Gå direkt till textinnehållet

»Ogenomtänkt analys om ISK«

Stig Tamker har reagerat på Claes Hembergs analys av ISK. Särskilt oroas han av att även denna sparform ska drabbas av skattehöjningar.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Jag vill bara göra ett inlägg och även framföra en hälsning till Claes Hemberg att hans analys inte var genomtänkt utan ett märkligt uppmuntrande för en skattehöjning på ägande! När en analytiker uttalar sig på detta vis kan man få uppfattningen att skatter kan höjas och ska höjas i oändlighet och att Hemberg välsignar och godkänner ytterligare progressiva skattehöjningar på ägande.

Läs också

»Välj högre skatter eller lägre statsutgifter«

Claes Hemberg tar för givet att sparformen ISK ska generera en skatt och att ISK är en förlust för statskassan. Hur kan sparande vara en förlust för staten? Claes Hemberg t o m förslog att en höjd fastighetsskatt skulle kunna ersätta en skatt på ISK om det inte går att införa en progressiv ISK-skatt. Frågan är: VARFÖR och hur kan denna skatt motiveras?

Hemberg ser inte nyttan och ägandet av sparande, som jag beskrivit nedan. Att ISK kommit upp på önskelistan för kapitalbeskattning beror enbart på att konjunkturen och börsen plötsligt gått bra och att Magdalena Andersson därför ”lyft på en av hennes berömda stenar” och hittat ett s k lämpligt tillfälle och påpekat att kontoformen blivit ”för gynnsam” och därmed ska beskattas. Magdalena Andersson kastade sig inte över ISK när pandemin slog till och alla förlorade 40 procent på sitt sparande. Men, så fort konjunkturen vände så slog hon till! MEN, just nu håller börsen och sparandet på ISK att tappa 20 procent i värde!

Jag har ett barnbarn på 19 år som arbetat vid sidan om studierna för att spara till sitt boende om några år. Hon ligger i farozonen att bli straffbeskattad. Är det meningen med ISK?

Claes Hemberg har tydligen ingen uppfattning hur illa ställt det är med landets ekonomi och det rådande skattetrycket.

Den offentliga sektorn kostar dubbelt så mycket som den behöver kosta. Det finns massor med rapporter om detta. Den statliga verksamheten bedrivs improduktivt och hålls under armarna med skatter. I en privat regi skulle statens verksamhet gå i konkurs. Varför kan inte den offentliga sektorn drivas effektivt? Varför ska skattebetalare betala dubbelt så mycket i skatt bara för att vi har en regering som inte bryr sig om ekonomi och sunt företagande? Alla problem löses av sittande regering med högre skatter. Inga ansträngningar görs för att förstå eller ifrågasätta varför den offentliga sektorn kostar 50 procent för mycket jämfört med motsvarande länders offentliga verksamheter!

Läs också

»ISK blev bättre än man räknat med«

Claes Hemberg har tydligen ingen uppfattning hur illa ställt det är med landets ekonomi och det rådande skattetrycket. Det privata näringslivet fungerar, men inte den statliga!

Det är dags för statsministern att börja lyfta på sina stenar och komma med konkreta förslag till hur skattetrycket ska sänkas till en nivå där man kan leva på sin lön och inte på bidrag. När man inte har råd att betala EL-räkningen är det en kraftig SIGNAL på statens misslyckade ekonomiska politik.  Att då som Claes Hemberg i artikeln föreslår en progressiv beskattning på ISK är det inget annat än ett svek mot svenska folket som sparar.

Marknaden arbetar efter enkla regler. För att överleva långsiktigt – gäller vilken organisation som helst – måste man vara konkurrenskraftig. Det handlar om effektivitet, kvalitet, hushållning av resurser och kostnadsmedvetenhet. Det går att växa och leverera – både varor och tjänster – med rätt management. Höjd skatt på ISK är löser inga problem och är ett hot mot äganderätten.

Stig Tamker är pensionär och har arbetat med investeringar i yrket både nationellt och internationellt och är rejält orolig för den svenska ekonomin och kommande generationer.

Vill du debattera?

Finanslivs debattavdelning är till för yrkesdebatt. Vill du skriva ett inlägg eller kommentera på ett tidigare inlägg, mejla till Finanslivs chefredaktör Helena Giertta.

 

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord