Så mäts systemrisker av Riksbanken

Så mäts systemrisker av Riksbanken

Dominika Krygier, ekonom vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, förklarar hur Riksbanken mäter systemrisker.

Riksbanken presenterade nyligen en ny systemriskindikator, vad är syftet med den?

– Riksbanken analyserar löpande stabiliteten i det finansiella systemet för att tidigt upptäcka förändringar och sårbarheter som kan leda till en kris. Detta görs bland annat genom att följa och analysera risker och sårbarheter som kan byggas upp i olika delar av det finansiella systemet som anses vara viktiga ur ett stabilitetsperspektiv, till exempel banksektorn och företagssektorn. Risker och sårbarheter kan vara trögrörliga och byggs ofta upp under en lång tid, men att följa denna utveckling är en viktig del i analysen av det finansiella systemet. Systemriskindikatorn är ett (av flera) verktyg som kan användas i detta avseende, både vad gäller att mäta och att illustrera utvecklingen av risker och sårbarheter.

Hur funkar den?

– Systemriskindikatorn kan användas för att mäta och illustrera risker och sårbarheter i det finansiella systemet, och hur de förändras över tid. Ett högt värde på indikatorn signalerar större risker och sårbarheter jämfört med tidigare och ett lägre värde signalerar mindre risker och sårbarheter. Indikatorn är alltså inte i första hand utformad för att kunna förutspå kriser i närtid. Tanken är i stället att indikatorn framför­allt ska spegla hur sårbarheter och risker i det finansiella systemet byggs upp över tid. Vi vet av tidigare erfarenheter, både i Sverige och utomlands, att ekonomiska och finansiella kriser (som ofta utlöses av störningar som är svåra att förutspå) kan få större konsekvenser om de föregåtts av obalanser i ekonomin eller en ohållbar riskutveckling. Ett högt värde på indikatorn, och därmed förhöjda risker och sårbarheter, indikerar därför att konsekvenserna av en störning eller kris kan bli djupare och mer varaktiga.

Dominika Kryger

Vilka slags risker ska den upptäcka?

– Systemriskindikatorn ger en sammanfattande överblick över risker och sårbarheter som kan byggas upp inom olika delar av det finansiella systemet och som utgör det som kallas systemrisker, det vill säga risker som kan leda till stora samhällsekonomiska kostnader. Dessa risker förekommer som en naturlig följd av det finansiella systemets funktionssätt, och kan materialiseras både genom endogena störningar; det vill säga störningar som inträffar inne i det finansiella systemet, till exempel som ett kraftigt fall i fastighetspriser; och exogena störningar, störningar utifrån, till exempel covid-19.

Hur är indikatorn konstruerad?

– Konstruktionen kan beskrivas i tre steg. Först bestäms vilka delar av det finansiella systemet som ska inkluderas. Därefter vill man hitta variabler som speglar utvecklingen i dessa delar över tid, gärna så långt tillbaka i tiden som möjligt. I ett sista steg beslutar man om hur dessa variabler ska viktas ihop för att på ett övergripande sätt spegla utvecklingen i det finansiella systemet i sin helhet.

Systemriskindikatorn är en sammanvägning av fem olika delindikatorer, vilka?

– Indikatorn täcker fem delar av det finansiella systemet som anses vara av betydelse för den finansiella stabiliteten i Sverige; banksektorn, hushållssektorn, den icke-finansiella företagssektorn och fastighetsmarknaden, samt ett antal faktorer som speglar den utom-finansiella utvecklingen både i Sverige och utomlands. Dessa fem delar representeras av en egen delindikator och vägs i slutändan ihop och bildar själva systemriskindikatorn.

När kommer den att tas i bruk?

– Systemriskindikatorn presenterades för första gången i Riksbankens finansiella stabilitetsrapport under våren 2020. Planen är att den kommer att uppdateras kontinuerligt i samband med våra stabilitetsrapporter och som ett stöd i vår löpande analys.

publicerad
11 november 2020
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram