Plikten framför allt!
Sociala medier Inte ens på fritiden eller i privata konton på sociala medier är du fri att säga vad du vill. Lojalitetsplikten gäller även utanför jobbet – och den är starkast för privatanställda.
»Äntligen helg! Så skönt att slippa jobba!«
Något liknande har nog många skrivit på Facebook eller Instagram en fredagskväll när man slappnar av i soffan efter en hård arbetsvecka. En oskyldig kommentar kan tyckas, men faktum är att om du ofta skriver liknande saker i sociala medier kan det få allvarliga konsekvenser.
– Det signalerar att du inte gillar ditt jobb. Om du har kundkontakt är det inte så bra, det kan innebära ett brott mot lojalitetsplikten, säger Katrin Edström, arbetsrättsjurist och HR-konsult på företaget Arbetsrättsrådgivarna.
Detta innebär lojalitetsplikten
• Lojalitetsplikt innebär att anställda inte får göra något som riskerar att skada arbetsgivaren, att anställda är skyldiga att sätta arbetsgivarens intressen före sina egna och att den anställda inte får göra något som kan innebära en så kallad pliktkollision, till exempel att man sysslar med konkurrerande verksamhet. Lojalitetsplikten är starkare ju högre befattning du har.
• Lojalitetsplikten gäller för alla anställda men är starkast för privatanställda. Det beror på att offentligt anställda har staten som arbetsgivare, vilket gör att yttrandefriheten oftast väger tyngre än lojalitetsplikten.
• Den som bryter mot lojalitetsplikten riskerar varning, omplacering eller i värsta fall uppsägning/avsked.
• De vanligaste tvisterna om lojalitetsplikt i Arbetsdomstolen gäller konkurrerande verksamhet och röjande av företagshemligheter. Därefter följer extern kritik av arbetsgivaren.
Lojalitetsplikten är en del av anställningsavtalet, oavsett om den står utskriven i avtalet eller inte. Lojalitetsplikten är ömsesidig och ställer höga krav på den anställda. Den innebär att den anställda inte får skada arbetsgivaren, och måste sätta arbetsgivarens intressen främst. Även utanför jobbet.
– Du representerar arbetsgivaren dygnet runt, även på din fritid. Det är klart att du har en frihet när du är ledig men det är aldrig okej att svärta ned sin arbetsgivare, inte ens privat. Det kan absolut få konsekvenser om det kommer till arbetsgivarens kännedom, säger Katrin Edström.
Du representerar arbetsgivaren dygnet runt, även på din fritid.
Lojalitetsplikten gäller alla anställningar, men är starkast för anställda i privata företag. Alla medborgare har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som gäller gentemot stat, kommun och landsting. Eftersom offentligt anställda jobbar för staten är yttrandefriheten starkare i deras anställning. De har också meddelarskydd, vilket innebär att deras arbetsgivare inte får eftersöka eller straffa dem om de uttalar sig i medier. För privatanställda finns inget meddelarskydd. Privatanställda har naturligtvis också yttrandefrihet, men i de fall den krockar med lojalitetsplikten går lojaliteten före.
– För privatanställda är lojalitetsplikten väldigt stark. Arbetsgivarens intresse väger tungt, säger Katrin Edström.
Ska man då helt undvika att uttrycka sina åsikter som privatanställd? Nej, det tycker inte Erik Grahn, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, som driver arbetsrättsärenden i domstol.
– När det handlar om uttalanden om arbetsgivaren ska man vara väldigt försiktig. Men det du gör på din fritid som inte har någon koppling till arbetsgivaren behöver du normalt inte begränsa. Där är du som utgångspunkt fri att göra som du vill.
När det handlar om uttalanden om arbetsgivaren ska man vara väldigt försiktig.
Han tar som exempel upp ett fall i Arbetsdomstolen där en rektor på en gymnasieskola i Luleå var medlem i olika Facebook-grupper med sexuell anknytning. Samtidigt stod det tydligt på hans Facebook-profil var han jobbade någonstans, och han hade även ett antal elever som »vänner« på Facebook. När detta uppmärksammades i medier blev rektorn uppsagd. Men han fick rätt mot arbetsgivaren i Arbetsdomstolen.
