Kryptofeber

*Reportaget om bitcoin publicerades 29 april i Finansliv nr 4 2021. 

Mycket har hänt sedan Finanslivs senaste genomgång av bitcoin för fyra år sedan.

Då stod kryptovalutan runt 30 000 kronor, hade ett marknadsvärde om 50 miljarder dollar och sågs som nästa betalutmanare till Visa och Mastercard, ett slags Paypal 2.0. Samtidigt menade kritiker att bitcoin var både dyrt och långsamt som valuta. I kombination med det interna storbråk inom bitcoin-sfären som kulminerade sommaren 2017 drog flera experter och medier (inklusive Finansliv) slutsatsen att blockchain, inte bitcoin, kommer bli den stora vinnaren.

Med facit i hand skulle det visa sig annorlunda.

Medan blockchain-hypen successivt avtagit har bitcoin hämtat ny kraft. Priset står i dag runt 16 gånger högre än vid Finanslivs genomgång efter att ha brutit igenom den tidigare toppnivån i slutet av december. En bitcoin kostar nu runt 58 000 dollar, motsvarande 500 000 kronor.

När priset i början av mars rusade förbi 50 000 dollar passerade också det totala marknadsvärdet 1 000 miljarder dollar, vilket går att jämföra med betalnätverket Visa som värderas till 470 miljarder dollar.

Utvecklingen har fått såväl medier som experter att ropa på nästa bubbla. Samtidigt har mycket förändrats sedan förra uppgången.

Under 2017 drevs bitcoinpriset till stor del av hypen kring så kallade ICOs och »fomo« bland privatkunder. I dag är bitcoin i ett helt annat läge och är en mognande marknad. Infrastrukturen är mer robust med en tillförlitlig futuresmarknad, fler handelsplattformar, startupbolag och även kryptobanker. Marknaden är mer likvid, kapitaliserad, övervakad och ordnad än för fyra år sedan.

I kombination med den häftiga prisutvecklingen ökar nu acceptansen snabbt, men till skillnad från 2017 kommer efterfrågan från den institutionella sidan. Sedan i fjol har en rad internationella tungviktare gjort entré. Ett exempel är betalbolaget Paypal som låter kunder köpa och förvara bitcoin på plattformen samt betala med bitcoin hos de 29 miljoner anslutna butikerna.

Även en rad aktörer inom kapitalförvaltning har gått in. Blackrock (världens största kapitalförvaltare) och försäkringsbolaget Massmutual för att nämna några, men också respekterade investerare som Paul Tudor Jones.

Efterfrågan syns inte minst i tillväxten för Grayscale Bitcoin Trust som är världens största investeringsprodukt med bitcoin som underliggande innehav för institutionella och förmögna kunder. Enligt egen utsago äger trusten runt 700 000 bitcoin, vilket motsvarar runt 3,5 procent av det totala bitcoin-utbudet. Totalt har Grayscale runt 38 miljarder dollar i förvaltat kapital, att jämföra med runt 2 miljarder dollar för ett år sedan.

Trenden är tydlig även på futuresmarknaden. Enligt CME Group, världens största globala handelsplats för futures och optioner, har kontraktshandeln fördubblats åtta månader i rad mätt fram till februari i år. Det senaste året har också kapitalet som är knutet till kontrakten ökat från 156 miljoner dollar i februari 2020 till 2,3 miljarder dollar, skriver Forbes.

Lägg där till en rad börshandlade fonder (ETF:er) med bitcoin som underliggande som nu står och knackar på dörren för godkännande.

Sedan milstolpen på  1000 miljarder dollar har även flera storbanker hoppat på tåget. Exempelvis låter JP Morgan förmögna kunder köpa bitcoin direkt från bankerna, USA:s äldsta bank BNY Mellon erbjuder förvaringslösningar av bitcoin och Deutsche Bank menar att tillgången »är för viktig för att ignorera«.

Den viktigaste drivkraften bakom rusningen handlar om att uppfattningen om bitcoin nu är på väg att förändras – från betalmedel och kaffepengar till att ses som en ny värdebevarare och alternativ till guld.

