Gå direkt till textinnehållet
Kristin Magnusson Bernard, vd i Första AP-fonden. Foto: Jonas Eng

Första AP-fondens vd är redo för större risk

Intervju Börsfall, rusande inflation och plusränta för första gången sedan 2014. Klimatet för investerare är mer utmanande än på länge. Men det oroar inte Kristin Magnusson Bernard, vd i Första AP-fonden. »Nu är vi i en position där vi kan ta mer risk«, säger hon.

Sedan 1,5 år tillbaka är Kristin Magnusson Bernard ansvarig för mer än 460 miljarder kronor av pensionsspararnas pengar, efter att hon tillträtt som ny vd i Första AP-fonden.

Hon är långt ifrån någon nykomling. Kristin Magnusson Bernard kommer närmast från rollen som Sverigechef för Nordea Markets och makroekonomisk analys och har innan det flera tunga meriter på sitt cv, bland annat från ECB i Frankfurt och IMF i Washington D.C.

Hon tog jobbet som vd av tre skäl. Det första handlade om att fortsätta vara i marknaden, med ansvar för en global portfölj. Det andra om uppdraget och om förtroendet att få leda en AP-fond och det tredje om organisationen.

– Det som är häftigt med en AP-fond är att vi är knappt 70 personer som förvaltar mer pengar per person än någon annanstans. Om man gillar ledarskap och är nyfiken på hur man kan få ut så mycket som möjligt av ett team, så är det intressant miljö att vara i. Det var helt enkelt för spännande för att tacka nej, säger Kristin Magnusson Bernard när vi ses, första gången, i slutet av januari i år i centrala Stockholm.

Tiden har varit spännande, men också inte som hon hade trott. När hon tog jobbet satte hon ett nytt strategiskt ramverk högt upp på dagordningen. Det skulle bli tydligare i allt från hur fonden investerar till riskhantering till ESG-frågor. Men sen slog pandemin till.

– Jag undrade verkligen hur det skulle gå när vi inte kunde träffas. Det är en sak att hantera det akuta läget när marknaderna faller, det blir dramatiskt och det är »alle man på däck«. Men när det gäller att göra saker som stora organisationsförändringar, då behöver man träffas, stöta och blöta med alla för att det ska bli bra, säger hon.

Första ap-fonden: 466 miljarder kronor

Första AP-fonden är en statlig myndighet som har i uppdrag att förvalta pensionsspararnas pengar.
Tillsammans förvaltar Första till Fjärde AP-fonden runt 2000 miljarder kronor, varav 466 miljarder kronor förvaltas av Första AP-fonden.
Fonden investerar i en mix av tillgångsslag som aktier, räntepapper, fastigheter och onoterade innehav. Aktiesidan består av en kombination av fundamental strategi med fokus på svenska stora och små bolag, men också indexnära och systematiska strategier som investerar globalt.
De senaste tio åren har fonden avkastat 9 procent per år i snitt, vilket är med god marginal över målet på 3 procent per år. Första AP-fonden är runt 70 anställda.

Enkelt förklarat går Första AP-fondens uppdrag ut på att förvalta pensionsspararnas pengar. Fonden investerar i en mix av aktier globalt (se faktaruta), räntepapper, fastigheter och onoterade innehav. Den enda tillgångsklassen som inte tillåts är råvaror, som olja och guld. De senaste tio åren har fonden avkastat 9 procent per år i snitt, vilket är med god marginal över tioårsmålet på 3 procent per år.

Motsvarande uppdrag och befogenheter har även Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden. Tillsammans förvaltar kvartetten nästan 2 000 miljarder kronor, vilket motsvarar 15–20 procent av pensionssystemet. Första AP-fonden förvaltar runt strax över 460 miljarder. Förvaltningen är åtskild mellan myndigheterna. Poängen med flera fonder är att sprida riskerna i pensionssystemet.

Fonderna delar också ett ansvar att både täcka löpande underskott i pensionssystemet och att bygga upp en krockkudde, överskott, över tid. Överskottet har blivit så pass stort att extrautdelningar till dagens pensionärer nu är uppe för diskussion, enligt Kristin Magnusson Bernard.

Det finns en broms i systemet att om vi går med underskott så skrivs värdet ned, men det finns ingen automatisk gas.

– Det finns en broms i systemet att om vi går med underskott så skrivs värdet ned, men det finns ingen automatisk gas, säger hon.

2019–2020 utökades investeringsramarna. Ett skäl handlade om minusräntan som under flera år varit en huvudvärk för pensionsförvaltare. Det nya regelverket möjliggjorde att investera en större andel av pensionspengarna i aktier, men också i onoterade bolag. Kraven tar också sikte på att hållbarhet ska tas på lika stort allvar som avkastningen. Det utökade mandatet var viktigt för AP-fonderna, anser Kristin Magnusson Bernard.

