Nya regler för gräsrotsfinansiering

Senare i höst träder nya regler i kraft om ökade möjligheter för gräsrotsfinansiering. Vad är bakgrunden till de nya reglerna? 

– Gräsrotsfinansiering används i en allt högre grad som alternativ till finansiering för såväl nystartade företag som små och medelstora företag. Medlemsländerna inom EU har valt olika sätt att hantera framväxten av gräsrotsfinansiering. Vissa har valt att inrätta nationella regler för verksamheten medan det saknas specifika regler för verksamheten i andra medlemsländer.

Vad är syftet bakom förändringen?

– Ett av de övergripande syftena är att främja gränsöverskridande finansiering av företag genom att undanröja hindren för den inre marknadens funktion när det gäller gräsrotsfinansieringstjänster. Att förbättra EU:s kapitalmarknad är i linje med fullbordandet av EU:s kapitalmarknadsunion. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 10 november i år, vilket är samma dag som EU-förordningen ska börja tillämpas.

Sverige är ett av medlemsländerna i EU som saknar regelverk specifikt för gräsrotsfinansiering. Vilka blir det viktigaste skillnaderna mot tidigare lagstiftning? 

– Även om en leverantör av gräsrotsfinansieringstjänster redan i dag kan träffas av befintliga regelverk som exempelvis ställer krav på tillstånd av Finansinspektionen, och därmed står under myndighetens tillsyn, beror detta på vilka tjänster leverantören tillhandahåller. Genom EU-förordningen fastställs enhetliga krav för att tillhandahålla gräsrotsfinansieringstjänster, för organisation, auktorisation och tillsyn av leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster, för drift av plattformar för gräsrotsfinansiering och för öppenhet och marknadsföringskommunikation avseende tillhandahållande av gräsrotsfinansieringstjänster i unionen.

Vilka bolag berörs?

– EU-förordningen träffar, med vissa begränsningar, företag som driver plattformar för lånebaserad eller andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Belöningsbaserad och donationsbaserad gräsrotsfinansiering faller utanför reglernas tillämpningsområde eftersom de inte betraktas som finansiella tjänster.

Marknaden för gräsrotsfinansiering har tidigare kantats av konkurser och har även fått kritik för knapphändig informationsgivning. Vad är förhoppningen att det nya regelverket ska ge för effekt?

– Utöver att främja gränsöverskridande verksamhet är ett av de övergripande syftena med EU-förordningen att skapa ett starkare investerarskydd. Enligt artikel 30 i EU-förordningen ska medlemsstaterna se till att de behöriga myndigheterna har rätt att ingripa om reglerna överträds. Finansinspektionen anser att det är positivt att skyddet för konsumenter som använder gräsrotsfinansieringstjänster stärks. Utöver att bidra till ökad trygghet för konsumenter kan det bidra till att stärka förtroendet för gräsrotsfinansieringstjänster.

I det nya lagförslaget får FI mer långtgående befogenheter än vad EU-förordningen kräver. Vad innebär det för ert arbete?

– Finansinspektionen anser att den föreslagna lagstiftningen är väl avvägd och att Finansinspektionen får de verktyg som är nödvändiga för att kunna utöva en effektiv tillsyn.

Regeringen arbetar även på att ta fram regler för andra typer av gräsrotsfinansiering än de som regleras på EU-nivå, till exempel lån till konsumenter och investeringar i svenska privata aktiebolag. Hur skulle ytterligare en sådan reglering kunna se ut?

– Utformningen av ny lagstiftning är en fråga för regering och Riksdag. Finansinspektionen följer regeringens arbete inom detta område på motsvarande sätt som vi gör med andra lagstiftningsområden som har bäring på Finansinspektionens arbete.