Gå direkt till textinnehållet
Philip Gudinge, Josefin Johansson och Olivia Sverkman jobbar med hållbarhet på Handelsbanken, men inom olika delar av verksamheten. Foto: Jonas Eng

Nu tar hållbarhet plats i finrummet

Hållbarhet går nu från nisch till det nya normala. Nio av tio banker har en renodlad hållbarhetschef, och tidigare i år tillsatte en av storbankerna för första gången en hållbarhetschef i ledningen. Parallellt växer nya hållbarhetsroller fram. »Det har gått väldigt fort«, säger Gabriel Lundström, ESG-chef på SEB:s livbolag.

Finansbranschen i Sverige har kommit långt med att lyfta in hållbarhetsanvariga i sina verksamheter. Enligt en undersökning från databasföretaget Merit 500 om chefspositioner bland noterade bolag i Norden har nu nio av tio svenska banker en renodlad hållbarhetschef. Det går att jämföra med siffran i Danmark där andelen är betydligt lägre, en av tio.

En av fyra svenska storbanker har en hållbarhetschef i ledningsgruppen, enligt Merit 500, samtidigt som snittet bland nordiska noterade bolag ligger på 15 procent. Catharina Belfrage Sahlstrand på Handelsbanken blev tidigare i vår först ut som hållbarhetschef att ta plats i ledningsgruppen bland storbankerna.

– Hållbarhetsfrågorna har hittat in i fler rum och flyttat från nisch till att bli mer av det nya normala. Banker resonerar i dag kring hållbarhetsrisk och har ett hållbart erbjudande över flera områden. Då är det viktigt att kompetensen finns representerad i alla verksamhetsområden, även i koncernledningen, säger hon.

Catharina Belfrage Sahlstrand tror att fler banker kommer att följa efter och flytta in hållbarhetschefer i ledningen. Orsaken är bland annat den ökade mängden regelverk samtidigt som hållbarhetsfrågorna och marknaden som helhet väntas bli alltmer komplex.

– Förändringarna rör sig så snabbt att det har blivit ganska svårt att rita på långa perspektiv och strategi nu utan att väga in hållbarhetsfrågorna. Då är det rimligt att även koncernledningen är ett forum där hållbarhet tar plats, säger hon.

De senaste åren har hållbarhet flyttat från bakgården in i finrummet. Allt började med Parisavtalet 2015 och därefter de globala målen, vilket flyttade upp klimatdebatten till nästa nivå. Påtryckningarna på omställningen har kommit framför allt från reglerarhåll och från kunder. För att nå målen i Parisavtalet krävs att runt 7 000 miljarder dollar förflyttas till hållbara investeringar, enligt FN.

Insikterna kring riskerna och möjligheterna har fått nya jobb att poppa upp som svampar ur jorden i finansbranschen, samtidigt som frågorna har letat sig in i områden som risk, affärsutveckling, regelefterlevnad, strategi och rapportering.

Utvecklingen har gått snabbt. För bara några år sedan hade de flesta aktörer en enstaka person som arbetade med frågorna, och endast ett fåtal bolag i Norden hade ett större team.

– Hållbarhetsrollen var även betydligt mer mångfacetterad och omfattade alltifrån den interna förändringsledaren till expert och talesperson externt, säger Emilia Cederberg, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

En som var tidigt ute var Gabriel Lundström, ESG-chef på SEB:s livbolag. När han började intressera sig för hållbarhet för tio år sedan var det få i banken som riktigt förstod vad han ville jobba med.

– Det har gått väldigt fort. Tittar man bara på vår centrala hållbarhetsfunktion så är de nu runt 30 personer, och i höstas släpptes bankens hållbarhetsstrategi som är tydligt kopplat till affärsmål, så det har hänt väldigt mycket på kort tid, säger han.

På Handelsbanken arbetar Philip Gudinge, Josefin Johansson och Olivia Sverkman. De jobbar inom olika delar av banken, men med hållbarhet som gemensam knutpunkt.

Philip Gudinge är hållbarhetsspecialist i bankens centrala funktion för strategiarbetet inom hållbarhet, Olivia Sverkman arbetar inom Debt Capital Markets, alltså bankens investmentbank med inriktning grön och hållbar finansiering. Josefin Johansson är hållbarhetsanalytiker på aktiesidan, där hon är ansvarig för hållbarhetsanalysen.

Trion anser att det märks att hållbarhetsfrågorna har hamnat allt högre upp på dagordningen internt, med fler anställda och satsningar på utbildning.

– Skiftet var på gång redan när jag började men det är ganska tydligt att det blivit mer fokus nu. Intresset för frågorna internt är också större nu, säger Philip Gudinge.

En av orsakerna till det är att hållbarhet inte längre är ett fluffigt begrepp utan börjar bli alltmer konkret, anser Josefin Johansson.

– Det är tydligare nu vad det innebär med nya regelverk och nya krav på utsläppsgränser. Det handlar inte längre om att vara det goda eller onda företaget utan vad som är affärskritiskt och hur det påverkar verksamheten, säger hon.

Bland annat har centralfunktionen i Handelsbanken gått från fem till tio anställda, inom grön kreditgivning jobbar nu sju mot tidigare fyra och på aktiesidan är de två hållbarhetsanalytiker. Samtidigt är det vanligt att arbeta utanför den egna gruppen, eftersom många hållbarhetsfrågor går i in varandra, berättar Philip Gudinge.

– I de allra flesta frågor arbetar vi tillsammans med en annan avdelning. Vi har en samordnande roll med särskilt ansvar för hållbarhetsrapportering, men även den gör vi tillsammans med andra avdelningar.

Josefin Johansson är inne på samma spår.

– Vi mejlar, pratar i forum och diskuterar saker tillsammans som nya regelverk och andra frågor. Jag samarbetar med en handfull kolleger som också har fokus på hållbarhetsrelaterade frågor i banken, säger hon.

Erfarenhetsutbytet mellan avdelningarna har varit en viktig kunskapskanal, anser Olivia Sverkman. När hon gick på universitetet berördes delar av hållbarhetsfrågorna på ytan, men det var med jobbet hon fick ett tydligare grepp om helheten.

– Frågorna kommer konkret in i det dagliga arbetet. Sedan är det mycket internt erfarenhetsutbyte som sker mellan avdelningar, och vi håller även utbildningar för varandra vilket gör mycket för att höja kompetensen, säger hon.

Trenden märks även utanför storbankerna. Nätmäklaren Avanza har lyckats plocka marknadsandelar inom aktier, fonder och sparande, men saknade fram till förra året en renodlad hållbarhetsansvarig. Johanna Kull, tidigare sparekonom, flaggade då för att hon var intresserad av att byta roll.

– Det behövdes en person som skulle bli en sammanhållande länk mellan olika avdelningar inom bolaget. Jag har ett stort personligt hållbarhetsintresse, men det är också tydligt att frågorna kommer att vara i fokus under lång tid framöver, så för mig var det en möjlighet att jobba med det som är viktigast och roligast och där flest förändringar sker, säger hon.

Avanza har i dag ingen företagsutlåning och gör inte heller några egna investeringar. Störst skillnad för klimatavtrycket gör bolaget genom att utbilda sparare att göra informerade val, enligt Johanna Kull. Samtidigt är just avsaknaden av hållbarhetsdata den största utmaningen.

– Om man tittar på hur bolag rapporterar finansiell information finns det tydliga regelverk som har funnits länge. Så ser det inte ut på hållbarhetsområdet, utan det är först nu med taxonomin och den kommande lagen kring bolagsrapportering som vi får en rapportering som är enhetlig.

– Vi har relativt goda beslutsstöd gällande hållbara investeringar på fondsidan, men de kan och de ska utvecklas och förbättras, säger Johanna Kull.

De kommande åren väntas den snabba förändringen runt hållbarhet fortsätta att öka samtidigt som frågorna blir alltmer komplexa i takt med att nya regelverk, dimensioner och data kommer in.

Enligt forskaren Emilia Cederberg på Handelshögskolan i Stockholm finns det nu »enorma rekryteringsbehov« för att möta förväntningarna.

Så vad betyder det för jobben? Frågar man Agneta Brandimarti, hållbarhetsansvarig på Bankföreningen, är det särskilt inom området för rapportering av hållbarhetsdata som behovet är som störst. Även kundrådgivare kommer att ha en viktig roll att förstå kundernas verksamhet och hur de ska ställa om.

– Platsannonser börjar dyka upp där man söker kombination av juridik och hållbarhet och det är en merit att ha hållbarhetskunskaper. Det reglerade ESG-området känns som en lång resa som nyss har startat. Vi kommer se mycket av ökade rapporteringskrav angående hållbarhetsdata så här kommer man få jättemycket att göra på bankerna, säger hon men påpekar samtidigt att behovet sträcker sig längre än ekonomer och jurister.

– Banker har anställt både jägmästare och agronomer. Ingen person vill jobba för ett företag som hoppar över hållbarhet, säger hon.

Utvecklingen kommer också att leda till att mer nischade specialisttjänster växer fram, enligt experterna Finansliv pratat med. Det kan exempelvis handla om klimatanalytiker, experter på biologisk mångfald, utsläppsrevisorer och ESG-dataspecialister. Även produktutbudet kommer att bli mer nischat, från dagens hopbuntade hållbarhets- och ESG-märkningar.

Frågan är, ska bankerna satsa på att hämta in kompetensen utifrån eller via utbildningar internt? En kombination, tror flera som Finansliv har pratat med.

– Är det lättare att ta en marinbiolog och lära den hur bank fungerar, eller att lära upp en bankperson med en djuplodad utbildning? Vi lutar åt det senare. Egentligen skulle vi kunna ta en näve av djup hållbarhetsexpertis utifrån, men vi vill bygga in hållbarhetsfrågorna i bankens processer så mycket som möjligt så att det säljer sig självt. Den bästa arkitekten för det är personer som förstår banken, med stöd av hållbarhetsexperter, säger Catharina Belfrage Sahlstrand.

Gabriel Lundström tar det steget längre och menar att rekryteringar av hållbarhetschefer som inte har tillräcklig »klassisk« bankkompetens innebär en stor risk.

– Om arbetet ska bli framgångsrikt behöver hållbarhetsfunktionerna ha djup förståelse för hur affären fungerar. Det gäller att kunna förklara så att de som är rotade i affären förstår och att prata på ett sätt som fungerar i deras värld. Risken är annars att man skjuter över målet, att det uppstår konflikter och att det blir stiltje, säger han.

Det finns även andra risker kortsiktigt, enligt Catharina Belfrage Sahlstrand. Hon pekar bland annat på energifrågan med beroendet av rysk olja och gas och hur avvecklingen av fossila bränslen sannolikt kommer försenas i takt med utbyggnaden av förnybart, för att inte hamna i energikris i Europa.

– Jag tror säkert att vi kommer få se lite konflikter i det korta perspektivet i de olika hållbarhetsfrågorna. Man måste kunna värma upp hus och hem, samtidigt som vi har en klimatomställning att ta hänsyn till. Mycket sådant kommer man behöva navigera i, så inget är helt enkelt eller självklart. Det tror jag även kommer påverka internt vilka ställningstaganden banker gör.

Karriärtips: Hållbar finans

Catharina Belfrage Sahlstrand, Handelsbanken
Att vara påläst är jättebra men det är inte alltid nödvändigt och tillräckligt, eftersom många av frågorna inte har tydliga svar och mycket är oprövat. Innovationsförmåga, kreativitet och intresse och uthållighet är minst lika viktigt.

Josefin Johansson, Handelsbanken
Just nu händer det mycket när det gäller regelverk i EU kopplat till olika hållbarhetsfrågor och rapportering. Något som ökar behovet av personer som har kompetens inom dessa områden. Därmed skulle ett tips från mig vara att försöka läsa in sig lite på exempelvis EU-taxonomin eller disclosureförordningen.

Philip Gudinge, Handelsbanken
Visa att du tycker hållbarhet är viktigt och börja där du står. Jag uttryckte tidigt även i min tidigare roll att hållbarhet är viktigt för mig. Jag tror att alla kan, och bör, fråga sig hur just deras roll bättre kan arbeta med hållbarhet.

Agneta Brandimarti, Bankföreningen
Det är viktigt med en grundutbildning, exempelvis inom ekonomi eller juridik men behöver inte vara det. Det gäller att man gillar att läsa EU-texter som ofta är både juridiskt krångliga och i många fall tekniska, särskilt taxonomin. Sen är det också viktigt att vara beredd på att hållbarhetsområdet kommer att utvecklas och växa de när­maste åren och att man därför behöver hålla sig uppdaterad.

Olivia Sverkman, Handelsbanken
När vi rekryterar till vårt team ser vi gärna att det finns ett starkt intresse för både finans och hållbarhet, så att kunna demonstrera det antingen genom studier eller tidigare erfarenheter är en bra början. Kommer man direkt från studierna tycker jag att ett jättebra sätt att få praktisk erfarenhet är genom att göra ett internship.

Gabriel Lundström, SEB
Utgå ifrån dina styrkor och erfarenheter och bestäm vilket området du vill jobba inom. En gång i tiden fanns bara enstaka hållbarhetsroller som var väldigt breda och generella. I dag behövs kompetensen inom så många olika områden och därför är det viktigt att inte bara bestämma att man vill jobba med hållbarhet, utan fundera över vilka områden som passar en själv. Knyt också kontakter med de som jobbar med frågorna, sannolikheten att de vill ge dig en chans ökar om du har byggt en relation.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord