Så fungerar bankrusningar
Guide I USA har två banker kollapsat efter så kallade bankrusningar (bankruns). Men vad är egentligen en bankrusning, vad kan man göra för att förhindra dem och hur stor är risken för bankrusningar i Europa? Maria Landeborn, senior strateg på Danske Bank, förklarar.
Vad är en bankrusning (bankrun)?
– En bankrun är när många kunder samtidigt försöker ta ut sina pengar från en bank av rädsla för att banken kommer att få finansiella problem. Historiskt innebar en bankrun att det bildades långa köer med oroliga kunder utanför bankens kontor, men med dagens digitala banksystem kan en bankrun inträffa mycket snabbare och utan att det syns.
Hur uppstår de?
– I grund och botten handlar det om en förtroendekris. Om bankens kunder inte längre litar på att banken kommer att kunna betala tillbaka de pengar som satts in, så kan resultatet bli att många kunder samtidigt försöker ta ut sitt kapital för att skydda det. På så sätt kan problemen bli självuppfyllande och leda till att banken faktiskt får problem. Bankruns kan också uppstå under en större finanskris då förtroendet för hela banksystemet rubbas.
Vilka konsekvenser kan en bankrun få?
– I värsta fall kan en bankrun leda till att en bank som från början inte hade problem faktiskt går omkull, på grund av att den hastigt dräneras på likviditet när kunderna tar ut sina medel. Risken är större om banken till exempel huvudsakligen finansierar sin verksamhet via insättningar, eller om kundgruppen är väldigt smal. En stor bank med en bred verksamhet och många olika typer av kunder löper mindre risk att drabbas.
Vad kan man göra för att förhindra dem?
– Det finns ett antal garantier och regelverk på plats som ska säkerställa att bankruns inte inträffar. Det viktigaste är den statliga insättningsgarantin som i Sverige innebär att insättningar på upp till 1 050 000 kronor per person och institut ersätts av staten om banken går i konkurs. Centralbankerna har också möjlighet att hjälpa till med lån och likviditet om en bank får problem. Sedan finanskrisen 2008 har lagstiftningen skärpts kraftigt för att säkerställa att bankerna är solida, hanterar risker på rätt sätt och kan fullfölja sina åtaganden gentemot kunderna även under stressade marknadsförhållanden.
Vi har nyligen sett två amerikanska nischbanker kollapsa bland annat för att kunderna tog ut sina pengar, vilken risk finns det för att vi får se en spridning av bankruns i USA?
– De amerikanska bankerna var verksamma inom väldigt specifika nischer och de hade tagit stora risker under de goda åren med nollränta. Den mest kända av de två, Silicon Valley Bank, hade tagit emot stora insättningar från riskkapitalfirmor och startups. Pengarna hade placerats i långa obligationer som föll kraftigt i värde under 2022 när räntorna steg. Det fungerade så länge räntan var noll, men blev helt ohållbart när kunderna insåg vilka risker som fanns och började ta ut sina pengar. Då blev man tvungen att sälja obligationerna med förlust, vilket skapade panik bland kunderna och inom ett par dygn hade banken gått omkull.
– Det går givetvis inte att utesluta att andra regionala banker kan få problem, men tack vare det snabba agerandet från USA:s centralbank och myndigheter har den risken minskat betydligt.
Vi har också sett stora problem i den schweiziska banken Credit Suisse, som nu köpts upp av konkurrenten UBS. Finns det risk för bankruns i Europa?
– Problemen i Credit Suisse kom egentligen inte som en blixt från en klar himmel. Banken har varit misskött och haft problem i flera år, vilket lett till att förtroendet urholkats. Även i Europa har vi sett snabba och kraftfulla ageranden från myndigheterna för att bevara förtroendet för banksystemet. I kombination med omfattande regelverk för svenska och europeiska banker talar det för att risken är hanterbar.
