Nya vägar in i branschen

Framtidens finansbransch. Var finns jobben, och vilka försvinner? Det var rubriken på Finanslivs omslag för två år sedan.

Sedan dess har mycket hänt. Digitaliseringen har ökat, och flera banker har minskat antalet kontor och anställda.

Om man tittar lite längre tillbaka, på de senaste tio åren, har 400 bankkontor försvunnit och 17 000 anställda hos de fyra storbankerna, enligt statistik från Svenska Bankföreningen.

– De traditionella banktjänstemannen som sitter på en lokal bank kommer inte finnas i framtiden. I stället kommer vi få se mer robotar, machine learning och AI för enkla tjänster. Många processer som kan bli automatiserade blir det, till exempel låneansökan. Den utvecklingen har redan börjat, säger Claire Ingram Bogusz, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som har undersökt hur digitaliseringen påverkar finansbranschen.

Det blir kanske lite annan karaktär på kundrådgivning, med mer underlag från AI och annan data. Men sen är det upp till den kundansvariga att använda huvudet i en dialog med kunden.

Pehr Wissén, tidigare finanschef i Handelsbanken och numera professor emeritus of practice vid Swedish House of Finance vid Handelshögskolan, tror inte att digitaliseringen kan ersätta all kundkontakt.

– Rutinjobben kommer att försvinna. Det blir kanske lite annan karaktär på kundrådgivning, med mer underlag från AI och annan data. Men sen är det upp till den kundansvariga att använda huvudet i en dialog med kunden.

Än så länge har storbankerna fortfarande grepp om marknaden. Fintechbolagen och techjättar som Google växer i Sverige och på vissa områden har de tagit marknadsandelar, men något reellt hot är de ännu inte.

– Vi ser att storbankerna är lite oroade över konkurrensen, och att de börjar samverka med fintechbolag och bli mer digitaliserade. Men det har inte hänt särskilt mycket än. Jag tror att statliga initiativ som e-kronan och PSD2 kommer påverka finansbranschen mer än fintechbolagen den närmaste framtiden, säger Claire Ingram Bogusz.

Ett av företagen som har lyckats plocka marknadsandelar från storbankerna gällande aktiehandel och sparande är Nordnet.

– I dag väljer kunderna att sprida sina produkter mer än de gjorde tidigare. De är inte lika lojala mot en och samma storbank. Jag tror att bankerna kommer behöva nischa sig mer i framtiden, säger My Strömberg, sparexpert på Nordnets kundservice.

Hon började på Nordnet i höstas. Tidigare har hon bott och arbetat i Norge. My Strömberg läste ekonomi med inriktning på entreprenörskap vid Handelshögskolan i Oslo. Ekonomiintresset har alltid funnits där, men entreprenör hade hon inte tänkt på från början.

– Men sen skulle en vän starta eget, och då hjälpte jag till lite. När vi kom i gång insåg jag hur lite jag kunde om att starta företag och hur roligt det var, så när jag hittade den här utbildningen kände jag att det var helt rätt. Det är också den snabbast växande utbildningen i Norge.

Handelshögskolan i Stockholm går i samma spår. Skolan har tillsammans med Stockholm School of Entrepreneurship infört en kurs i fintech-entreprenörskap.

– I Sverige kommer de flesta nya jobb från entreprenöriella aktörer. Vi ser att studenterna i framtiden kanske kommer behöva starta eget företag, och ofta vill de starta eget också, säger Claire Ingram Bogusz.

Andra nyheter på Handelshögskolan är kurser i dataanalys och vissa programmeringsspråk samt en kurs i digital strategi.

– Det tar lite tid att förändra i universitetsvärlden och vi är inte helt framme än, men vi har börjat anpassa utbildningen efter de nya kraven från finansbranschen, säger Claire Ingram Bogusz.

Men det är inte bara från Handelshögskolorna som finansbranschen plockar sina talanger längre. De nyanställda har ofta helt andra utbildningar i bagaget.