– Arbetsdomstolen bedömde att hans beteende på Facebook inte hade någon koppling till arbetsgivarens verksamhet, alltså bröt han inte mot lojalitetsplikten, säger Erik Grahn.
Men exakt var gränsen går i sådana här fall är svårt att säga. Det beror bland annat på vad den anställda har gjort, vilken förtroendeställning hen har i arbetet, hur tydligt det framgår var den anställda jobbar och vad arbetsgivaren har för riktlinjer. I fallet med rektorn fanns inga riktlinjer för hur skolans anställda skulle hantera sociala medier. Arbetsdomstolen skriver i sin dom att skolan kunde ha krävt att rektorn tog bort informationen om var han jobbade någonstans från sin Facebook-profil. Men något sådant krav hade aldrig ställts, alltså var det fel att säga upp honom.
Hade det funnits en policy som krävde att skolans anställda gjorde tydlig skillnad på jobb och privatliv är det möjligt att domen hade blivit en annan, enligt Karin Edström.
Vad som är okej att göra och inte på sociala medier är en stor gråzon.
– Vad som är okej att göra och inte på sociala medier är en stor gråzon. Det handlar väldigt mycket om vad företaget har satt upp för interna riktlinjer, säger hon.
Såväl bankerna Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken som försäkringsbolagen Skandia, Trygg-Hansa och Folksam har riktlinjer för sociala medier.
– Nordea har en policy och uppförandekod som även gäller på den anställdes fritid och inkluderar agerande på sociala medier. Man får exempelvis inte bryta mot några lagar, sitt anställningskontrakt eller bankens interna regler, säger Jenny Wickman, pressansvarig på Nordea.
– Handelsbankens etiska riktlinjer, som finns tillgängliga på vår webbplats, styr medarbetarnas privata användning av sociala medier och ska ständigt finnas med i deras beteende både på och utanför sociala medier, säger Karin Arnell på Handelsbankens informationsavdelning.
– Vår sociala medier-policy behandlar bland annat vilka anställda som ansvarar för att sköta Trygg-Hansas officiella kommunikation i sociala medier samt vilka risker som finns och hur vi säkerställer att vi håller högsta möjliga säkerhet, säger Joseph Borenstein, presschef på Trygg-Hansa.
När sociala medier var ett nytt fenomen sågs de främst som något privat, och de första riktlinjerna från företag handlade mest om att begränsa hur mycket de anställda använde dem. Men i dag är sociala medier ett viktigt verktyg i arbetet. Det är både bankerna och försäkringsbolagen överens om.
– I dag använder sig allt fler av sociala medier för att söka efter information om Trygg-Hansas produkter, Trygg-Hansa som arbetsgivare eller för att dela med sig av sina erfarenheter som kunder till oss. Det skapar stora möjligheter för oss att interagera med våra kunder och andra intresserade, säger Joseph Borenstein.
– Sociala medier är ett allt viktigare verktyg för Handelsbanken när det gäller att kommunicera effektivt med kunder och andra intressenter, säger Karin Arnell.
Vi vill inte ha riktlinjer som skapar rädslor, vi tycker att de anställdas röster om oss är viktiga.
Inget av bolagen skulle numera få för sig att förbjuda sin anställda att gå in på Facebook på arbetstid, tvärtom uppmuntrar de medarbetarna att vara aktiva i sociala medier.
– Vår utgångspunkt är att vi tycker våra anställda ska vara aktiva på social medier, och sprida vårt varumärke. Vi vill inte ha riktlinjer som skapar rädslor, vi tycker att de anställdas röster om oss är viktiga, säger Marie Ågren, hr-chef på Skandia.
– Det är viktigt att medarbetarna har personlig kontakt och kommunicerar med sina kunder. Därför uppmanar vi medarbetarna att använda sociala medier i sin yrkesroll, främst Linkedin, säger Karin Arnell på Handelsbanken.
Men att arbeta med sociala medier gör också att gränsen mellan privatliv och arbetsliv blir ännu mer flytande.
– Om du har ansvar för sociala medier i ditt jobb, då är det givetvis väldigt viktigt att du tydliggör skillnaden mellan när du uttalar dig för företaget och privat. Något sådant fall har ännu inte prövats i Arbetsdomstolen, men där skulle jag säga att arbetsgivaren kan ställa ganska höga krav, säger Erik Grahn.
Om du däremot inte använder sociala medier i ditt jobb eller ansvarar för marknadsföring kan arbetsgivaren inte kräva att du till exempel ska »gilla« företaget på Facebook.
Oavsett om du jobbar med sociala medier eller bara använder dem privat får du dock aldrig tala illa om arbetsgivaren, eller göra något som gör att du riskerar en så kallad pliktkollission. Det innebär att ditt engagemang gentemot arbetsgivaren inte får krocka med något annat engagemang, till exempel konkurrerande verksamhet.
Lite förenklat kan man säga att det du inte skulle vilja säga direkt till en kund, det ska du inte heller skriva på sociala medier.
Att uttrycka åsikter som skiljer sig kraftigt från arbetsgivarens värderingar eller som kan skada förtroendet för företaget kan också innebära ett brott mot lojalitetsplikten.
– Det är viktigt att tänka på att man som medarbetare kan förknippas med banken, även när man kommunicerar privat, säger Josefine Uppling, presschef på Swedbank.
– Lite förenklat kan man säga att det du inte skulle vilja säga direkt till en kund, det ska du inte heller skriva på sociala medier, säger Marie Ågren på Skandia.
Skandia har nyligen haft ett fall med en anställd som uttalade sig om en intern fråga på sociala medier på ett sätt som företaget ansåg var olämpligt. Det framgick tydligt att den anställda jobbade på Skandia.
– Då reagerade vi tydligt, medarbetaren fick en erinran, säger Ingrid Roslund, förhandlingschef på Skandia.
Men sådana fall är ovanliga, enligt Skandia. Det är sällan anställda bryter mot lojalitetsplikten över huvud taget.
– Det sker verkligen inte ofta. Men det har hänt, och då är det bra att ha riktlinjer att luta sig mot, säger Marie Ågren.
Men vad gäller om du upptäcker missförhållanden på din arbetsplats och larmar om dem? Är det också ett brott mot lojalitetsplikten?
2017 infördes en ny lag, visselblåsarlagen, som ska skydda anställda i just de situationerna. Men för att den ska gälla måste du först ha försökt lösa problemet internt, och missförhållandena måste vara så allvarliga att de kan ge fängelsestraff. I vissa fall kan det gå att larma externt direkt, om det till exempel finns risk för att bevis kan förstöras.
Men det är tveksamt om du är skyddad av visselblåsarlagen ifall du larmar om missförhållanden via sociala medier, enligt Erik Grahn.
– Det som är skyddat av lagen är att man gör ett offentliggörande, eller att man lämnar vidare material för offentliggörande till exempel till en journalist. Frågan är om sociala medier anses tillräckligt offentligt.
Det finns en risk för att tystnaden blir för stor.
Visselblåsarlagen har inte prövats i domstol än, så det är svårt att säga exakt hur den fungerar i praktiken. Men den har införts för att skydda anställda som berättar om allvarliga brister hos företag. Det finns nämligen risker med att lojalitetsplikten är så stark för privatanställda, anser både Erik Grahn och Katrin Edström.
– Det finns en risk för att tystnaden blir för stor. Det visar inte minst #metoo och de övergrepp som avslöjats under hösten. Självklart är det ett jätteproblem om man upplever att man inte vågar säga ifrån av rädsla för att bli av med jobbet, säger Katrin Edström.
Erik Grahn instämmer.
– Det är viktigt att missförhållanden kommer ut i ljuset, det är vad den här lagen är till för. Själva lagen är kanske inte så lätt att förstå om man inte är jurist och en felbedömning kan medföra att man förlorar jobbet. Men man har alltid rätt att gå till sitt fackförbund och rådgöra med dem om man är osäker.
