Gå direkt till textinnehållet
Lågränterisken ligger överst på Finansinspektionens lista även nästa år, berättar Åsa Larsson, verksamhetsområdeschef försäkringar.
Lågränterisken ligger överst på Finansinspektionens lista även nästa år, berättar Åsa Larsson, verksamhetsområdeschef försäkringar.

Snabbkurs: Klarar livbolagen sina pensionsåtaganden trots låg ränta?

I månadens snabbkurs går vi igenom vad det låga ränteläget får för konsekvenser för livbolagen och pensionerna. Lågränterisken ligger överst på Finansinspektionens lista även nästa år, berättar Åsa Larsson, verksamhetsområdeschef försäkringar.

Snabbkurs

Skaffa dig koll på 5 minuter! Under vinjetten Snabbkurs förklarar vi i varje nummer av Finansliv ett aktuellt ämne i finansbranschen.

Ämne: Det låga räntelägets effekt på livbolagen.
Lärare: Åsa Larson, verksamhetsområdeschef försäkringar Finansinspektionen.

Hur ser sambanden ut mellan den låga räntan och livbolagen?

– När livbolagen ska värdera sina åtaganden mot kunderna i nutid och använder den diskonteringsränta vi har så ökar värdet på åtagandet när räntan sjunker. Nivån på det långa ränteläget kan illustreras med räntan på statsobligationer, till exempel på 10 år, som styrs av samhällets förväntningar på landets ekonomi och dess inflation.
– Livbolagens sårbarhet gentemot låga räntor kommer av sektorns stora åtaganden i form av pensionsutfästelser med lång löptid. Åtagandena har vanligtvis längre löptid än de räntebärande tillgångar som till stor del täcker dessa, vilket medför att fallande räntor sätter press på solvensen.

Vilka utmaningar har livbolagen nu på grund av den låga räntan?
– När värdet på åtagandena stiger på grund av att räntan sjunker så blir utmaningen att kunna ha tillräcklig bra solvens för att kunna klara de uppställda solvenskraven. Klarar man inte solvenskraven riskerar bolagen ytterst att mista sitt tillstånd att driva sin verksamhet.
– Eftersom bolagen ställt ut garantier, till exempel i de traditionella pensionsförsäkringarna, är man pressad att leverera. Man försöker hitta avkastningar på nya områden, och den så kallade search for yield, intensifieras. Det behöver inte bli ett problem, men är en utmaning.

Klarar livbolagen sina pensionsåtaganden trots låg ränta?
– Lågränterisken är som störst hittills nu, och det har varit ett problem några år. FI gör varje år riskbedömningar och ser att det är tufft för marknaden. Även nästa år har vi fokus på detta, så det ligger överst på vår lista. Det finns en beredskap att hantera detta. Vi har låtit 80 procent av bolagen på marknaden testa olika scenarier för att se hur de skulle klara sig. Svenska livbolag är räntekänsliga jämfört med andra länder, men har förutsättningar att hantera det låga ränteläget.

Vilken koll har Finansinspektionen på det?
– Vi fortsätter stresstesta bolagen på olika sätt. Frågan är hur lågt räntan kan gå och vad det betyder för bolagen. Det är inte bara vi på FI som håller koll utan även internationella valutafonden, IMF, och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Eiopa.
– Det är mer fokus på frågan sedan 2008/2009. Även genom att Solvens 2 nu gäller är reglernas krav mer detaljerade. En mängd beräkningar ska göras och inrapporteras till oss kvartalsvis. De handlar både om företaget i stort och kapitalkraven. FI gör även enkäter som de ska svara på, och ibland gör vi även platsbesök.

Har pensionsmarknaden förändrats på grund av ränteläget?
– Ja, det är en tight koppling. Försäkringar med höga garantier säljs inte längre på samma sätt. Men det är också en strategisk fråga för bolagen, inte enbart beroende på ränteläget. Vi ser fler traditionella försäkringar som kanske bara ger 1 procent i garanterad ränta, eller ingen alls, plus en återbäringsränta. Men återbäringsräntan är inte garanterad vilket bolagen har att informera kunderna om.

Sätter reglerna för livbolagens placeringsmöjligheter käppar i hjulen för dem?
– Räntemarknaden är svår, men aktier har gått bra, och då kan portföljens tillgångar växa kraftigt ändå. Livbolag har krav på sig att placera aktsamt, och karaktären på placeringarna ska stämma med de långsiktiga åtagandena. Bolagen ska placera som om tillgångarna var deras egna, och de ska kunna de instrument de placerar i. Sedan Solvens 2 började gälla finns inga kvantitativa limiter, utan bolagen får ha hur mycket som helst i till exempel aktier förutsatt att placeringarna är aktsamma.

När kan FI släppa efter något på kontrollen av bolagen?
– FI fokuserar på läget nu, och kan inte låtsas att ränteläget är tillfälligt. Det låga ränteläget stannar ett tag, det finns inga tydliga tecken på höjd ränta. Ränterisken är det krav att ha koll på, och det är inte troligt att vi släpper kontrollen även om räntan går upp något.
– Läget är inte akut för livbolagen, men svårt. Vi ser dock att de hanterar situationen. Folk kommer att få sin pension, men om de får så stor pension som de hoppats är en annan fråga.

Text: BrittMari Lantto
Foto: Oskar Omne

 

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord