Riksbanken säger ja till förmögenhetsregister
Riksbanken tillstyrker förslaget om att införa ett nationellt tillgångs- och skuldregister i Sverige. »Det ligger i Sveriges intresse att Riksbanken och andra ekonomisk-politiska beslutsfattare kan basera sina beslut på så bra information som möjligt«, säger Riksbankschef Erik Thedéen i en kommentar.
Åsikterna om förslaget att införa ett nationellt tillgångs- och skuldregister går isär. Under torsdagen kom Riksbanken med sitt ställningstagande som anser att ett sådant register bör komma på plats så snart som möjligt.
– Det ligger i Sveriges intresse att Riksbanken och andra ekonomisk-politiska beslutsfattare kan basera sina beslut på så bra information som möjligt och därmed fullgöra sina uppdrag på bästa sätt, skriver Riksbankschef Erik Thedéen i en kommentar.
Riksbanken påpekar vidare att ett liknande register som föreslås redan finns i grannländerna Danmark och Norge, och att internationella organisationer som IMF tryckt på att beslutsfattare i Sverige behöver den här sortens information.
Bankföreningen vill inte ha förmögenhetsregister
Tidigare har även Finansinspektionen ställt sig positiva till utredningens förslag.
Utredningen »Statistik över hushållens tillgångar och skulder« lades fram i november i fjol och innebär i korthet att det igen kommer att finnas officiell statistik över hushållens tillgångar och skulder. Motsvarande statistik slutade att samlas in när förmögenhetsskatten slopades 2007.
Ett nationellt tillgångsregister skulle bland annat leda till att Riksbanken och Finansinspektionen kan göra »djupgående analyser av skuldutvecklingen, bedriva ett krisförebyggande arbete och främja finansiell stabilitet«, enligt utredningen.
Förslaget innebär att runt 1 700 företag kvartalsvis och årsvis ska rapportera in uppgifter om inlåning, fonder och aktier samt bolån, konsumtionslån och övriga skulder till registret.
Tidigare i veckan kom Bankföreningens utlåtande som avstyrker förslaget i sitt remissyttrande. Fondbolagens Förening är överlag positiva, men påpekar samtidigt att förslaget innehåller brister.
I en intervju i Dagens Industri ger finansmarknadsminister Niklas Wykman inget svar på hur han ser på ett nationellt tillgångsregister, men understryker att det är uteslutet att bygga upp en databas som kan bana väg för en ny förmögenhetsskatt.
Parallellt utreds även ett annat närliggande förslag, nämligen det om ett nationellt skuldregister som ska redovisas senast 3 maj i år. Utredarens uppdrag går ut på att granska marknaden för konsumtionslån och ska bland annat undersöka om det behövs ett nationellt skuldregister. Ett sådant register skulle göra det lättare för finansiella företag att få en samlad bild över konsumenters totala skulder och återbetalningsförmåga. Syftet är att minska risken att hushåll hamnar i en skuldfälla.