En viktig orsak till det handlar om att centralbankerna fört en allt mer expansiv penningpolitik under pandemin. Sedan pandemin startade har den amerikanska centralbankens balansräkning svällt med 85 procent samtidigt som den monetära basen ligger runt 24 procent av BNP, vilket är den högsta nivån i landets historia.

Bitcoin jämförs ofta med guld som ett slags inflationsskydd, eftersom det både är svårt och kostsamt att hitta nytt och på så vis öka mängden. Men till skillnad från guld är bitcoin designat med en fast mängd på 21 miljoner. Dessutom minskar produktionen av nya bitcoin, det vill säga »miningen«, med tiden. Var fjärde år halveras mängden nya bitcoin genom den så kallade »halveringen« som är inbyggd i koden. I dagsläget har runt 18,6 miljoner bitcoin hittats och det kommer ta runt 120 år till innan de sista har producerats.

Rikard Josefson, vd på Avanza, anser att utvecklingen kring bitcoin är ett kvitto på att tillgången nu börjar ta sig in i finansens finrum.

– Bitcoin är ett intressant fenomen som en hedge mot valutor och inflation. Bitcoin har ett maximalt utbud, det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner. Så oavsett vad man tycker om tillgången så går det inte längre att negligera. Om en majoritet kommit överens att tillgången har ett värde så har den ett värde.

Rikard Josefson konstaterar att han själv hör till dem som avfärdade bitcoin 2017 som en »konstig hype som snart kommer försvinna«, men att han sedan successivt ändrat uppfattning.

– Jag kan konstatera att man därifrån fram till i dag har fått lägga lite energi på att försöka förstå bitcoin och hur tillgången fungerar, säger han och tillägger att flera amerikanska banker tycks ha gått igenom samma process.

– Flera av investmentbankerna i USA som 2017 sa att bitcoin kommer dö ut erbjuder nu handel i bitcoin och analys. De har på tre-fyra år fullständigt vänt i sin uppfattning.

Även SEB:s chefsstrateg Johan Javeus menar att bitcoin är på väg att bli mer mainstream som investering.

– Bitcoin är digitalt guld och har i dag nästan alla egenskaper som krävs för att fungera som valuta. Precis som guld som är en av världens äldsta valutor är bitcoin sällsynt, omöjlig att förfalska, delbar, beständig och lätt att transportera. Det som saknas är stabiliteten eftersom värdet fortfarande rör sig för mycket.

Han pekar på institutionella intåget som en viktig pusselbit bakom den snabba värdeutvecklingen.

– Under det sista året har vi sett både fler företag och erkänt duktiga investerare som har omfamnat bitcoin. När någon tar första steget blir det mycket lättare att följa efter.

– Så såg det inte ut för ett par år sedan. Då hade nog de flesta förvaltare fått sparken om hen köpt bitcoin, säger Johan Javeus.

Sedan den senaste hypen 2017 och tidigare finns ett antal dedikerade bitcoin- och kryptobolag i Sverige. En av dem är Safello som är landets äldsta Bitcoinbörs och är nu på väg mot börsen. Bolagets vd och medgrundare Frank Schuil har varit involverad i bitcoin sedan 2013. Enligt vd:n har Safello växt snabbare än marknaden de senaste två åren, men det är i år som intresset tagit fart på allvar.

– Bitcoin är den ultimata hedgen mot Fiat-ekonomin och stigande inflation. Vi har sett ett enormt intresse bland investerare under 2021, säger Frank Schuil.

Samtidigt har det varit betydligt tystare om bitcoin bland svenska banker och kapitalförvaltare. Bland annat SEB och Nordea är fortsatt försiktiga.

– Eftersom kryptovalutor är omogna både som betalningsmedel och investeringsobjekt behåller vi en fortsatt restriktiv hållning. Det handlar i slutändan om att värna vårt förtroende och skydda våra kunder, skriver Frank Hojem, kommunikationschef på SEB i ett mejl till Finansliv.

