Nytt riskmått för räntefonder

Nytt riskmått för räntefonder

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens Förening, om de nya riktlinjerna för att förbättra informationen om kreditrisken i räntefonder.

Fondbolagens Förening tar nu fram nya riktlinjer för att förbättra informationen om kreditrisken i räntefonder. Vad är bakgrunden till det?

– Fondmarknaden följer sedan tidigare EU:s standard med den sjugradiga riskskalan i fondfaktabladet och har även infört en viss självreglering genom det så kallade durationsmåttet som visar fondernas ränterisk. Samtidigt hamnar ganska många räntefonder i dag under samma kategori på riskskalan, trots att de kan ha ganska olika placeringsinriktning. Risken med det här blev extra tydlig under krisförloppet i våras när marknaden för företagsobligationer stängde, och vi såg ganska dramatiska skillnader i avkastningssiffror mellan räntefonder.

Guide

ÄMNE

Nytt riskmått för räntefonder

 

LÄRARE

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens Förening.

– Utvecklingen visade att det saknas en tillräckligt bra riskförutsägbarhet i de nyckeltal som finns i fondfaktabladen, och därför lägger vi nu till riskmåttet spreadexponering som kan komplettera den informationen.

Vad är spreadexponering?

– Spreadexponering visar kredit- och likviditetsrisken i en produkt, i en portfölj eller i ett finansiellt instrument. Kredit- och likviditetsrisk värderas hela tiden av marknaden och syns i den ränteskillnad, eller spread, som en obligation handlas till i förhållande till en riskfri tillgång som stats­obligationer. Kreditrisken värderas på i princip samma sätt som aktierna och beror på företagens framtidsutsikter och marknadens vilja att ta risk. Likviditetsrisken är svårare att bedöma och visar sig framförallt när vi har oro på de finansiella marknaderna. Vi har utgått ifrån att den bästa bedömningen ändå kommer ifrån de marknadspriser som finns och att det här nyckeltalet kan underlätta att visa de riskerna på ett bättre sätt.

Fredrik Nordström. Foto: Fondbolagens förening.

Hur beräknas nyckeltalet?

– Genom att multiplicera ränteskillnaden (spreaden) med obligationens löptid. Låt säga att en obligation har en löptid på fyra år och en ränteskillnad på 0,5 procent, det ger alltså en spreadexponering på 2 procent. I praktiken betyder­ det att om ränteskillnaden skulle fördubblas från en dag till en annan förlorar spararen 2 procent i avkastning. Det är viktigt att komma ihåg att avkastningen också påverkas av om statsobligationsräntan förändras så man får även titta på det vanliga durationsmåttet.

Måste alla aktörer på räntesidan redovisa sin spreadexponering?

– Ja, det är en obligatorisk riktlinje för alla våra medlemmar som ska redovisa måttet i sina hel- och halvårsrapporter. Det blir lite mer komplicerat om fonderna är registrerade i utlandet, men vi hoppas att de fondbolagen kan ta fram det här måttet på motsvarande sätt.

Vad hoppas ni att det här ska leda till?

– Vi förstår att inte alla sparare läser fondbolagens hel- och halvårsrapporter och att det kan vara svårt att tolka om spreadexponeringen är hög eller låg eller hur stor sannolikheten är att ränteskillnaden kommer öka. Men i stort hoppas vi att måttet kan användas av rådgivare och av media, vilket i sin tur kan ge spararna en bättre bild över hur risknivån ser ut i olika räntefonder.

Vad har ni mött för reaktioner från branschen?

– Generellt sett har responsen från branschen varit positiv och har också rönt visst internationellt intresse, även om andra länder kanske inte har samma behov av att utöka informationen i nuläget. En kritik vi fått är att det är få som läser hel- och halvårsrapporterna, men givet hur fondfaktabladsförordningen ser ut är det den vägen vi har möjlighet att självreglera.

I samband med detta har ni även en standard för fondbolag som redovisar kreditbetyg för sina tillgångar. Vad innebär den?

– Det finns ganska många obligationer på den svenska marknaden i dag som saknar en rating, även statliga företagsobligationer. Om man väljer att redovisa innehaven ska det vara tydligt hur stor andel av portföljen som består av egna bedömningar, det vill säga som inte har gjorts av ett externt ratinginstitut.

– Detta är inte är en riktlinje, utan en vägledning. Det är inte tvingande i dag att redovisa sina innehavs kreditbetyg, men vissa fondbolag vill gärna göra det och vägledningen är till för att de ska kunna gå att jämföra.

publicerad
19 november 2020
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram