Ser risk för överhettning vid krispolitik

Den 30 november fick Sverige en ny regering med Magdalena Andersson (S) som landets första kvinnliga statsminister. Finansministerposten gick till Mikael Damberg, tidigare inrikesminister, och finansmarknadsministerposten gick till Max Elger, tidigare statssekreterare på finansdepartementet. Enligt Nordeas chefekonom Annika Winsth kommer ministerskiftet att ha begränsad betydelse för svensk ekonomi och för finanssektorn.

– Eftersom Magdalena Andersson blev statsminister tror jag inte det betyder särskilt mycket. Mikael Damberg har lång politisk erfarenhet och Mats Elger har erfarenhet från finansdepartementet då han tidigare jobbat nära Magdalena Andersson, säger hon.

Svensk ekonomi går urstarkt och det är snarare risk för överhettning än brist på efterfrågan

Annika Winsth påpekar att stora delar av ekonomin nu går starkt med de värsta ekonomiska pandemieffekterna bakom oss. Även krisbranscher som hotell, restaurang, resenäring och kultur är tillbaka. Samtidigt är det ännu oklart hur allvarlig den senaste virusmutationen omikron är. Regeringen gick nyligen ut med en åtgärdsplan som kan användas om läget förvärras. Annika Winsth tycker det är bra att regeringen står beredd att ge företagen riktade stöd om restriktionerna begränsar verksamheten, men varnar också för risker för följdeffekter om politikerna gasar på för hårt.

– Kloka långsiktiga investeringar för att förbättra svensk konkurrens­kraft, det är alltid välkommet. Men när man använder skattebetalarnas pengar är det viktigt att vara ansvarsfull i hur och till vad stimulanserna går.

– Det är lätt för politiker att få gehör för en expansiv budget, med en kris i ryggen, då människor har en krismedvetenhet. Men samtidigt går svensk ekonomi urstarkt och det är snarare risk för överhettning än brist på efterfrågan. I den miljön är det inte lämpligt att stimulera efterfrågan. Magdalena Andersson har både argumenterat för och lagt en budget med den sortens stimulanser, det är bekymmersamt.

Parallellt har riksdagen röstat igenom en ny budget. Den innehåller bland annat jobbskatteavdrag, sänkt bensinskatt och högre lön till poliser. Annika Winsth pekar på att det är små skillnader mellan budgetförslagen och det därför har en begränsad påverkan på svensk ekonomi.

– Mycket i budgeten är saker som även regeringen står bakom, och det är i huvudsak marginella skillnader. Det finns inslag som Magdalena Andersson inte gillar, men som hon har sagt att hon kan acceptera att regera på.

Det är då direkt olämpligt att höja trösklarna in på arbetsmarknaden

Annika Winsth påpekar även att budgeten kommer ha liten påverkan för bankerna.

– Det som är centralt för finansmarknaden är ordning och reda i de offentliga finanserna. Det har vi i dag. Det visade sig också att när budgeten kom, marknaden reagerade knappt alls. Men det betyder inte att man kan slarva, utan pengarna måste användas klokt. Det finns inslag jag tycker bör ifrågasättas.

I regeringens budget fanns förslag om skattesänkningar för pensionärer, sjukskrivna med sjukpenning och arbetslösa, men ersattes i oppositionens budget av ett jobbskatteavdrag. Att sänka skatten på bidrag vore i det här läget fel väg att gå, anser Annika Winsth.

– Det råder kompetensbrist i många branscher, samtidigt som utanförskapet växer. I den miljön är arbetslinjen viktig. Det är då direkt olämpligt att höja trösklarna in på arbetsmarknaden. Vill regeringen stötta utsatta människor finns det betydligt bättre sätt att göra det på.

Däremot ger hon regeringen rätt i sin kritik mot sänkningen av bensinskatten.

– Det får man ändå säga är ganska anmärkningsvärt. Hela världen pratar om omställning och hållbarhet, vi i Sverige vill gärna agera föregångsland. Vi måste inse att det kostar att ställa om, och det priset måste vi betala för att på sikt få ett hållbart klimat.