Krafttag mot stress och mobbning – har du koll på nya reglerna?
Birgitta Wrede, ombudsman på FTF, har stora förväntningar på nya arbetsmiljöföreskrifterna.

Krafttag mot stress och mobbning – har du koll på nya reglerna?

Fackförbunden välkomnar de nya arbetsmiljöföreskrifterna som tvingar arbetsgivarna att se över arbetsbelastningen, arbetstiderna och ha åtgärder mot mobbning. För första gången har Arbetsmiljöverket sänt brev direkt till alla chefer om de nya reglerna som börjar gälla 31 mars.

De nya föreskrifterna i korthet

De nya föreskrifterna om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) finns hos Arbetsmiljöverket. Enligt de nya reglerna ska arbetsgivaren ansvara för att:

  • …arbetstagarna inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning är exempel på hur arbetsgivaren kan arbeta förebyggande.
  • …arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa. Risk för ohälsa finns till exempel vid skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass och förväntningar på att ständigt vara nåbar. Redan i planeringen behöver arbetsgivaren uppmärksamma detta, och även se till att det finns tid för återhämtning.
  • …det klargörs att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen, till exempel i en policy, och att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras, till exempel hur och var de utsatta snabbt ska få hjälp.

En som har stora förväntningar på de nya föreskrifterna är Birgitta Wrede. Hon är ombudsman och arbetsmiljöansvarig på FTF, och tycker att de nya föreskrifterna ger konkreta och bra verktyg. Hon gillar inriktningen som de nya föreskrifterna har, den är ett verkligt paradigmskifte i arbetsmiljöarbetet tycker hon.
– Äntligen lyfter man blicken från individen och ser på organisationens ansvar för att sjuktalen ökar. Vi får ofta höra från arbetsgivarna att problemet är individen som inte platsar på arbetsplatsen – när det i själva verket är organisationen som inte funkar, säger hon.

Försäkringstjänstemännen har i flera undersökningar visat sig både vara mer stressade och ha högre sjukfrånvaro än andra tjänstemän. Birgitta Wrede förväntar sig nu att arbetssituationen på sikt kommer att bli bättre och därmed att arbetsplatserna i försäkringsbranschen blir friskare.
– Som det är nu kan vi inte ha det, det är alldeles för många som drivs till sjukdom på jobbet. Arbetet ska inte heller suga ut all kraft ur en människa så att man inte har ett liv när arbetsdagen är över.
– Arbetsgivarna måste därför ta ett större ansvar för hur de leder och fördelar arbetet, och räkna med att vi är människor som alla kan drabbas av olika kriser i livet, sjukdom eller familjeproblem. De sakerna måste man också nekat när man ställer krav på sina arbetstagare, vi är inga maskiner, säger Birgitta Wrede.

Vad exakt handlar då de nya föreskrifterna om? Varför kallas de förskrifter om ”organisatorisk och social” arbetsmiljö?
Jo, Arbetsmiljöverket pekar på att just brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan leda till ohälsa i form av sömnstörningar, hjärt- och kärlsjukdomar, ryggproblem och depressioner. Denna ohälsa föregås ofta av ohälsosam stress. Och ny statistik på området förskräcker – antalet anmälda sjukdomar som bottnar i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har ökat med drygt 70 procent sedan 2010.

Det är den här utvecklingen Arbetsmiljöverket vill att arbetsgivarna sätter stopp för. Den ohälsosamma stressen på jobbet kan uppstå genom ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning, psykiskt påfrestande arbete och kränkande särbehandling – det vi vanligtvis kallar mobbning, menar Arbetsmiljöverket. Så de nya föreskrifterna reglerar specifikt de här områdena och förtydligar arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare är skyldiga att bedriva.

Tidigare har det saknats regleringar utifrån arbetsmiljölagen av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa. Nu ska det finnas mål för att främja hälsa och motverka ohälsa. Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet.

Pernilla Påhlman är huvudskyddsombud i SEB och arbetsmiljöansvarig i Finansförbundets styrelse. Även hon gläds åt de nya föreskrifterna, men menar samtidigt att det är väldigt viktigt att Arbetsmiljöverket följer upp arbetet ute på arbetsplatserna.
– Det är ju jättebra om man kan hitta ett instrument för att komma åt den höga arbetsbelastningen. Inom koncernklubben i SEB har vi länge ifrågasatt de mål som sätts upp i arbetet. Krav på individanpassning har hittills endast resulterat i att målen eventuellt har justerats i förhållande till arbetad tid. Samtidigt vet alla att om jag är sjuk eller av annan anledning borta så får kollegorna arbeta mer, alternativt har jag allt kvar när jag kommer tillbaka, säger Pernilla Påhlman.

Hon tycker inte det är solklart hur arbetsmängden enligt de nya reglerna ska anpassas till individen. Det finns fortfarande en avvaktande inställning eftersom Arbetsmiljöverkets vägledning ännu inte är klar, menar Pernilla Påhlman. Vägledningen väntas dock komma under våren.
När det gäller arbetstiden tar Pernilla Påhlman upp något som de nya reglerna inte direkt berör men som behöver få en lösning i något forum: banken har stora problem med dolt övertidsarbete.
– Eftersom många arbetar över utan att det skrivs upp är det ett problem som inte syns. Vi har gränser och skyddsregler i lag och avtal, men dessa skyddar enbart medarbetare på lägre nivåer i banken. Så fort man kommer upp lite karriärmässigt gör vårt avtal att många slutar föra anteckningar om arbetstiden. Det här är en viktig fråga för oss i finansbranschen, säger hon.

