att arbeta och försörja sig, eftersom ytterst få arbets­givare är villiga att betala ut lön kontant.

Överenskommelse om bankkonton för asylsökande

2016 gjorde Svenska Bankföreningen och Migrationsverket en överenskommelse kring asylsökande som vill öppna bankkonton. Den innebär att de som beviljats undantag från kravet på arbetstillstånd, så kallad AT-UND, har en vidimerad kopia av sina ID-handlingar och ett LMA-kort ska kunna få bankkonton.

Bankerna måste dock kontrollera uppgifterna genom att ringa till Migrationsverket, som i sin tur måste motringa bankerna.

När identifieringen är klar måste bankerna också uppnå tillräcklig kundkännedom.

Men eftersom asylsökande saknar personnummer och ID-handlingar – antingen för att de inte har några eller för att Migrationsverket tagit dem i förvar under asylprövningen – nekas många att öppna bankkonton.
Under 2016 kallade finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till sig företrädare för bankerna, Migrationsverket och Svenska Bankföreningen för att försöka hitta en lösning på problemet.

En överenskommelse gjordes mellan Bankföreningen och Migrationsverket som skulle underlätta för bankerna att säkerställa asylsökande kunders identitet. Med hjälp av det så kallade LMA-kortet, som asylsökande med rätt att arbeta kan få av Migrationsverket, samordningsnummer och kopior av utländska ID-handlingar skulle asylsökande lättare kunna få konton i svenska banker.

Sedan dess har Sveriges asyllagstiftning ändrats kraftigt, och vi har i dag betydligt färre asyl­sökande. Dessutom infördes ett nytt EU-direktiv förra året som ger alla personer skrivna inom EES rätt att öppna betalkonton med grundläggande funktioner även utan nationella ID-handlingar.
Debatten kring frågan har nu lagt sig. Men innebär det att problemen är lösta?

Konsumenternas Bank- och finansbyrå ser inga tecken på det. De får tvärtom in allt fler klago­mål från personer som nekas bankkonton på grund av att de saknar svenska ID-handlingar.

Den stora majoriteten som kontaktar oss är EU-medborgare.

Om ökningen beror på att fler ansöker om att öppna bankkonton sedan det nya direktivet trädde i kraft vet inte Konsumenternas Bank- och finansbyrå. Men klart är att asylsökande bara står för en liten del av klagomålen, omkring 15 procent.

– De känner oftast inte till att vi finns eller vilka rättigheter de har, så mörkertalet är stort. Den stora majoriteten som kontaktar oss är EU-medborgare, säger Suneta Ogbay, som är projektledare för Konsumenternas Bank- och Finansbyrås projekt Ny i Sverige.

De flesta klagomålen kommer från studenter eller personer som är tillfälligt i Sverige för att jobba och vill öppna bankkonton. De skäl som är vanligast när de nekas konton är att de saknar arbets­givarintyg, inte förstår svenska eller engelska eller saknar svenska ID-handlingar.

Oftast hänvisar bankerna till lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt den måste bankerna uppnå kundkännedom, vilket innebär att de både måste kunna styrka kundens identitet och förstå vad de ska använda bankkontot till.

– Intentionen från den svenska lagstiftaren och EU är att alla ska ha möjlighet att hantera sin privat­ekonomi, men samtidigt har man ställt väldigt höga krav i penningtvättsregelverket. De här två regelverken krockar till viss del, säger Sara Ekstrand, jurist med ansvar för penningtvättsfrågor och compliance på Bankföreningen.

För att undvika sanktioner vill bankerna inte ta några risker, enligt Sara Ekstrand. Det kan innebära att man hellre nekar än godkänner en ansökan om bankkonto om man är osäker.

– Vi har dessutom en tillsynsmyndighet, Finansinspektionen, som inte är särskilt hjälpsam i penningtvättsfrågor. I slutändan är det FI:s föreskrift som anger hur en person ska identifieras. Där står det att utan ID-handlingar så kan personer identifieras med en annan rutin. Men problemet är att det inte finns någon annan rutin.

Det gör att bankerna hanterar kunder utan svenska ID-handlingar ganska olika. Det beror dels på hur mycket banken jobbar med frågan, dels vilka interna rutiner som finns och dessutom rent praktiska förutsättningar som antalet bankkontor.