– Vi har haft en fantastisk aktiemiljö med en stabil makrobild med låg inflation och få recessioner över lång tid. I en sådan miljö vågar man värdera upp aktier, men förändringen i regelverket gjordes först och främst utifrån ett långsiktigt perspektiv.

– Jag tycker att regelverket är generöst. Om vi inte lyckas så kan vi inte klaga på det, säger hon.

Efter regeländringarna har aktiebenet i fonden gått från runt 35 procent till 55 procent, samtidigt som räntedelen har minskat. Kristin Magnusson Bernard ser inte den ökade risken som ett problem.

– Vi är långsiktiga och har byggt upp en buffert under lång tid. Det gör nu att vi nu är en position där vi kan ta mer risk, säger hon.

Börsen har stigit sedan finanskrisen, på sina håll syns nu tecken på ansträngda värderingar samtidigt som inflationen tilltar och räntorna stiger. Vad betyder det för avkastningen i fonden?

– Jag känner mig trygg med att vi kommer fortsätta att nå målen, men att det kommer vara mycket svårare att nå lika höga avkastningssiffror.

– Hög och oförutsägbar inflation är jobbigt för alla stora tillgångsslag, men det är i den miljön som man kan göra störst skillnad på utfallet. Det gäller för mig som chef att stötta och hitta vägen framåt och även backa medarbetare där det inte blev som vi hoppades, säger Kristin Magnusson Bernard.

Kristin Magnusson Bernard

Yrke: Vd i Första AP-fonden.
Ålder: 42.
Familj: Make, två barn.
Intressen: Springa, yoga, läsa böcker, musik.
Utbildning: Doktorsexamen i nationalekonomi från Handelshögskolan i Stockholm.
Karriär i korthet: Tidigare Sverigechef för Nordea Markets och chef för makroekonomisk analys på Nordea. Ledande befattningar inom Markets och Investment Banking-delen inom Nordea. Seniora roller hos ECB i Frankfurt och IMF i Washington D.C.

Tre månader efter Finanslivs första intervju med Kristin Magnusson Bernard hörs vi igen i mitten av april. Nu har pandemin ebbat ut, men världen är förändrad i grunden.

Den 24 februari invaderade Ryssland Ukraina. Bortom den humanitära katastrofen kommer kriget få stor påverkan på finansmarknader och på ekonomier både kort och långsiktigt, säger Kristin Magnusson Bernard. Bland annat kommer inflationen att bli både högre och mer långvarig än vad prognosmakare räknat med.

– Det vi ser nu är att inflationen sprider sig till allt fler priser i samhället. De förändringar som sker i krigets spår är att man snabbar på energiomställningen, minskar beroendet av rysk olja och gas, men också snabbt ökar försvarsutgifter och kostnader för ökat flyktingmottagande. En del bidrar till högre tillväxt, men också högre inflation i Europa, säger hon.

När den här tidningen skickades till tryck har globalindex varit ned som mest 35 procent sedan årsskiftet. Trots raset har Första AP-fonden klarat sig förhållandevis bra, enligt Kristin Magnusson Bernard.

»Klimatet är mycket mer komplext än andra kriser, eftersom det är så många saker som händer samtidigt«, säger Kristin Magnusson Bernard. Foto: Jonas Eng

Mest kännbar har utvecklingen varit på räntesidan. För att dämpa utvecklingen har Första AP-fonden vänt sig till valutamarknaden och dollarn som krockkudde. Fonden har också jobbat med allokeringen och bland annat tagit sikte på mindre likvida småbolag där värderingarna kommit ned, berättar Kristin Magnusson Bernard, utan att kommentera vilka.

Hur börsutvecklingen går under resten av året kommer att hänga på geopolitisk utveckling och penningpolitiska åtstramningar.

– Realekonomin går fortfarande bra och amerikansk ekonomi klarar sannolikt en hel del åtstramningar utan att det innebär kraftigt försämrad vinsttillväxt för bolag. Där finns det muskler kvar. Får vi också se en fredlig lösning i Ukraina tror jag att det här kan bli ett mellanår på börsen med uppgångar på 5–10 procent, säger Kristin Magnusson Bernard.

Det största orosmolnet handlar om inflationen som har fortsatt att rusa sedan kriget bröt ut. I mars steg inflationen mätt enligt KPIF till 6,1 procent, att jämföra med 4,5 procent i februari och 1,9 procent motsvarande period under 2021. Det är den högsta nivån på 30 år, enligt SCB.

Utvecklingen har fått Riksbanken att svänga i sin prognos. I slutet av april kom den första räntehöjningen som landade på 0,25 procent, att jämföra med myndighetens tidigare prognos som tog sikte på en höjning först 2024. I en intervju i Dagens industri pekar Riksbankschef Stefan Ingves på att tio räntehöjningar bör vara realistiskt fram tills dess.