På If anser samordnande arbetsmiljöombud Carina Lidgren att de nya reglerna behövs, de verkar vassare än de tidigare, tycker hon.
– Vi har en resa att göra eftersom vi utgår från att alla ska prestera lika, men nu ska arbetsmängden tydligare anpassas till individen.

När det gäller mobbning finns redan en policy på plats på If. Och om någon anmäler kränkande särbehandling är de ledare som fått det på sitt bord snabba att reagera.
– Men problemet är att få folk att anmäla. Inte alla är så pigga på det, och då är våra händer ändå bakbundna. Vi i FTF-föreningen gjorde en undersökning för något år sedan som visade att både sextrakasserier och diskriminering på grund av ålder förekommer men inte anmäls, säger Carina Lidgren.

 

FAQ OM ARBETSMILJÖ:

Vad är en organisatorisk respektive social arbetsmiljö?

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:

  • ledning och styrning
  •  kommunikation
  • delaktighet
  • handlingsutrymme
  • fördelning av arbetsuppgifter
  • krav
  • resurser
  • ansvar

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar:

  • socialt samspel
  • samarbete
  • socialt stöd från chefer och kollegor.

Vad är ohälsosam arbetsbelastning?

Att ha högre krav än resurser i arbetet under en längre tid innebär en ohälsosam arbetsbelastning. Genom att ha koll på detta går det att förhindra ohälsa och skapa en utvecklande arbetsplats där det finns balans mellan krav och resurser.

Exempel på krav:

  • Oklara förväntningar på arbetsinsats
  • Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker
  • Krävande kontakter med klienter, kunder, anhöriga med flera
  • Krav som genereras av komplexa IT-system
  • Stor arbetsmängd
  • Ständiga förändringar

Exempel på bristande resurser: 

  • Avsaknad av stöd från chefer
  • Avsaknad av stöd från kolleger
  • Otillräckliga kunskaper
  • Otillräckliga tekniska hjälpmedel
  • Otillräckligt med tid, personal
  • Oklara befogenheter

Hur hanterar du som chef ohälsosam arbetsbelastning?

Checklista:

1. Undersök  

  • Undersöker du om det finns arbetstagare, inklusive chefer, som har arbetsbelastning som kan leda till ohälsa?
  • Omfattas alla arbetstagare och funktioner av undersökningarna
  • Behöver du komplettera undersökningen?
  • Utreds organisatoriska förutsättningar som bidrar till obalans mellan krav och resurser?
  • De personer som omfattas av riskerna – kommer de till tals om vilka orsaker de ser?
  • Medverkar skyddsorganisationen för att ta reda på orsaker?
  • Behöver ni anlita företagshälsovård eller annan extern resurs?

2. Riskbedöm  

  • Finns det risk för ohälsa på arbetsplatsen på grund av obalans i krav och resurser?
  • Är riskerna allvarliga ur hälsosynpunkt?

3. Åtgärda

  • Ta fram en handlingsplan med konkreta åtgärder
  • Har du kommit fram till vad som är viktigast att göra hos er för att minska riskerna?
  • Har du övervägt att ta bort eller minska krav?
  • Har du övervägt att öka eller tillföra resurser?
  • Har du tagit fram en handlingsplan för de åtgärder ni planerar
  • Har du bestämt vem som har till uppgift att hålla handlingsplanen uppdaterad?
  • Är handlingsplanen känd för alla på arbetsplatsen?
  • Har du förankrat åtgärderna på berörda nivåer i organisationen?
  • Har du bestämt vem som ansvarar för att genomföra respektive åtgärd?
  • De personer som är ansvariga för åtgärder – har de befogenheter att till exempel prioritera bort arbetsuppgifter eller öka de resurser som behövs? (Ibland behöver frågan returneras till en högre chefsnivå, eller till högsta ledningen.)

4. Följ upp åtgärderna

  • Har arbetsbelastningen minskat genom de åtgärder ni vidtagit?
  • Finns det andra positiva konsekvenser av åtgärderna som ni kan tydliggöra?
  • Har åtgärderna fått negativa konsekvenser? Om ja – har du en plan för att hantera dem?

(Ur Arbetsmiljöverkets stöd för hur arbetsgivaren kan arbeta systematiskt mot ohälsosam arbetsbelastning)

Text: BrittMari Lantto
Foto: Sara Moritz

publicerad
14 mars 2016
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv #9, hos våra prenumeranter på fredag ⭐️
Nästa vecka är det dags för #finanslivsfrukost om #vettochetikett och det finns några platser kvar! Boka på Finansliv.se(länk i bio) ☕️
I nummer 8 av #finansliv tar vi ett stort grepp på #fintech 3.0 - ✅De överlevde boomen ✅Trenderna bankerna investerar i ✅Därför måste bolagen ändra inriktning Foto: @donkadoo
Den 19 november bjuder vi in till #finanslivsfrukost om vett och etikett i arbetslivet! ☕️Etikettexperten Annmarie Palm föreläser. Boka din plats nu! Länk i bion. #finansliv #vettochetikett
”Vad som är positivt? Här kanske man ska svara att man ska träffa nya kolleger och utbyta erfarenheter, men vet har tid med det??” —En av de tillfrågade i vår undersökning om aktivitetsbaserade kontor. Läs mer i nya Finansliv! #finans #finansbranschen #kontor #aktivitetsbaserat #aktivitetsbaseradarbetsplats
Sista chansen att anmäla sig! Snart är det dags för #finansloppet igen! På fredag är sista anmälningsdagen. Gå in på finansliv.se och boka din plats!
Följ @Finansliv på Instagram