– Som distansbank är det ibland svårare att identifiera kunderna, men vi gör det genom att bland annat inhämta och kontrollera uppgifter som styrker personens namn, adress och personnummer eller liknande, säger Emelie Ericson, pressansvarig på Ica Gruppen.

Mardrömsscenariot är att kunder får olika bemötanden på olika kontor.

Även gällande asylsökande skiljer sig tillvägagångssättet åt mellan bankerna, trots Bankföreningens och Migrationsverkets överenskommelse.

– Det är inte alla banker som har anslutit sig till överenskommelsen, det finns de som inte tycker att den är tillräckligt bra, säger Sara Ekstrand.

Bland de banker som har anslutit sig görs också olika bedömningar. Det kan till och med variera inom samma bank.

– Medarbetarna är personligt ansvariga för besluten, så det kan vara svårt. Mardrömsscenariot är att kunder får olika bemötanden på olika kontor, säger Nicolas von Schmidt-Laussitz, som är affärsutvecklare inom privatmarknad på SEB.

För att undvika detta arbetar SEB nu med att ta fram informationsblad, som utgår från Bankföreningens blankett om rättig­heter och skyldigheter för personer utan svenska ID-handlingar som i dag finns på flera språk.

– Vi håller på att ta fram en liknande blankett, som också kommer innehålla information om vad som gäller hos oss och hur lång tid det kan ta att få ett konto. Det är både för att kunden ska veta vad som gäller och för att våra rådgivare ska göra rätt, så att bemötandet blir detsamma på alla kontor, säger Nicolas von Schmidt-Laussitz.

Liknande information finns redan på tolv språk hos Swedbank.

– Vi har fått många förfrågningar från kunder som inte pratar svenska eller engelska, därför tog vi fram den här informationen för två år sedan, säger Malin Hlawatsch, privatmarknadschef på Swedbank.

Swedbank samarbetar med Migrationsverket och ser det som en del av bankens motto »banken för de många kunderna« att erbjuda bankkonton till bland annat nyanlända.

– Det är en del av vår identitet, vi väljer att se det som möjlig­heter både för oss och kunderna. Det är viktigt för oss att hjälpa människor att etablera sig, säger Malin Hlawatsch.

Det har genererat väldigt mycket merarbete både för bankerna och för vår kundtjänst, mer än vi förutsåg.

Men det innebär inte att processen är problemfri, enligt Malin Hlawatsch. För att styrka asyl­sökandes identitet räcker det nämligen inte med att kunden uppvisar LMA-kort och kopior på ID-handlingar, banken måste också kontrollringa till Migrationsverket för att bekräfta identiteten. Därefter måste Migrationsverket i sin tur ringa tillbaka till banken för att säkerställa att det verkligen är en banktjänsteman som har ringt.

– Det tar tid, den här motringningen. Ibland har Migrationsverket svårt att hitta tillbaka till rätt person inom banken, säger Malin Hlawatsch.

Nicolas von Schmidt-Laussitz instämmer.

– Det är lite krångligt, men vad finns det för alternativ?

Även Amir Colakovic, produktägare Betalningar på Forex Bank, tycker att identitetskontrollen är tidskrävande. Eftersom förfrågningarna är komplexa och inte särskilt många per kontor och månad har Forex valt att hantera dem centralt. De har just nu 1–2 handläggare på huvudkontoret som arbetar med ansökningar från de som saknar svenska ID-handlingar.

– Det har blivit tydligare efter EU-direktivet, men det är fortfarande inte särskilt smidigt, säger Amir Colakovic.

Även för Migrationsverket är processen tidskrävande. Myndigheten får 200–300 samtal per vecka från bankerna, vilket innebär lika många motringningar.

– Det har genererat väldigt mycket merarbete både för bankerna och för vår kundtjänst, mer än vi förutsåg när vi gjorde den här överenskommelsen, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare på Migrationsverket.

Migrationsverket arbetar nu på att ta fram en digital lösning i stället. Eftersom identitetsuppgifterna är sekretessbelagda krävs det i så fall krypterad e-post.

– Vi har kommit ungefär halvvägs i det här arbetet. Det som återstår är att samtliga banker ska ansluta till systemet, säger Jaqueline Bajo Lundberg.

