Så blir ramverket för ekologisk risk

Vad är TNFD?
– TNFD, Task force on Nature-related Financial Disclosures, arbetar med att ta fram ett ramverk för rapportering av finansiella risker relaterade till förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Flera samarbetspartner står bakom initiativet bland andra CDP, GRI och WWF. Mer än hälften av världens BNP är beroende av naturresurser och förlust av natur och biologisk mångfald kan i förlängningen få konsekvenser för hela världsekonomin och den finansiella stabiliteten.

– Tanken är att ramverket ska bygga på redan existerande data, analysverktyg och rapporteringsstandarder och inte skapa en helt ny standard. Ramverket följer samma struktur som TCFD (ramverket för rapportering av klimatrelaterade finansiella risker), men lägger mer vikt vid platsspecifik rapportering, eftersom biologisk mångfald och ekosystem är kopplat till en geografisk plats.

Är ramverket på plats?
– Arbetet med TNFD påbörjades 2020, och under förberedelsefasen så bildades en arbetsgrupp bestående av 75 medlemmar, där vi var en av de pådrivande parterna. I juni 2021 lanserades TNFD formellt och fick ett brett stöd från finansiella institutioner, företag, regeringar och civilsamhället. I mars i år lanserades en första betaversion av ramverket, som nu är öppen för förslag och feedback. Ramverket testas under 2022, för att sedan lansera de slutgiltiga rekommendationerna år 2023.

Vilka rapporteringskrav innebär det?
– Det första utkastet har fyra grundpelare; 1. styrning, 2. strategi, 3. riskhantering och 4. mätetal och målsättning. Man ska rapportera styrningen, både styrelsens översyn och ledningens ansvar, för att bedöma och hantera naturrelaterade risker och möjligheter. Man förväntas även rapportera både den faktiska och potentiella påverkan som naturrelaterade risker och möjligheter kan ha på bolagets strategi och finansiella planering. Det kan till exempel vara verksamhetens inverkan i områden med viktiga ekosystem eller områden med vattenbrist. Dessutom ska det rapporteras hur man identifierar och hanterar dessa risker, beskriva vilka mätetal och mål som används för att följa upp.

Vilka berörs?
– I princip alla sektorer och bolag berörs i någon utsträckning. Vissa bolag kanske har en mer direkt påverkan eller beroende av naturresurser, medan för andra bolag är det främst i leverantörsledet man ser de största riskerna. TNFD kommer likt TCFD vara ett frivilligt rapporteringsramverk. Men TCFD:s genomslag och tillämpning på marknaden har lett till att flera länder nu börjar införa TCFD-rapportering som ett obligatoriskt krav. Vi förväntar oss att både internationella och nationella regelverk kommer stramas åt ytterligare, och att rapporteringen i förlängningen också kommer bli obligatoriskt.

Vad hoppas du att ramverket ska få för effekt?
– Min förhoppning är att TNFD ska bli som en balansräkning för planeten, men att vi i stället för att prata om skulder och tillgångar pratar om effekter på och utnyttjandet av naturen. Tanken är att TNFD ska få ett brett genomslag på marknaden. Som med all rapportering är det viktigt att den används som underlag för att skapa förändring. Många bolag har satt mål om nettonollutsläpp, men dessa mål är helt omöjliga att nå om vi inte inkluderar natur och biologisk mångfald i ekvationen. Det gäller att förstå hur det hänger ihop för att säkerställa en hållbar framtid.

– I dagsläget har vi finansaktörer inte tillräckligt med information för att fullt ut kunna värdera de finansiella konsekvenserna av förlust av naturresurser och ekosystemtjänster. I förlängningen innebär TNFD att vi som investerare kan få tillgång till bättre informationsunderlag och data, och därmed kunna fatta mer välinformerade investeringsbeslut. Att ramverket inte är lanserat än bör inte hindra bolag från att redan nu sätta sig in i frågan och skapa sig en bättre förståelse.