Gå direkt till textinnehållet
Finansmarknadsminister Max Elger (S).
Finansmarknadsminister Max Elger (S). Foto: Jonas Eng

Ministern avfärdar risken för överhettning

Intervjun Han ser en framtid där centralbanker erbjuder digitala valutor, men tror inte att en e-krona kommer att användas i närtid. Finansmarknadsminister Max Elger (S) har visioner om hållbara näringar och om att bekämpa penningtvätt.

I sin tidigare roll som statssekreterare hos finansministern hade han fullt upp med att sköta den dagliga ruljangsen, och ägnade knappast tid åt att drömma om nästa jobb.

Däremot förnekar Max Elger inte att han blev glad när han i slutet av förra året erbjöds posten som landets finansmarknadsminister.

– Jag ska erkänna att jag blev jätteglad när jag fick frågan av Magdalena Andersson, för det är ett jobb jag borde kunna sätta mig in i, och hantera på ett juste sätt.

Att den regering han ingår i nu styr utifrån oppositionens, och inte sin egen budget tycks han inte se som något större problem.

Har det inneburit några förändringar inom just området finansmarknad?

– Sanningen att säga förefaller det inte vara några förändringar på just det området. Det innebär inte att det var bra det som skedde. Men det återspeglar väl att frågor som rör finansiell stabilitet och reglering av det finansiella systemet kanske inte är den arena där de stora partipolitiska motsättningarna utspelar sig. Det är ett område där de flesta partier är relativt samsynta.

Skulle vi hamna i en finanskris ska det offentliga kunna stå som yttersta garant för att säkerställa att banker och finansinstitut kan fortsätta sin verksamhet.

En av hans visioner för finansmarknaden framöver är finansiell stabilitet, att beredskap ska finnas för att hantera en eventuell kris. Max Elger har tidigare i Finansliv tillbakavisat kritiken av den bankskatt som trädde i kraft nu i år. Skatten bidrar till det offentliga, betonar han.

– Skulle vi hamna i en finanskris ska det offentliga kunna stå som yttersta garant för att säkerställa att banker och finansinstitut kan fortsätta sin verksamhet.

Slutsatsen att detta försämrar konkurrensen på finansmarknaden för de banker som drabbas kallar han förhastad. Han säger sig också ha svårt att se att just bankskatten kommer att leda till neddragningar.

– Jag har svårt att ta till mig risken för nedskärningar till följd av bankskatt om samma banker säger sig behöva lägga kostnaden för skatten på kunderna.

Det handlar väl om att kostnaderna kan gå ut både över kunder och personal?

– Med de kvantiteter det rör sig om har jag svårt att se att skatten kommer att vara skäl till några stora omstruktureringar.

Det är min uppgift att bidra till att de pengar som kriminella tjänar genom kriminalitet inte ska kunna användas.

Han talar gärna om målen att bekämpa ekonomisk brottslighet, som penningtvätt, en central fråga i hans portfölj, och att med Magdalena Anderssons återkommande ord »vända på varje sten för att knäcka gängen«, en fråga som hamnat direkt på hans bord.

– Det är min uppgift att bidra till att de pengar som kriminella tjänar genom kriminalitet inte ska kunna användas, eller användas med svårighet. Genom att jaga de pengarna ska vi göra livet surt för kriminella, och på så sätt ta fast dem.

För att komma åt penningtvätt ska Max Elger under våren lägga en proposition om att banker och finanspolis ska få utbyta information, trots den sekretess som både banker och rättsväsende omfattas av.

Digitala transaktioner generellt motverkar ekonomisk brottslighet, eftersom de inte medger samma anonymitet som sedlar och mynt; låt vara att det finns enskilda kryptovalutor som medger just denna anonymitet.

Kryptovalutor, som gör det möjligt att överföra pengar utan mellanhänder (som banker), har beskrivits som ett avgörande framtida medel för att spåra brott, i och med att offentliga transaktioner är ett bra verktyg för rättsväsendet. Samtidigt kan dessa valutor även användas just i kriminella syften, vilket också är vanligt; användning av kryptovaluta kring brott ökar.

– Digitala transaktioner generellt motverkar ekonomisk brottslighet, eftersom de inte medger samma anonymitet som sedlar och mynt; låt vara att det finns enskilda kryptovalutor som medger just denna anonymitet. Ser man till ekonomisk brottslighet så är det önskvärt att gå mot högre grad av digitalisering. Samtidigt finns det äldre människor i Sverige som aldrig använt kort, och dem måste man också ta hänsyn till, säger Max Elger.

De flesta transaktioner i framtiden kommer att ske digitalt, konstaterar han. Frågan är dock om allt fler digitala transaktioner också kommer att kräva en digital valuta.

Riksbanken, som nu utreder en e-krona, argumenterar på det sättet, och 86 procent av världens centralbanker utreder nu frågan om att för första gången ge ut så kallade digitala centralbanksvalutor, CBDC.

– Jag tror att centralbanker kommer att erbjuda digitala valutor. Men jag tror inte att jag kommer att använda en e-krona i närtid, säger Max Elger.

Finansmarknadsminister Max Elger.
Finansmarknadsminister Max Elger (S). Foto: Jonas Eng

En av hans mer närliggande visioner är den gröna finansieringen; att med ekonomiska incitament sporra företag till klimatsmarta investeringar. EU:s taxonomi, som definierar vad som ska anses vara hållbara, gröna aktiviteter, ska användas som bas för de statliga krediter som i år infördes för gröna investeringar. Det kan exempelvis handla om att ersätta koldioxid i industriproduktion.

Taxonomin har dock kritiserats, både för att vara för hård och för mild. Tidigare i år klassade EU-kommissionen kärnkraft och naturgas som hållbar energi, och föreslog att dessa skulle inkluderas i taxonomin. Ett förslag, som den svenska regeringen valde att stötta, trots att man sade nej till just naturgas. Eftersom de båda energikällorna inkluderas i samma förslag, antas Sverige vara för förslaget som helhet. Sedan dess har EU:s expertgrupp framhållit att vetenskapliga bevis saknas för att kärnkraft inte är skadligt för människor och miljö, och att naturgas släpper ut mer koldioxid per kilowattimme än det värde som satts upp som hållbart.

Ser du inte en risk i att kraven för vad taxonomin ska inbegripa på detta sätt urholkas?

– Jag delar inte den beskrivningen. Jag tycker att taxonomin är ett väldigt ambitiöst projekt. Det är en väldigt liten andel av alla ekonomiska aktiviteter som betecknas som gröna. Sen har kommissionen gjort bedömningen att kärnkraften är fähig att inkluderas i taxonomin, därför att den förväntas spela en viktig roll i omställningen till ett klimatsmart, fossilfritt samhälle. Jag delar kommissionens bedömning.

Trots att det, enligt Max Elger, inte innebär några stora krockar politiskt att regera på oppositionens budget när det gäller området finansmarknad, betonar han socialdemokratiska deviser som att vilja minska samhällsklyftorna. Detta trots att de ekonomiska klyftorna i landet har ökat även under Socialdemokraternas tid vid makten.

– Vi har sett en utveckling under ett antal årtionden, där inkomstklyftorna har glidit isär. Vi vill motverka det, säger han.

Max Elger

Yrke: Finansmarknadsminister.
Ålder: 48.
Bor: Stockholm.
Familj: Fru och två barn.
Karriär i korthet: Doktor i nationalekonomi, Handelshögskolan, Stockholm.
Politisk sekreterare, Socialdemokraternas riksdagskansli 2007–2011
Var mellan 2011–2012 utredningsekonom på Finanspolitiska rådet.
Budgetchef hos Socialdemokraterna mellan 2012–2014.
Olika roller som statssekreterare på finansdepartementet sedan 2014.

Att detta skulle ske genom att återigen lyfta den hårt kritiserade frågan om beskattning av ISK-konton är dock något han starkt tillbakavisar, trots att regeringen tidigare har meddelat att man ska återkomma till frågan om begränsningar av ISK och reglering för kapitalförsäkringar.

– Sådana planer saknas helt. Jag betraktar den frågan som helt död, säger han.
Att minska klyftor genom att avskaffa ränteavdraget är inte heller aktuellt.

– Detta är något som hushållen ställer in sin ekonomi efter, säger han, och anser också amorteringskravet vara ett »väl fungerande system«.

Ett system som tycks fungera mindre bra och där klyftorna rentav vidgats jämfört med föregående år är däremot jämställdheten i finansbranschen:

Enligt Finanslivs senaste granskning har andelen kvinnor i branschens ledningsgrupper minskat mellan 2020 och 2021, och i branschen har kvinnors löner halkat efter männens flera år i rad.

– Det är olyckligt, och ett problem, säger Max Elger.

Krävs tvingande statlig reglering för att komma åt denna ojämställdhet?

– När det gäller frågorna om bolagsstyrning så antog riksdagen före mandatperioden ett tillkännagivande som innebar att bolagen själva, inte riksdag och regering, ska hantera detta.
Mot bakgrund av detta har regeringen ingen möjlighet att införa någon sådan lagstiftning. Jag tror heller inte att någon riksdagsmajoritet eftersträvar det. Däremot är det eftersträvansvärt med jämställdhet, inte bara på finansmarknaden, utan över lag i samhället. Det allra bästa är om detta sker med egen kraft.

Finansmarknadsminister Max Elger (S).
Finansmarknadsminister Max Elger (S). Foto: Jonas Eng

Under pandemin har regeringen riktat en rad stödåtgärder och krispaket för att rädda företag och ekonomi; också sedan den mindre farliga omikronvarianten dominerat och många företag haft personalbortfall på grund av sjukdom. Samtidigt har en del experter varnat för att allt för många stödåtgärder kan leda till överhettning i ekonomin.

Var går smärtgränsen, när bör stödåtgärder fasas ut för att undvika överhettning?

– Det var rimligt att stödåtgärder utformades mot bakgrund av den minskade ekonomiska aktivitet som följde av rekommendationer som staten utfärdat. I den mån man har fått dessa att svara mot varandra borde det inte föreligga hot om överhettning. Men ser man runtom i världen, i både Europa och i USA, har det varit stora stimulanspaket, som sannolikt har gått utöver vad som motiverats av rekommendationer och restriktioner. Och då finns en risk för överhettning.

Är Sverige nära samma risk?

– Jag upplever inte att vi är där här och nu. Men man ska låta osvuret vara bäst, säger Max Elger.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord