Gå direkt till textinnehållet
Hans Lindblad, Riksgäldsdirektör Riksgälden. Foto: Jonas Eng

Riksgälden varnar för klimatkrisen

Aktuellt Hans Lindblad: Vi ska fungera som »statens gröna investeringsbank«.

Klimatförändringarna kan leda till stora värderas i tillgångar som skog, mark och fastigheter. Det varnar Hans Lindblad, avgående Riksgäldsdirektör för, vars uppdrag går ut på att värna den finansiella stabiliteten och att hantera banker i kris.

– Det finns en risk att företags tillgångar påverkas genom förstörelse efter naturkatastrofer som bränder och översvämningar, men också av hårdare redovisningsregler kring CO2-utsläpp, säger han.

Hans Lindblad ringar särskilt in tillgångar som fastigheter, skog och industrier, vilka ofta också är högt belånade. Risken är att förlorade eller nedskrivna värden sipprar ned på balansräkningen och i slutändan renderar i ökade kreditförluster. Det kan leda till stabilitetsproblem som i sin tur hamnar i banksektorn.

För att kunna hantera en bank i kris ställer vi vissa krav på bankernas balansräkning. Så i slutändan kommer det ned till oss, och det är därför klimatriskerna är så viktiga att följa

– För att kunna hantera en bank i kris ställer vi vissa krav på bankernas balansräkning. Så i slutändan kommer det ned till oss, och det är därför klimatriskerna är så viktiga att följa, säger han.

Riksgälden har sedan två år tillbaka tagit ett helhetsgrepp kring sin roll i arbetet med hållbarhet och ska fungera som en slags »statens gröna investeringsbank«. I uppdraget ingår att ge ut gröna obligationer, att ställa ut gröna kreditgarantier och att säkerställa finansiering för förvaring av kärnavfall. Myndigheten utgår från EU-taxonomins ramverk för de gröna kreditgarantierna.

I september i fjol emitterade Riksgälden Sveriges första gröna obligation om 20 miljarder kronor, vilket också var den första nordiska obligationen som fått en mörkgrön märkning (den högsta nivån). Pengarna ska gå till öronmärkta projekt som bidrar till att nå landets miljö- och klimatmål, däribland skydd av värdefull natur, klimatinvesteringar och järnvägsunderhåll. Enligt Hans Lindblad var intresset stort och emissionen övertecknades flera gånger om, samtidigt som priset blev något lägre än för en motsvarande nominell obligation. Det återstår dock att se om Riksgälden kommer att ge ut fler gröna obligationer. I myndighetens senaste prognos som sträcker sig till 2023 fanns inga sådana planer med.

Foto: Jonas Eng

– Det beror på om regeringen kommer peka ut fler öronmärkta projekt i sin budget. Sedan ska det också passa in i den samlade låneplanen, säger Hans Lindblad.

– EU-taxonomin är inte perfekt, men vi behöver samtidigt ha ett stabilt ramverk

En annan del handlar om att ställa ut så kallade gröna kreditgarantier till industrin. Låneramen ligger på 80 miljarder kronor fram till 2024 och ska gå till stora industriinvesteringar på minst 500 miljoner kronor. Mindre belopp hanteras av Exportkreditnämnden.

– Jag kan inte kommentera vilka investeringar det handlar om, men det är stora projekt, säger Hans Lindblad som tror att det kan bli aktuellt med en fortsättning efter 2024.

– Det finns skäl att förvänta sig att om det blir framgångsrikt kommer man fortsätta med att stötta omställningen. Jag skulle kunna tänka mig att man breddar uppdraget.

Beslutet att använda taxonomin för att bedöma de gröna kreditgarantierna har fått kritik från Svenskt Näringsliv som menar att det är för tidigt. Hur ser du på det?

– EU-taxonomin är inte perfekt, men vi behöver samtidigt ha ett stabilt ramverk kring våra frågor som är allmänt accepterat. Det är viktigt så att investerarna, inte minst för den gröna obligationen, kan utvärdera oss. Det är det här vi har nu och kanske är det inte perfekt, men å andra sidan är jag inte säker på vad alternativet skulle vara.

Härnäst ligger fokus på att komma i mål med de gröna garantierna, enligt Hans Lindblad.

– Det ska bli spännande. Riksgälden har länge varit en del av svensk samhällsbyggnad, nu ska vi även vara med i klimatomställningen.