Finansmarknaden
Eva Julin, projektansvarig för Riksbankens e-krona. Foto: Riksbanken

Snabbkurs: Riksbankens e-krona

Publicerat den 14 juni 2017 kl. 09:45

Ämne: Hur går det med e-kronan?

Lärare: Eva Julin, projektansvarig för Riksbankens e-krona.

Varför kan det vara aktuellt med att införa en e-krona?

– Vi har tittat på frågan i några år. I november 2016 höll Cecilia Skingsley ett tal om Riksbankens tankar om det här. Direkt efter det körde vi igång ett förprojekt och i mars fattade vi beslut om en handlingsplan.

– Trenden med minskad kontantanvändning var triggern för det här projektet. Kontanter används allt mindre som betalningsmedel. Under 1950-talet motsvarande kontanterna runt 10 procent av BNP, nu är det 1,5 procent. Den utelöpande sedelmängden har minskat från 100 till under 50 miljarder kronor. Vi måste titta på vad det får för konsekvenser. Inte bara för centralbanken utan också för samhället och betalningssystemet i stort.

Hur skiljer e-kronan sig mot dagens pengar på vanliga bankkonton?

– Eftersom vi tittar på förutsättningarna för att skapa ett e-kronasystem vet vi inte hur det kommer att se ut. Det kan vara i form av en app, i form av gränssnitt som gör att du kan använda det på din internetbank, det kan till och med vara ett plastkort. En e-krona kan ha många olika former och fungera på olika sätt.

– Den viktigaste skillnaden är att du har en fordran på centralbanken. Kreditrisken är noll. Det är den stora skillnaden mellan eventuella e-kronor och det som vi brukar kallar för affärsbankspengar.

Kan e-kronan ersätta fysiska sedlar och mynt?

– Vi har varit väldigt tydliga med att den inte kommer att ersätta fysiska sedlar och mynt. Vi har ett uppdrag enligt lag att försörja landet med sedlar och mynt. Vi har alltid pratat om att se en eventuell e-krona som ett komplement till de fysiska sedlarna och mynten.

– Det triggas också av att vi i Sverige är väldigt teknikvänliga. Ungdomar vill gärna ha alternativa betalformer. Man kan också se det som en naturlig teknisk utveckling att gå från papper till elektronisk valuta.

Ni var först i världen, vad gör andra centralbanker?

– Nästan alla centralbanker tittar på frågan om digitala betalningar. Situationen för oss är annorlunda för vi har den här skarpa trenden med nedgången i kontantanvändningen. Det har inte de andra länderna. De har lite mer tid på sig att analysera. De har ofta en mer teoretisk ingång medan vi kanske är lite mer praktiskt inriktade. Vi har mycket samarbete med de nordiska kollegorna redan idag. Och vi pratat naturligtvis med andra centralbanker också.

Hur ser tidplanen ut för e-kronaprojektet?

– När vi gjorde handlingsplanen i mars sa vi att det händer så mycket, särskilt inom teknikområdet, att vi måste anpassa vår tidplan. Nu är vi i fas ett – vilket är 2017, då vi är teoretiskt fokuserade på att ta fram för- och nackdelar med olika koncept. Vi utreder, forskar och diskuterar.

– Under fas två behöver vi vara mer tekniskt inriktade, kanske göra tester och utveckla egna system. Plus fundera på hur det här ska se ut i ett governance-perspektiv. Men det kommer i ett senare skede, kanske under nästa år eller en bit in på nästa år. Efter det kan direktionen fatta beslut om det är något de vill gå vidare med, implementera eller ytterligare undersöka förutsättningarna för.

Cecilia Skingsley nämnde att banker och andra aktörer får komma med synpunkter?

– Vi tycker att det är jätteviktigt. Vi ser framför oss att det kommer att behöva diskuteras med flera olika grupper. Vi tänker oss finansmarknadens aktörer, våra motparter i exempelvis Rix, internationella kollegor, och naturligtvis politiker och allmänheten. Det kanske till och med behöver stiftas nya lagar för att det här ska kunna genomföras.