Gå direkt till textinnehållet
Fredrik Nordström. Foto: Karl Gabor

Så fungerar eltif-fonder

I januari 2024 träder ny lagstiftning i kraft för så kallade eltif-fonder. Fondbolagens Förenings vd Fredrik Nordström reder ut begreppet och hur fondkategorin kan påverka fondmarknaden.

En av de stora snackisarna på fondmarknaden just nu är eltif-fonder. Vad är det?  

– Eltif är en förkortning av European Long Term Investment Funds och ska ge småsparare och hushåll möjlighet att direktinvestera i onoterade tillgångar. Tidigare har onoterat främst varit tillgängligt för institutionella investerare, men med den nya lagstiftningen som träder i kraft i januari nästa år är tanken att ge samma möjligheter för privatpersoner.

– Den nya lagstiftningen kommer att ge möjligheter för privatpersoner att investera i onoterat vid sidan av de vanliga så kallade UCITS-fonderna. Skillnaden mellan kategorierna är att UCITS-fonder är mer likvida eftersom de bara investerar i börsnoterade tillgångar. De tillåter daglig handel i fondandelarna. Eftersom ELTIF-fonderna kommer investera i mer långsiktiga projekt kommer fonderna att vara mindre likvida, men gå att handla inom vissa tidsfönster då handeln är öppen.

– Det första regelverket blev en flopp.

Vad kommer fonderna att investera i? 

– Det kan handla om exempelvis infrastrukturprojekt, investeringar i ny energi och energiöverföring. Tittar man på vart mycket kapital förväntas hamna framöver kommer en stor del att gå till just onoterade tillgångar. Sedan mer exakt hur mycket kapital kategorin kommer att dra till sig är svårt att säga.

Vissa menar att framväxten av eltif-fonder kan ha ett positivt avtryck på klimatet, hur då? 

– Ja, det finns ett stort intresse för hållbarhetsrelaterade fonder, kanske särskilt  »impact-fonder«, där investeringarna har en direkt effekt på hållbarhetsfaktorer. Många av de investeringar som ryms inom den här strategin är exempelvis vindkraftparker eller andra liknande projekt. På det sättet kan delar av spararnas kapital kanaliseras direkt till den här nya sortens investeringar. Det finns de som tror att det kommer ha större påverkan än regelverket som är uppbyggt kring transparens som vi har nu.

Ett första regelverk för eltif-fonder kom redan för ett par år sedan, hur har det fallit ut? 

– Det första regelverket får man säga blev en flopp. Regelverket var inte effektivt samtidigt som många bedömde att det inte fanns någon efterfrågan, så just nu finns det väldigt få eltif-fonder på marknaden.

Hur tror du att utvecklingen kommer påverka fondmarknaden i Sverige? 

– Vi ser ett ganska stort intresse bland våra medlemmar att starta den här typen av produkter. Och tittar man på konferenskalendern på till exempel Luxemburgs fond- och områdesförening så är eltif 2.0 ett stort ämne, så alla ligger i startgroparna.

– Problemet är att det ännu inte finns svensk lagstiftning på plats hur vi ska kunna utnyttja de nya EU-reglerna. Det är den stora utmaningen, och jag vet att det finns flera aktörer som nu överväger att sätta upp eltif-fonderna i Luxemburg på grund av det.

Så det finns det risk att Sverige halkar efter internationellt? 

– Absolut, det har vi redan gjort. I Luxemburg har man sag att man kommer att börja ta emot ansökningar redan under hösten för att kunna godkänna de första fonderna när regelverket träder i kraft. När det gäller den här sorten av ny lagstiftning går det inte att vänta för länge. Samtidigt hoppas vi nu på att regeringen kommer att ta fram ett effektivt regelverk.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord