Gå direkt till textinnehållet
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Mostphotos

Scenariot: Riksbanken gör förlust på 65 miljarder

Stigande marknadsräntor väntas leda till storförlust för Riksbanken i år. Enligt en analys från myndigheten kan förlusten hamna på hela 65 miljarder kronor.

Riksbanken väntas göra storförlust under 2022. I en analys målar myndigheten upp ett scenario där förlusten kan bli 65 miljarder kronor, samtidigt som det egna kapitalet, som vanligtvis varierar mellan 50 och 80 miljarder kronor, sjunker nära noll.

Orsaken är Riksbankens program för värdepappersköp, däribland köp av statsobligationer, kommunobligationer och företagsobligationer, som utökades kraftigt i samband med att pandemin bröt ut våren 2020. Köpen motiverades av att stötta ekonomin och att undvika en finansiell kris.

I takt med att marknadsräntorna nu stiger globalt påverkas värdet på Riksbankens tillgångar negativt.

”I scenariot stiger marknadsräntorna i såväl Sverige som omvärlden snabbt under 2022. Det innebär att marknadsvärdet på obligationerna i såväl valutareserven som den svenska portföljen sjunker snabbt under året, vilket i sin tur resulterar i ett kraftigt negativt redovisat resultat i år, -65 miljarder kronor”, skriver Riksbanken i rapporten.

Riksbanken påpekar vidare att man inte har köpt värdepapper för de ska förvaltas i syfte att generera vinst, men argumenterar också för att vinsterna från värdepappersköpen för samhällsekonomin i stort sannolikt varit större än de uppskattade förlusterna.

Sedan 2008, då Riksbanken påbörjade programmet för tillgångsköp, har balansräkningen gått från ungefär 10 procent av Sveriges BNP till att nu vara nästan 30 procent. Vid slutet av 2021 uppgick Riksbankens totala innehav av svenska värdepapper till 975 miljarder kronor.

Tidigare i år röstade riksdagen ja till det första steget till en ny Riksbankslag. Lagen slår fast en målnivå om eget kapital för Riksbanken, satt till 60 miljarder kronor. Det innebär att om centralbanken gör vinst ett år ska det överskjutande kapitalet betalas till staten, men sjunker kapitalet under 1/3 av målnivån ska myndigheten göra en framställning till riksdagen om kapitaltillskott. Tanken är att Riksbanken då ska tillföras kapital upp till den så kallade ”grundnivån” som ligger på 2/3 av målnivån, vilket alltså kan bli aktuellt om lagen går igenom efter den andra röstomgången senare i höst. Den nya Riksbankslagen väntas träda i kraft 1 januari 2023.

»Nu är vi i den tid på året som jag gillar allra bäst. Visserligen är det i min del av landet för det mesta grått och kallt utan snö på backen, men det är ljus i alla fönster och snart kommer kanske ändå snön och ger ännu mer ljus«, skriver Helena Giertta.
Läs Helenas Gierttas ledare

FINANSFÖRBUNDETS KRÖNIKA: »Målet är ett ännu starkare förbund«

»En hållbar förändring i finansbranschen – det är Finansförbundets verksamhetsinriktning för de kommande tre åren.«
Läs krönikan