Snabbkurs: Vad är kontraheringsplikt?

Ämne: Kontraheringsplikt
Lärare: Gunnar Larsson, generaldirektör för Kammarkollegiet och regeringens särskilde utredare, som i maj lämnade betänkandet ”Rätten till en personförsäkring – ett stärkt konsumentskydd”.

Vad är kontraheringsplikt?

– Det innebär att den part som omfattas av plikten inte kan välja med vem den ska ingå avtal, vilket är ett avsteg från grundregeln om avtalsfrihet. En kontraheringsplikt kan vara absolut, vilket innebär att den som är förpliktad att ingå avtal inte under några omständigheter kan neka en presumtiv avtalspart ett avtal. Plikten kan också vara villkorad. Då är den som omfattas av plikten skyldig att under vissa förutsättningar teckna avtal.
– Kontraheringsplikten för personförsäkring är exempel på en villkorad plikt. Den innebär att ett försäkringsbolag inte får vägra någon att teckna eller förnya en sådan personförsäkring som bolaget normalt tillhandahåller allmänheten, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till bland annat risken för framtida försäkringsfall. Risk för framtida försäkringsfall kan finnas till exempel på grund av hälsotillståndet hos den som ska försäkras inte är fullgott.

Vad innebär kontraheringsplikten för personförsäkring i praktiken?

– Den innebär att ett försäkringsbolag inte får neka någon en personförsäkring utan att ha gjort en individuell bedömning av ansökan, och att bolaget ska ha godtagbara försäkringsmässiga skäl att neka försäkring. Det finns även en möjlighet för den försäkringssökande att vända sig till domstol vid missnöje med försäkringsbolagets beslut att neka en personförsäkring.

Varför finns plikten?

– Syftet är att underlätta för personer med funktionsnedsättning, eller på annat sätt nedsatt hälsa, att kunna teckna en personförsäkring till rimliga villkor. Plikten är en avvägning mellan det sociala skyddsbehov som privata personförsäkringar fyller som ett komplement till socialförsäkringen, och det samhälleliga intresset av att det ska finnas goda förutsättningar för försäkringsbolagen att bedriva sin verksamhet. Finns inte det, kommer utbudet av försäkringsprodukter på marknaden att minska och innehållet i de försäkringsprodukter som erbjuds att försämras.

Varför har den just utretts?

– Plikten infördes för snart tio år sedan. Redan då flaggade regeringen för att det behövdes en översyn av regleringens tillämpning framöver, eftersom detta var en helt ny företeelse i svensk rätt, och även saknade motsvarighet i andra länder. Sedan införandet har plikten ofta varit föremål för diskussioner i den allmänna debatten. Medierna har bevakat några fall där det har framförts att bolagen inte levt upp till plikten, och KO har drivit ett ärende om pliktens tillämpning i domstol mot ett försäkringsbolag. Särskilt tonvikt har legat på för tidigt födda barn och barn med funktionshinder, och åsikten har framförts att bolagen i dessa fall nekar försäkring på alltför generella grunder.

Hur fungerar plikten i dag enligt utredningen?

– Bolagen lever i ganska hög utsträckning upp till kontraheringsplikten. Men utredningen har kunnat konstatera vissa brister i deras praktiska tillämpning. Bristerna är främst att bolagen inte alltid gör en sådan individuell bedömning som lagen kräver.
– Vissa bolag behöver också bli bättre på att hålla sina riskbedömningsriktlinjer uppdaterade med avseende på bland annat ny medicinsk forskning. Det förekommer också att den som har nekats en personförsäkring inte får en tillräckligt tydlig motivering till varför.

Vilka lagändringar föreslår utredningen?

– Att lagstiftningen förtydligas om att ett beslut att neka någon en personförsäkring måste baseras på en individuell bedömning av hälsotillståndet hos den som ska försäkras, och att det är försäkringsbolagets ansvar att ta reda på de hälsouppgifter som behövs för en sådan individuell prövning. Det ska också bli tydligare att ett försäkringsbolag som nekar någon en personförsäkring måste kunna visa att det finns medicinskt vetenskapligt stöd för de bedömningar som bolaget har baserat sitt beslut på.
– Utredningen föreslår också att det i lag införs en skyldighet för försäkringsbolagen att lämna tydliga och begripliga motiveringar när en ansökan nekas eller bara beviljas till annat än normala villkor. Det är en viktig åtgärd för att säkerställa att den som har nekats en personförsäkring ska kunna bedöma förutsättningarna för att driva frågan vidare i förhållande till försäkringsbolaget.

Text: Åsa Berner
Foto: Alexander Donka