En av dem är Rasmus Larsson. Han har läst industriell ekonomi på KTH med inriktning på optimering och systemteori. Det innebär att han matematiskt kan optimera allt ifrån lagerhållning till aktieportföljer. Rasmus Larsson har valt det senare.

För en dryg månad sedan började han på Nordea. Han jobbar på avdelningen Research Insights, där han analyserar stora mängder komplex data och drar slutsatser utifrån den.

Hans kompetens är mycket eftertraktad i finansbranschen i och med den ökade användningen av datadriven analys så som machine learning. Men Rasmus Larsson tycker att det svenska näringslivet har vaknat sent.

– Vi ligger efter USA och Kina, som är marknadsledande. Jag skulle vilja se satsningar på mer affärsdrivet AI-ledarskap och kultur där man mixar programmeringskunskap med förståelse för hur en affärsverksamhet fungerar. Vi har jätteduktiga programmerare och jätteduktiga ekonomer, men få som kombinerar de kunskaperna.

En annan nyanställd på Nordea med annorlunda bakgrund är Emilie Sandell. Hon har en kandidatexamen i juridik vid Stockholms universitet och har tidigare jobbat som skattejurist, både på revisionsbyrå och advokatbyrå. Sedan knappt två månader jobbar hon med företagsbeskattning på Nordea.

Det som lockade Emilie Sandell med finansbranschen var komplexiteten.

– Det finns alltid ett regulatoriskt lager att ta hänsyn till, jag tycker det är roligt att bli utmanad.

Jenny Lidman instämmer. Även hon är nyanställd på Nordea, men har tidigare inte alls velat jobba i finansbranschen. Hon är utbildad civilekonom och har jobbat som revisor, konsult och redovisningschef på ett läkemedelsföretag.

– Jag har snarare hållit mig undan finansbranschen, jag tyckte den verkade så hårt reglerad och trögrörlig, säger Jenny Lidman.

Men i slutändan var det just regleringarna som lockade henne. Nordea och hela finansbranschen präglas nämligen av riskhantering och kontroll, som är Jenny Lidmans arbetsområden.

– Det genomsyrar hela organisationen, vilket det inte gör på samma sätt i andra företag.

Nordeas storlek har också betydelse, enligt Jenny Lidman. Det sker så många transaktioner att banken har stort behov av bra interna kontrollfunktioner.

– Efterfrågan av den typ av kompetens jag har är därför ganska stor, säger Jenny Lidman.

För Emilie Sandell var just Nordeas storlek en av faktorerna som lockade. Hon har alltid sökt sig till större företag eftersom hon gillar de karriärmöjligheter det ger.

– Det finns möjlighet att utvecklas väldigt fort. Jag ville också gärna till en internationell arbetsgivare, det gör arbetet mer utmanande.

Utmaningar och möjligheter att utvecklas är viktigt för alla de nyanställda som Finansliv pratat med.

– För att motiveras att driva förändring behöver jag se att det finns ett nästa steg, någon som lyfter och utmanar mig, säger Sofia Öquist, som är Nordic Solution Manager på SEB Kort.

Hon har gått SEB:s traineeprogram, som är uppdelat i tre delar. En tredjedel är ägnad till den tjänst hon nu har, en tredjedel handlar om att testa på olika delar av bankens verksamhet och den sista tredjedelen består av utbildningar tillsammans med andra trainees.

Sofia Öquist gick klart traineeprogrammet för ett år sedan, och har sedan dess jobbat med affärsutveckling av bankens betaltjänstlösningar för företag.

– Det handlar om allt från betalkort till inköpskonton och virtuella betalningar.

Mycket av hennes arbete är kopplat till IT. Trots att hon själv inte har någon utbildning inom IT försöker hon lära sig så mycket som möjligt om de system som banken använder. En del av hennes traineeprogram ägnade hon åt jobbrotation inom just IT och digital banking.

Liksom Rasmus Larsson anser Sofia Öquist att det finns en efterfrågan på personer med förståelse för både IT och affärsutveckling.