SEB har inte några produkter eller tjänster direkt kopplade till bitcoin och erbjuder inte heller banktjänster till företag, där affärsmodellen är beroende av bitcoin. Även Nordeas bitcoin-policy från 2018 ligger fast.

– Kryptovalutor är i dag oreglerade och vi rekommenderar därför inte våra kunder att handla med bitcoin och det är heller inte tillåtet för våra anställda att handla med bitcoin, säger Carl Hemeren, senior presskommunikatör på Nordea.

Jag tror sannolikheten är högre nu än tidigare att bitcoin kommer bli en permanent tillgång som folk vill investera i för att inflationsskydda sina tillgångar.

Nätmäklare som Avanza och Nordnet har inte någon direkthandel i bitcoin, men erbjuder exponering via certifikat med bitcoin som underliggande tillgång. Intresset har blivit allt större under en längre tid, enligt Rikard Josefson.

– Jag tror sannolikheten är högre nu än tidigare att bitcoin kommer bli en permanent tillgång som folk vill investera i för att inflationsskydda sina tillgångar.

– Jag tror också att vi fortfarande befinner oss i början av den inlärningskurvan.

Att starta en börs för bitcoin-handel tycks som en ganska lågt hängande frukt för er som nätmäklare. Överväger ni att lägga till bitcoinrelaterade tjänster och produkter?

– Vår policy är att vi aldrig pratar om våra planer framåt, utan vi kommenterar bara det vi har gjort. Men vi handlar 13 certifikat med krypto som underliggande i dag.

Men hur nära följer ni marknadsutvecklingen?

– Vi följer den oerhört noga. Om utvecklingen går åt ett visst håll så skapar det kundefterfrågan och då måste vi kunna tillfredsställa den efterfrågan, vilket vi i dag gör med certifikat med krypto som underliggande, säger Rikard Josefson.

En annan trend som drivit på priset är att börsbolag har börjat lägga till bitcoin på balansräkningen. Mjukvarubolaget Microstrategy var först ut och gjorde sin första investering i augusti i fjol och har efter det fortsatt att köpa. Bolaget äger nu 91 579 bitcoin till ett värde runt 44 miljarder kronor. Även betalbolaget Square har lagt till bitcoin på balansräkningen. Totalt äger bolaget nu 8000 bitcoin till ett värde runt 4 miljarder kronor, vilket motsvarar runt 5 procent av balansomslutningen.

Störst genomslag fick dock Tesla som i februari gick ut med att biltillverkaren köpt bitcoin för 1,5 miljarder dollar, vilket motsvarar strax under 10 procent av bolagets balansräkning. Efter det har bolaget även börjat acceptera bitcoin som betalmedel.

Frank Schuil anser att företag har ett aktieägaransvar att lägga till exponering mot bitcoin och krypto.

Precis som att man kan äga en korg av olika valutor på balansräkningen så borde även bitcoin och krypto vara en del av den strategin.

– Givet det makroekonomiska landskapet är det logiskt att vilja skydda sin balansräkning mot Fiat-ekonomin och stigande inflation. Precis som att man kan äga en korg av olika valutor på balansräkningen så borde även bitcoin och krypto vara en del av den strategin, säger han.

Rikard Josefson utesluter inte att trenden kommer till Sverige och pekar på den börsnoterade norska industrikoncernen Aker som via det nystartade bolaget Seetee var först ut i Norden med att lägga till bitcoin (motsvarande 500 miljoner norska kronor) på balansräkningen.

– Om det blir en etablerad tillgång som finansmarknaden tycker är rumsren så kommer alla att investera i det på ett eller annat sätt. Sedan är Sverige lite mer konservativt, så det kommer ta tid, säger han.

Johan Javeus har svårt att se att bitcoin på balansräkningen kommer få ett större genomslag.

– Jag tror inte att vi kommer få se någon stor ström av företag som börjar investera i bitcoin, precis lika lite som jag tror att vi kommer se företag köpa Google­aktier. Det normala för exempelvis industriföretag är att man håller sig till det man är bra på och inte väljer att spekulera med kassan.

Jag tror inte att vi kommer få se någon stor ström av företag som börjar investera i bitcoin, precis lika lite som jag tror att vi kommer se företag köpa Google­aktier.

Även om optimismen är stor återstår en rad utmaningar. Bland annat är bitcoin misstrott från myndighetshåll. Dels på grund av den höga volatiliteten, dels för risken att användas av kriminella. Samtliga som Finansliv pratat med anser att marknaden behöver en reglering.

– Jag skulle vilja se en bra reglering av handeln, hur förvaringen ska fungera samt att kunderna har garantier att plattformarna verkligen håller tillgångarna. Det skulle också vara gynnsamt för att legitimera bitcoin som tillgång. Så fort du reglerar något så har du också accepterat det, säger Rikard Josefson på Avanza.

Johan Javeus är inne på ett liknande spår.

– Om bitcoin ska kunna växa och bli en del av vår vardag, då måste det också finnas ett ramverk. Det handlar inte bara om att förhindra att det används i illegala sammanhang, utan också att det finns ett konsumentskydd och att spelplanen är tydlig för de företag som vill verka inom den här marknaden, säger han.

Om bitcoin ska kunna växa och bli en del av vår vardag, då måste det också finnas ett ramverk.

Ytterligare en aspekt är energi­förbrukningen som krävs för att hålla igång bitcoin-nätverket. Enligt universitetet i Cambridge (CCAF) uppgår den årliga elförbrukningen för att bryta nya bitcoin till runt 130 terawattimmar, alltså nästan lika mycket som hela Sveriges elkonsumtion 2020, skriver Svd. Enligt CCAF bryts runt två tredjedelar av alla nya bitcoin med el från fossil energi.

Johan Javeus anser att energiförbrukningen är ett stort problem.

– Nästan alla företag och investerare har i dag ett mycket tydligare fokus på ESG-frågor än tidigare, så det behövs en debatt. Uppfyller bitcoin kraven för ESG för att vi ska vara komfortabla att investera?

– Samtidigt tycks ett erkänt grönt bolag som Tesla inte se några problem med bitcoins elförbrukning, tillägger Johan Javeus.

Frank Schuil menar att det nu görs mycket inom bitcoin-sfären för att förbättra energimixen.

– Fossila bränslen är inte längre attraktiva för miners på grund av prisnivån. Det är inte lönsamt och det tvingar industrin att snabbt växla till fossilfria alternativ. Hastigheten i omställningen ökar eftersom mining pågår dygnet runt och har energi som sin störst kostnad.

Sedan finns andra protokoll som inte är lika energiintensiva, påpekar Frank Schuil.

– Exempelvis är den näst största valutan Ethereum på väg att gå över till en annan modell som kräver avsevärt mindre energi, vilket skulle kunna bana väg för en mer hållbar väg framåt för att processa transaktioner på ett decentraliserat sätt, säger han.

Så är bitcoin här för att stanna? Bland de mest trogna finns en stark tro att bitcoin inte bara är en investeringstillgång och värdebevarare, utan på sikt även kommer bli en global hårdvaluta och utmanare till dagens monetära system.

Johan Javeus är inte lika övertygad. Han ser den fasta mängden i bitcoin som ett hinder med risk för ett »permanent tillstånd av deflation i samhället«. Han tror inte heller att stater kommer vara beredda att lämna över den makt som det innebär att ha kontroll över den egna valutan till ett nätverk som ingen kontrollerar.

– Det tror jag inte man kommer tillåta. Tar man USA som exempel har kontrollen över dollarn, som är världens reservvaluta, gett landet en enorm makt som man inte kommer att släppa ifrån sig.

Samtidigt är centralbanker i dag största ägare av världens guldreserver. Om bitcoin är digitalt guld, kan vi då inte få se en liknande utveckling där centralbanker börjar köpa bitcoin?

– Man ska aldrig säga aldrig. Om bitcoin skulle ta rollen som värdebevarare, varför skulle inte då centralbanker kunna äga bitcoin? Men centralbanker är i dag stora motståndare till bitcoin så det är inget som kommer ske i närtid, säger Johan Javeus.

*Reportaget om bitcoin publicerades 29 april i Finansliv nr 4 2021.