Betalkonto­direktivet

I juni 2017 trädde ett nytt EU-direktiv i kraft som ger alla konsumenter som är lagligt bosatta inom EES rätt till ett betalkonto med grundläggande funktioner, även om man saknar svenska ID-handlingar.

Både Forex Bank och SEB ser positivt på en digital lösning. Swedbank och Bankföreningen skulle dock helst vilja se att regeringen gjorde om LMA-korten till godkända identitetshandlingar, så att man slipper hela processen med att styrka identiteten hos Migrationsverket.

– Det var också något vi lyfte i diskussionerna 2016, att vi måste hitta en långsiktigt hållbar lösning. Men den politiska viljan att verkligen lösa det här problemet är ganska svag. Myndigheterna skyndade på överenskommelsen, och lanserade den innan den var riktigt färdig. Man ville få bort problemet från agendan, säger Sara Ekstrand.

EU-direktivet om rätt till grundläggande betaltjänster hjälper inte heller, enligt henne.

– Grundproblemet kvarstår. Kan banken inte uppnå kundkännedom kan man inte heller öppna ett bankkonto.

Men det finns en typ av betalmedel som inte kräver kundkännedom: kontantkort. De används bland annat för att betala ut dagpenning från Migrationsverket, försörjningsstöd och studiemedel till studenter. Tjänsten upphandlas av Riksgälden, men själva korten ges ut av ICA-banken.

Det oroväckande är vad avslagen leder till. Arbetsgivare betalar ut svarta löner till sina utländska anställda för att de inte kan få bankkonton.

Korten är inte kopplade till en identitet utan enbart till själva kontot. På så sätt kringgår man problematiken kring identifiering. Kontot tillhör inte heller kortinnehavaren, utan ägs av den myndighet som sätter in pengar på kontot. Det innebär att kortinnehavaren själv inte kan göra några insättningar, utan endast ta ut pengar eller betala med kortet. Internetbetalningar fungerar inte, och lön kan inte sättas in på kontot.

De stora skillnaderna mot vanliga bankkort gör att kontantkorten inte kan användas som någon ersättning för bankkonton.

– Att få ett konto är jätteviktigt, det finns en stor samhällsnytta i det, säger Jaqueline Bajo Lundberg på Migrationsverket.

Migrationsverket hoppas att Riksbankens e-krona kan bli ett bättre alternativ. Men det är fortfarande oklart om e-kronan blir verklighet, och i så fall hur länge det kan dröja. Under tiden fortsätter klagomålen till Konsumenternas Bank- och finansbyrå att öka.

– Det som är oroväckande är att vad avslagen leder till. Arbetsgivare betalar ut svarta löner till sina utländska anställda för att de inte kan få bankkonton, eller öppnar konton själva och ger de anställda ett kort. Då har de ingen kontroll på sin egen ekonomi. Det skapas ett system utanför banksystemet, säger Suneta Ogbay.

publicerad
18 april 2018

#Finansfredag

Finanslivs redaktörer Aron Sigblad och Anna de Lima Fagerlind om det senaste som hänt i finans- och försäkringsbranschen, vilka trender som påverkar branschen och vad Finansliv har på gång just nu. Nytt avsnitt varje fredag.
Se #finansfredag här
Vår fotograf @donkadoo fotar @evatrouin på Swedbank. Missa inte intervjun med henne i nästa nummer av Finansliv!
Filippa Bergin, ansvarig för stora kunder och affärsutveckling i Ekobanken, är en av talarna på Sustainable Finance den 28 mars.
I veckan kommer årets första nummer av #finansliv Innehåller bl.a. #lön #paytech #danskebank #fintech #nordea, krönika av @framtidsfeministen och mycket mer! Omslagsfoto: @oskaromne
En av talarna på Sustainable Finance den 28 mars är Anna Felländer, grundare av AI Sustainability Center. @aisustcenter Glöm inte att boka dina biljetter på finansliv.se.
Ylva Lipkin är konstansvarig på SEB. Har du en kollega vi borde skriva om? Maila oss på redaktion@finansliv.se eller DM här! Foto: @ylvasundgren
Fredrik Hjorth är äventyrare och har tältat på SEB:s tak. Har du en kollega vi borde skriva om? Maila oss på redaktion@finansliv.se eller DM här! Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram