Gå direkt till textinnehållet
Johan Lycke, sekreterare Fondutredningen, förklarar i Finanslivs snabbkurs hur reglerna för fondbolagen ska bli enklare.
Johan Lycke, sekreterare Fondutredningen, förklarar i Finanslivs snabbkurs hur reglerna för fondbolagen ska bli enklare.

Snabbkurs: Så blir fondbolagens nya värld

Fondutredningens förslag ska förbättra konkurrenskraften för svensk fondmarknad. Finanslivs snabbkurs med Johan Lycke förklarar hur.

Snabbkurs

Skaffa dig koll på 5 minuter! Under vinjetten Snabbkurs förklarar vi i varje nummer av Finansliv ett aktuellt ämne i finansbranschen.

Ämne: Fondutredningens förslag, som väntas bli lag årskiftet 2017/2018
Lärare: Johan Lycke, sekreterare Fondutredningen

Vad har utredningen haft för uppdrag?

– Primärt har uppdraget varit att föreslå förändringar som förbättrar konkurrenskraften för svensk fondmarknad. Sedan, när vi bytte regering, och Per Bolund blev finansmarknadsminister, fick vi även uppdraget att se över fondbolagens hållbarhetsredovisning för att göra det lättare för sparare att hitta hållbara fonder. Aktiv och passiv förvaltning har varit ett annat område vi tittat på, för att göra det tydligare för spararna vad man betalar för, och om man verkligen får det man betalar för.

Ni vill införa en modell med associationsrättsliga fonder i Sverige – vad betyder det?

– En svensk fond i dag är egentligen bara en påse pengar som förvaltas av ett fondbolag; det är ingen juridisk person, utan bara en mer avancerad form av samägande av en förmögenhetsmassa. I många andra länder kan man också ha en fond i form av ett eget bolag, med egen styrelse. Stora institutionella investerare, som amerikanska pensionsstiftelser, vill hellre investera i ett sådant bolag, främst av skatteskäl. En del amerikanska investerare förstår inte heller vad det betyder att äga en andel i en fond – de vill äga aktier i ett bolag.

– Svenska fondbolag har därför startat associationsrättsliga fonder i exempelvis Luxemburg eller på Irland. Det tycker vi är onödigt – det vore bättre om fondbolagen kan starta alla sina fondtyper i Sverige. Det skapar både arbetstillfällen och skatteintäkter här.

– Många mindre fondbolag drar sig också för att sticka till Luxemburg för att starta en fond; det blir dyrt med advokater och tungrott med diskussioner med tillsynsmyndigheter. Dessa bolag är nog pigga på att hoppa på om det blir möjligt att göra det i Sverige.

– Sverige har en välordnad lagstiftning och ett gott rykte, så om vi kan ha en attraktiv bolagsrättslig fondform kan vi även, med lite tur, få utländska fondbolag som startar hos oss.

Fondbolag ska nu få erbjuda investeringskonto – vad innebär det?

– Mycket av dagens sparande sker på investeringssparkonton, och fondbolag som vill vara med på den marknaden måste i dag samarbeta med en bank eller ett värdepappersbolag. Det tycker vi inte är konkurrensneutralt. De borde inte tvingas in i samarbete för att kunna sälja sina produkter.

Det handlar om en begränsad form av investeringssparkonton?

– Ett investeringssparkonto som en bank kan erbjuda kan innehålla allt möjligt – aktier, obligationer och fonder. Ett fondbolag får enligt EU-lagstiftning inte förvara aktier och liknande, så på ett sådant investeringssparkonto får man bara ha fondandelar och pengar.

Vad innebär det att fonder ska kunna ha särskilda andelsklasser?

– Det är en anpassning till Mifid 2-reglerna som kommer börja gälla 2018. En oberoende rådgivare kommer då inte få ta emot ersättning från någon annan än kunden.

– En fond innehåller både kostnad för förvaltning och för distribution. Om det är någon annan som distribuerar fonden har man hittills gjort så att denne fått ersättning från fondbolaget. I en värld där man inte får ta emot sådana ersättningar måste rådgivaren ta betalt direkt av kunden. Vi har då tittat på exempelvis Holland, som har ett omfattande provisionsförbud, och som har löst detta genom att fondbolag får ge ut en andelsklass som är exklusive distributionskostnader. En rådgivare i Holland kan sälja en sådan fondandel där man tagit bort distributionskostnaden, och kan i stället ta motsvarande kostnad av kunden. Den totala kostnaden för kunden blir densamma.