Kristin Magnusson Bernard tror att det kommer ytterligare räntehöjningar i år och 2023 samt utökad nedtrappning av balansräkningen.

Riksbanken fokuserar på vad svensk ekonomi som helhet klarar av.

– Riksbanken fokuserar på vad svensk ekonomi som helhet klarar av. Ekonomin är stark och arbetsmarknaden är stark. Sen kommer förstås räntehöjningar att påverka bostadsmarknaden, men det är också något Riksbanken är medveten om och man kommer att gå långsammare fram än vad Fed gör, säger hon.

Finansinspektionen varnade nyligen för att stigande räntor och högre boendepriser kan bli en riktig kalldusch för högt belånade hushåll och leda till kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I sin senaste bolånerapport pekar myndigheten på att villapriserna kan falla så mycket som 35 procent, något mindre för bostadsrätter.

Kristin Magnusson Bernard konstaterar att kombinationen med hög inflation och räntehöjningar kommer att slå mot hushållen, men är inte orolig för att utvecklingen ska leda till ökade kreditförluster i banksektorn.

– Det är viktigt att skilja på en dyrare boendeutgift och att till exempel bankerna skulle få problem och inte kan betala sina lån. Jag tror inte det kommer bli ökade kreditförluster för bankerna. Sen naturligtvis finns det hushåll där det kommer bli kännbart, både med räntekostnader och högre boendeutgifter. Det blir en dubbelsmäll, det är svårt att säga annat.

Hon pekar på bolånekontrakten som ser annorlunda ut än exempelvis i USA. I Sverige innebär inställda bolånebetalningar stora problem för låntagaren, medan amerikanska banker tar den större risken i en bostadsaffär.

– I USA kan privatpersonen i princip lämna in nycklarna och banken står kvar med huset och lånet. Så funkar det inte i Sverige, utan här betalar vi våra bolån väldigt långt och drar in på andra utgifter. Sen har majoriteten av hushållen fortfarande goda marginaler och bankerna gör konservativa kreditprövningar. Det är inte just i bolånestockarna man ser problemen.

»Jag känner mig trygg med att vi kommer fortsätta att nå målen, men att det kommer vara mycket svårare att nå lika höga avkastningssiffror«, säger Kristin Magnusson Bernard. Foto: Jonas Eng

Inflationen väntas också sätta avtryck på hållbarhetsområdet. Kristin Magnusson Bernard pekar på att politikerna nu står inför ett vägval för att nå målen, antingen genom att satsa på ett globalt pris på koldioxid och utbudsbegränsningar, eller en grön penning- och finanspolitik. Den stora frågan är vilken väg politikerna kommer att gå.

– Länder kommer göra olika val, vilket kommer slå olika på tillväxt och inflation. Vi ser exempelvis att höga energipriser sporrar innovation men som samtidigt blir tuff för andra delar, inte minst för hushållen. Frågan är hur stor den politiska övertygelsen är att se till att klimatomställningen blir av, om väljarna börjar få det svårt.

– Det kommer vara nödvändigt att gå lagom fort fram och hitta övergångslösningar på exempelvis energi, säger hon.

Med det sätter Kristin Magnusson Bernard fingret på vad hon tror kommer bli den största utmaningen för att klara klimatmålen.

– Klimatet är mycket mer komplext än andra kriser, eftersom det är så många saker som händer samtidigt. Klimatet kräver att vi ställer om i en viss takt, men sen är det faktiska företag och hushåll som ska hänga med. Den övergångsperioden kommer vara olika svår i olika delar av världen. I Sverige har vi i en lyckosam position med mycket vattenkraft, men det finns andra länder där avvägningarna kommer vara betydligt svårare, säger hon.

Inflationen med stigande energipriser har också satt nytt ljus på investeringar i fossil energi som länge varit en vattendelare bland investerare. Första AP-fonden är i lägret som har lämnat sektorn. Omställningen från fossilt utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom sektorn. Beslutet att lämna var därför ett led i att minska fondens finansiella risk, enligt Kristin Magnusson Bernard.

Även investeringar i systerområdet kärnkraft är omdiskuterat, särskilt efter att området ESG-klassats i taxonomin och efter att jakten på tillförlitlig och billigare energi utom rysk inblandning intensifierats. Första AP-fonden har inget förbud mot kärnkraft och investerar i bolag som har kärnkraft som en del av energimixen. Samtidigt konstaterar Kristin Magnusson att området är svårt att investera i direkt.

– Det sker en utveckling från stora reaktorer mot mindre kärnkraftverk, samtidigt som kärnkraftens roll i den framtida energimixen skiljer sig åt mellan länder. Det är inte kommersiellt möjligt att investera i än, men det är klart att vi följer utvecklingen.