Minskad investeringsvilja pressar fintechbolagen
Det har blivit allt svårare för svenska fintechbolag att resa kapital, visar en färsk rapport från Swedish Fintech Association. Samtidigt behöver runt hälften av bolagen ta in nytt kapital under 2023. »Många företag upplever en osäkerhet kring vad som kommer hända om de inte får tillgång till mer kapital under en överskådlig tid«, säger Erika Eliasson Ekberger, ordförande.
Kraven på fintechbolagen från investerarsidan att ställa om från tillväxt till lönsamhet ökar nu i rask takt, visar en färsk rapport från Swedish Fintech Association som tagit tempen på den svenska fintechsektorn för 2023.
Bakom skiftet är bland annat kriget i Ukraina, inflationen och stigande energipriser. Det försämrade makroläget har även fått allt fler investerare att dra öronen åt sig. Återhållsamheten innebär ett trendbrott i sektorn, efter flera år av god tillgång på riskvilligt kapital.
Unionen stämmer Klarna i Arbetsdomstolen
Efter rekordåret 2021 minskade investeringarna globalt i fjol med 46 procent och landade på runt 775 miljarder kronor, enligt rapporten. Nedgången var särskilt stor under andra halvåret 2022, där det fjärde kvartalet var det svagaste sedan 2018.
Finansliv har flera gånger tidigare skrivit om det förändrade marknadsläget som slagit hårt mot fintechbolagen med slaktade värderingar på flera håll. Strax före sommaren 2022 kom bland annat beskedet att 10 procent av personalen på Klarna fick gå efter att bolaget misslyckats med att resa nytt kapital tidigare under året.
I Sverige reste 47 procent av fintechbolagen kapital under 2022, att jämföra med 52 procent under 2021. 56 procent svarar att det har blivit svårare att resa kapital än tidigare. Samtidigt finns ett stort behov bland bolagen att ta in nytt kapital i år.
Enligt Erika Eliasson Ekberger, ordförande för Swedish Fintech Association, behöver nästan hälften, 47 procent, ta in mer kapital under 2023.
– Många företag upplever en osäkerhet vad som kommer hända om de inte får tillgång till mer kapital under en överskådlig tid, sa hon under ett seminarium på Stockholm Fintech Week på onsdagen.
Den så kallade överlevnadsperioden för bolag som misslyckas att resa kapital sträcker sig från sex månader upp till tre år, framgår det av rapporten.
Trots motvindarna ökade den samlade personalstyrkan i sektorn under 2022, dock i långsammare takt jämfört med föregående år. Under 2022 ökade 65 procent av företagen sin personal, vilket kan jämföras med förväntansbilden i inledningen av året då 91 procent av bolagen räknade med att växa. För 2023 tror 81 procent av bolagen att de behöver rekrytera mer personal.
Att lyckas knyta till sig specialistkompetens lyfts fram som ett problem i sektorn.
Rapporten pekar även i år på svårigheter för fintechbolag att öppna ett bankkonto. 18 procent uppgav i år att de haft problem att öppna konto, vilket ligger på samma nivå som i fjol.
Vad gäller utsikterna framåt räknar Erika Eliasson Ekberger med att 2023 fortsätter i samma spår för fintechsektorn som under 2022.
»Ett ökat fokus på lönsamhet kan leda till större omorganisationer och ställa krav på att företagen på nytt främst fokuserar på sin unika konkurrensfördel«, skriver hon i rapporten.