– Det finns många som är duktiga på det ena eller det andra, men man behöver kunna prata båda språken och bygga bryggor mellan områdena. Både kunna se vad behoven är och vad som är möjligt att göra.

Hon upplever att SEB efterfrågar nyanställda som kan utmana de gamla »sanningarna«, ifrågasätta system och hitta nya vägar. Därför söker banken personer med olika utbildningar och bakgrunder. Själv har hon läst företagsekonomi, men med inriktning på management och psykologi.

– Finansbranschen söker många nya kompetenser. IT kommer att väga tungt i framtiden, men i och med att vi driver mer och mer komplexa organisationer och utvecklingar kommer det också vara viktigt att förstå sig på människor och vad som motiverar dem, säger Sofia Öquist.

Även Américo Fernández, ekonom på SEB, tycker att banken söker folk som kan utmana och ifrågasätta gamla mönster. Det är inte ovanligt att nyanställda i dag har en bakgrund som skiljer sig från de traditionella universitetsutbildningarna.

– Det är mer entreprenörskapsanda hos trainees nu, det blir tydligare för varje år. Man vill att de ska ifrågasätta de traditionella mönstren.

Américo Fernández är nygammal i finansbranschen. Han är nationalekonom i grunden och har precis återvänt till SEB efter några år på Finansdepartementet. Även han har gått traineeprogrammet, fast 2012. Redan då fanns en stor bredd bland de trainees som banken tog in.

– Min förutfattade mening när jag sökte traineeprogrammet var att det skulle vara tio Handelsstudenter som såg exakt likadana ut, varav nio var killar. Men faktum är att det både var ingenjörer och nationalekonomer, lika många killar som tjejer och flera med utländsk bakgrund. Det är det som är Sverige i dag, vi är inte en homogen grupp, och eftersom banker är samhällsaktörer så bör man ta det ansvaret och representera mångfalden.

Américo Fernández tror att det kommer bli allt viktigare för bankerna att attrahera arbetskraft med olika bakgrund i framtiden. Men en kompetens är han och de övriga överens om kommer vara fortsatt starkt efterfrågad: IT.

– Man kommer behöva mer IT-kunskap, oavsett vilken tjänst det gäller, säger My Strömberg.

Jag tror att aktieanalys, portföljförvaltning och hela verksamheter kommer att vara mer drivna av slutsatser från så mycket kvantitativ data som möjligt, snarare än att man utgår från kvantitativ data, till exempel vad en vd har sagt.

– Jag tror att aktieanalys, portföljförvaltning och hela verksamheter kommer att vara mer drivna av slutsatser från så mycket kvantitativ data som möjligt, snarare än att man utgår från kvantitativ data, till exempel vad en vd har sagt, säger Rasmus Larsson.

Claire Ingram Bogusz instämmer, och rekommenderar de som vill in i finansbranschen i framtiden att satsa på just IT-utbildning.

– Man måste kunna programmera. Man behöver inte ha en magisterutbildning i datakunskap, men man måste förstå digitala tjänster på en djupare nivå och kunna använda dem praktiskt, säger Claire Ingram Bogusz.

Däremot behöver digitaliseringen inte innebära färre jobb i framtiden, enligt de Finansliv pratat med.

– Jag tror att vi går mot en framtid med större mångfald, med olika typer av banker. Det finns säkert en del yngre kunder med mindre komplicerad ekonomi som är helt nöjda med att göra allt på nätet. Men jag tror också att det kommer finnas ännu bättre personlig rådgivning för den som vill ha det, säger Pehr Wissén.

Läs också

»Din image är kopplad till företagets«

– Jag oroar mig inte över färre jobb. Det kommer krävas mer kompetens för att förvalta allt vi bygger för att automatisera de digitala kanalerna, säger Sofia Öquist.

– Arbetet kommer förändras och mer monotona arbetsuppgifter kommer försvinna. Men jag tror fortfarande att förtroende och nätverk kommer vara viktigt, det kan aldrig en robot ersätta, säger Jenny Lidmark.