…men konkurrensen om fondaffären hårdnar

I fjol lanserades fondtorget Savr med löftet att erbjuda fondsparande till halva fondavgiften. Affärsmodellen bygger på att fondprovisionen som distributören vanligtvis får läggs tillbaka till kunden.

– Vi insåg att nätmäklarna hade fått diktera villkoren alldeles för länge. Tajmingen var helt rätt för att utmana på prissättningen, säger Daniel Aarenstrup, vd i bolaget.

I nuläget har bolaget runt 150 anslutna fondbolag och ett utbud på totalt 1 300 fonder. Enligt Daniel Aarenstrup har bolaget inga planer på att starta egna fonder.

För att tjäna pengar tar Savr en plattformsavgift på 0,09 procent. På sikt är tanken att slopa avgiften och i stället ta betalt för nya produkter, tjänster och för rådgivning. Totalt har över 32 miljoner kronor investerats i bolaget och i höst planeras ytterligare en kapitalrunda för att börja skala upp plattformen.

– Vi har nu en del infrastruktur och personal på plats och har börjat att skala upp på alla fronter. Ambitionen är att bygga en fullskalig investeringsplattform, säger han.

Läs också

Pandemin ger skjuts åt nätmäklarna

Daniel Aarenstrup vill inte gå in på antalet kunder eller hur mycket sparkapital som har kommit in till plattformen, men konstaterar att det i regel är »erfarna och sofistikerade sparare«. Bolaget är nu i en fas av stark och organisk tillväxt.

– Det har blivit en snöbollseffekt där en ny kund tipsar två nya. Vi har nått en punkt där vi har fått en exponentiell tillväxt och har en ganska stor kundbas, säger han.

Samtidigt är Savr är inte ensamma om affärsmodellen. 2019 lanserades sparplattformen Alpcot som nu har runt 1 200 fonder i sitt utbud och erbjuder en liknande rabattstruktur. Daniel Aarenstrup spår att fler liknande plattformar kommer att poppa upp de närmaste åren. En orsak till det handlar om provisionsförbudet i Mifid 2 som trädde i kraft 2018.

– FI tolkade Mifid 2-regleringen som att plattformar får fortsätta ta provisioner, men vi ser att regelverket har tolkats annorlunda i andra länder. Det beslutet tror jag kommer omprövas, säger han.

En del fondbolag menar att affärsmodellen är för oprövad och att de får bättre kringtjänster på andra plattformar. Vad säger du om den kritiken?

– Vi har 150 fondbolag som tycker att det här är bra tjänst. Sedan finns runt tio fondbolag som har valt att stå utanför av olika anledningar. Främst handlar det om att de är i en position med en distribution och egen direktförsäljning där de redan tjänar mycket pengar. Då blir all form av förändring jobbig, säger Daniel Aarenstrup.

Rikard Josefson, vd på Avanza, säger att det är kul med nya aktörer och att »konkurrens håller bolaget på tårna«.

–Även om det finns aktörer och en och annan fond som kan vara billigare på någon annan plattform upplever vi inte att kunderna överger oss på grund av det. Vi har ett konkurrenskraftigt erbjudande och levererar en användarupplevelse som håller hög klass och vi har ett enormt utbud, säger han och fortsätter.

– Vi följer utvecklingen och är beredda att ändra vår affärsmodell om det skulle behövas, men just nu ser vi inte det behovet på våra kunders reaktioner.

Nordnets vd Lars-Åke Norling är inne på en liknande linje.

– Det är spännande och vi följer förstås den utvecklingen. Samtidigt ska man komma ihåg att det tar tid att bygga en ny plattform och att bygga upp ett förtroende som bank.