Så fungerar direktivet IDD

Vad är syftet med IDD?

– Att förstärka konsumentskyddet är det egentliga huvudskälet. Men det finns också en ambition, eftersom det är ett EU-direktiv, att försöka få en mer harmoniserad lagstiftning inom alla EU:s länder.

Hur påverkas kunderna?

– Alla som arbetar med försäkringsdistribution ska ge kunderna mer omfattande information om både produkter och tjänster de tänker sälja till kunderna. Det blir också ökade krav på transparens kring kostnader och ersättningar, vilket är tänkt att minska intressekonflikterna och därmed öka konsumentskyddet.

Vilka företag omfattas av IDD?

– Alla som jobbar inom försäkringsbranschen. Den förra lagstiftningen omfattade enbart externa försäkringsmäklare, men omfattade inte försäkringsbolagens egen distribution. Nu gäller det alla. Ett försäkringsbolag, även bankägda, som bara har egen säljkår och kundtjänst påverkas lika mycket.

Vilka är de största utmaningarna för branschen?

– En stor utmaning är att det blir väldigt kort tid att implementera ett omfattande regelverk. För två år sedan klubbades direktivet i Bryssel, men detaljer och viktiga förutsättningar inom ett antal områden som finns i så kallade delegerade akter är inte klara än. Den 23 februari är IDD tänkt att gå live, men 15 länder har skrivit brev till Bryssel för att få datumet framflyttat till oktober.

Ska det inte fattas beslut i Riksdagen också, så det blir svensk lag?

– Det stämmer. Utmaningen för Sverige är att det är svårt att sätta ner foten innan regelverket är klart på EU-nivå. Därför ligger det svenska lagstiftningsarbetet väldigt sent i processen. Vecka 47 kom besked att Sverige skjuter på processen till åtminstone juli 2018, vilket naturligtvis kan påverkas av vad som beslutas inom EU.

– En särskild utmaning för Sverige är att vi försöker harmonisera Mifid2 som gäller från 3 januari 2018, med IDD. För en kund ska det inte vara någon skillnad avseende konsumentskydd att köpa en fond i en kapitalförsäkring eller köpa den utan försäkring, i en ISK eller liknande. Det kommer att bli en utmaning hur man ska hantera glappet när det nu står klart att Mifid2 och IDD kommer att få olika införandedatum.

Några andra utmaningar med IDD?

– Det nya med IDD är att den som säljer en försäkringsprodukt eller tjänst alltid måste göra en behovsanalys. Det gäller oavsett om det gäller en vanlig hemförsäkring eller den mest komplexa investeringsprodukten med försäkringsinnehåll. Rådgivaren får bara sälja produkter som passar kundens behov, finns inget behov ska rådgivaren avråda kunden från att köpa.

– Behovsanalysen kräver att man tar reda på mycket om kunden och dess behov. Det kräver ett förändrat arbetssätt så att varje rådgivare eller kundtjänstmedarbetare, eller digital tjänst, kan ställa rätt checkfrågor. När det handlar om försäkringsbaserade investeringsprodukter ökar kraven på dokumentation och lämplighetsbedömning.

Vilka investeringsprodukter omfattas?

– Kapital- och depåförsäkringar omfattas, däremot är det inte bestämt vad som kommer gälla för tjänstepensionsförsäkringar. Fondrådgivning inom fondförsäkring kommer att omfattas av regelverket.

Något mer?

– Kraven på information är omfattande, vilket innebär att processer för informationsförsörjning behöver utvecklas. Produktinformation i faktablad, samt information om intressekonflikter och kostnader är utmanande både för verksamhet och IT-system. Till sist, branschen behöver sannolikt se över och utveckla sina affärsmodeller för att kunna klara av att efterleva regelverket.