Gå direkt till textinnehållet
En statlig utredning väntas i november föreslå en en ny särskild löneskatt på anställda inom bank- och finansbranschen. En enad finansbransch protesterar nu högljutt mot planerna, och menar att uppemot 16 000 jobb är hotade om skatten blir verklighet.
En statlig utredning väntas i november föreslå en en ny särskild löneskatt på anställda inom bank- och finansbranschen. En enad finansbransch protesterar nu högljutt mot planerna, och menar att uppemot 16 000 jobb är hotade om skatten blir verklighet.

»Stoppa straffskatten på finansjobben«

En statlig utredning väntas i november föreslå en ny särskild löneskatt på anställda inom bank- och finansbranschen. En enad finansbransch protesterar nu högljutt mot planerna, och menar att uppemot 16 000 jobb är hotade om skatten blir verklighet.

Enligt uppgifter till Pensionsnyheterna förra veckan kommer utredningen ”Skatt på finanssektorn” föreslå en skatt på 15 procent på lönesumman för företag som producerar finansiella tjänster.
En sådan skatt skulle vara förödande och skulle slå direkt mot jobben, menar Bankföreningen, Sparbankernas riksförbund och Finansförbundet i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet Näringsliv. De stödjer sig bland annat på en ny undersökning som Copenhagen Economics tagit fram på uppdrag av Bankföreningen. Enligt den kan upp till 16 000 jobb i finanssektorn, varav 7 200 i bankerna, försvinna som en följd av skatten.
”Bankföreningen, Finansförbundet och Sparbankernas riksförbund är starkt kritiska till förslaget, som inte kan uppfattas som något annat än en direkt straffskatt på jobben i vår sektor. Det är inte rimligt att en hel yrkesgrupps arbeten ska beskattas väsentligt hårdare än andras och vi anser att en extra löneskatt är skadlig av flera skäl.”, skriver de tre.

Förutom att finansföretagen kommer att vilja ersätta befintliga jobb med it- och andra tekniklösningar för att få ner arbetskraftskostnaderna, räknar organisationerna med att en löneskatt också kommer att leda till att verksamheter flyttas utomlands. Dessutom slår skatten extra hårt mot mindre bankkontor på landsbygden, menar de och räknar med att ett bankkontor med tio anställda skulle behöva minska personalen med en anställd, för att kompensera den kostnadsökning som den extra skatten skulle innebära.
Bankföreningen, Finansförbundet och Sparbankernas riksförbund uppmanar nu finansminister Magdalena Andersson att lyssna till branschen och inte genomföra utredningens förslag.

Även FTF, facket för försäkring och finans, är kritiskt till förslaget om ny skatt.
– Om det här stämmer och förslaget blir verklighet blir såväl kunder, bolag och anställda förlorare. I praktiken är det en extra arbetsgivaravgift vi talar om och den kommer att bekostas med högre priser och färre anställda. Samtidigt riskerar förslaget om det genomförs att straffa ut försäkringsbolag med god kundservice och hög tillgänglighet, säger FTF:s ordförande Anders Johansson.
Enligt utredningsdirektivet ska förslaget syfta till minskad snedvridning mellan de tjänster där slutkonsumenten betalar moms och finansiella tjänster som är undantagna från moms i enlighet med EU:s momsdirektiv.
– Jag tycker inte att det finns någon snedvridning här som det är självklart att man bör rätta till. Att försäkringsbranschen är momsbefriad för konsumenten är lika i hela EU-området, säger Anders Johansson.

Text: Åsa Berner
Foto: Christian Gustavsson, Sparbankernas riksförbund, Håkan Flanck

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord