Snabbkurs: Så funkar gröna obligationer

Vad är en grön obligation?

– Det är en obligation där kapitalet viks åt olika slags miljöprojekt. Som regel alla pengarna, med vissa smärre undantag.
Göteborgs stad emitterade till exempel nyligen en grön obligation där huvuddelen av projektet har en stark miljöanknytning, framför allt att minska koldioxidutsläpp. Men till viss del går pengarna också till vattenrening, som kan räknas mer handla om hälsa än miljö.

Vilka krav finns för att kalla en obligation grön?

– Gröna obligationer är ingen skyddad titel, men det finns en branschstandard från banksidan. Dessutom finns tredjepartsorganisationer som certifierar enligt vissa standarder, som ställer krav på processen att välja investeringsprojekt. Det är en snabbt växande marknad, i dag finns en handfull sådana organisationer, både branschspecifika och mer generella.
     – Men ingen bestämmer vad som är rätt eller inte – som investerare har du fortfarande ansvar för att undersöka om låntagaren lever upp till standarden. Du kan inte bara köpa och lita på att vad som står på förpackningen är det som levereras.

Hur motverkar man dåliga gröna obligationer?

– Det finns en hävstångseffekt. De som emitterar obligationer kommer ofta tillbaka med nya emissioner och om det visar sig att de inte levt upp till vad som sagts så ställs de till svars då.
     – Jag har sett fall när en organisation ger ut en grön obligation, men i övrigt stöder en väldigt smutsig industri. När jag möter företag brukar jag därför fråga ”Vad är det smutsigaste projekt ni har?”. De som har koll på det är ofta de som tänkt till ordentligt. Det är en enkel tumregel.

Vad är green washing?

– Det finns en fara att investerare, banker och/eller emittenter engagerar sig i miljöprojekt och investeringar för att kunna få en grön stämpel, för att på så sätt slippa externa påtryckningar om miljöeffekten av övrig verksamhet. Man skulle kunna kalla det en modern form av avlatsbrev, om man vill spetsa till det. Jag anser att miljöförbättrande åtgärder ska ligga i kärnan av verksamheten, inte bara vara ett perspektiv eller en hatt man tar på sig bara när det är bekvämt.

Hur ser utvecklingen ut?

– Marknaden har vuxit explosionsartat sedan den första gröna obligationen kom 2007. I år har det emitterats gröna obligationer till ett värde av 20 miljarder dollar.
Det är fortfarande en pyttemarknad inom obligationsmarknaden, men i pengar är det rätt mycket. I dag är det samlade värdet av alla gröna obligationer 40 miljarder dollar och tillväxttakten fortsätter att vara exponentiell.
     – Vad vi framför allt såg förra året var att företag gav ut gröna obligationer, innan var det bara institut som Världsbanken, Europeiska investeringsbanken och andra kvasistatliga institutioner.

Vad beror utvecklingen på?

– Jag tror att det är en utveckling av att man ser mer på CSR-frågor, även på obligationsförvaltarsidan. Sedan ska man inte underskatta vissa riktiga eldsjälar som drivit arbetet framåt. SEB var först och är största banken på området.
     – Företag som har gröna projekt ser att det finns en efterfrågan bland investerare när andra har emitterat – det blir en finansiell snöbollseffekt. För tre år sedan var gröna obligationer något man som investerare sa att man tittade på. Då kom det ut 1–2 obligationer per år. I dag kommer det ut 10–20 obligationer och är något som handlas aktivt.

Vem köper?

– Pensionsfonder och försäkringsbolag är vanliga obligationsinvesterare. Jag köper gröna obligationer både för att de passar våra långsiktiga värderingar och för att jag ser affärsmöjligheter. Allt annat lika väljer jag hellre än grön obligation än en annan.

Exempel på grön investering du gjort?

– Vi investerade i ett projekt som sammanlagt minskade utsläppen av koldioxid med 800 ton. Vi köpte rätt mycket och räknade ut att vår investering motsvarade en reduktion med 0,1 procent av utsläppen i Sverige. Gör vi 1000 sådana deals har vi inga utsläpp…
     – Det är en cynisk och krass värld annars, så det är kul som förvaltare att tänka på att man gör gott. Många företag kommer att drabbas av klimatförändringar.
Långsiktigt är det bäst för den ekonomiska tillväxten om miljöproblemen inte tillåts att eskalera.

Text: Åsa Berner
Foto: Johan Marklund