– I Sverige har man hittills inte kunnat göra andelsklasser med olika förvaltningsarvoden, men det behovet uppstår nu med ett provisionsförbud vid oberoende rådgivning och portföljförvaltning.

Vilka informationskrav om hållbarhet ställs på fondbolagen framöver? 

– Det är ett ganska generellt hållet krav, om att alla fondbolag måste informera om vilka aspekter av hållbarhet de tar hänsyn till och förklara vilka metoder de använder för att göra detta. Sedan måste man varje år redovisa vad man gjort och vad det lett till. Men vi ställer inga närmare krav på hur exakt man gör det, utan vi tror att det går snabbast och bäst inom ramen för självreglering. Fondbolagens förening har gått ganska raskt fram i den här frågan tycker vi.

Det finns inget konkret krav på att redovisa koldioxidavtryck?

– Vi var väldigt i valet och kvalet när det gäller den frågan. Det finns metoder för att mäta koldioxid i dag, men metoderna är lite rudimentära. Många redovisningar på bolagsnivå i dag bygger på schabloner, och det kan leda till att ett bolag som är duktiga på att mäta får ett högt avtryck, medan någon som slarvar och låter bli att mäta får lägre. Det kan uppmuntra företag att inte mäta. Två lika koldioxidtunga bolag kan också få olika mått genom att det ena företaget outsourcar sin miljöfarliga verksamhet.

– Att tillverka solceller ger ett högt koldioxidavtryck, att tillverka bilar ger inte så högt. Det riskerar att leda åt fel håll – att en fond som vill ha lägre avtryck skulle sälja sina solcellsaktier och köpa bilaktier.

– Man kan ju alltid resonera att lagstiftningen kan springa före, så kan utvecklingen komma efteråt, men det tycker vi bara är ett vettigt argument om utvecklingen står stilla och ingen bryr sig. Men på det här området är det precis tvärtom, det är en väldig aktivitet i branschen och utvecklingen går snabbt framåt. Vi stannade därför för att inte föreslå ett skarpt krav på redovisning av koldioxidavtryck.

Hur tydliggörs skillnaden mellan aktiv och passiv förvaltning med de nya reglerna?

– Varje fond ska redovisa ett aktivitetsmått. Ett exempel på mått är active share; då redovisar man hur mycket man avviker från index. En som inte avvikit så mycket från index borde ta mindre betalt för sina förvaltningsåtgärder.

– Sen kanske inte alla konsumenter förstår det där, men om alla fonder redovisar ett aktivitetsmått, har Morningstar och andra liknande sajter ett mått att utgå ifrån i sin rating. En rådgivare ska också kunna använda måtten i sin rådgivning. Om en Sverigefond ligger nära index och har en hög avgift, och alternativet är en indexfond med låg avgift, skulle det vara vårdslöst av rådgivaren att föreslå den dyra.

– Men vi har också tittat på om det finns många indexnära fonder som ändå tar ut höga avgifter, och det ser inte ut så i dag. Det har förändrats. Hur mycket det beror på den debatt som varit är oklart.

Vilken del i utredningen har varit svårast?

– Frågan om associationsrättsliga fonder. Det är ett helt annat sätt att se på aktiekapitalet, och det gäller att utforma det så att man inte får med för mycket från bolagsformen, som gör det krångligt att driva en fondverksamhet. Samtidigt måste fonden betraktas som ett bolag även i andra länders lagstiftning, för att hamna rätt skattemässigt, så att vi uppnår de konkurrensfördelar vi vill åt.

– Det är en balansgång, som vi försökt lösa genom att göra så lite nytt som möjligt – vi har återanvänt både fond- och bolagsregler så mycket som vi kan. På det sättet kommer fondbolag och investerare att känna igen sig, och anpassningen går snabbare.

Text: Åsa Berner
Foto: Johan Marklund

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord