Gå direkt till textinnehållet
Elisabeth Svantesson. Foto: regeringen

»Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga«

Svensk ekonomi går nu in i en lågkonjunktur som väntas hålla i sig till 2025. Den prognosen gav finansminister Elisabeth Svantesson i samband med att regeringen lämnade över vårbudgeten under måndagen. Samtidigt varnar hon för den höga inflationen och riskerna på bostadsmarknaden.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade under måndagen regeringens vårbudget som förhandlats fram med Sverigedemokraterna. Under en pressträff påpekade hon bland annat att inflationen är för hög och att den snabbt behöver komma ned.

– Vi befinner oss i ett väldigt besvärligt ekonomiskt läge. Många kämpar för att få pengarna att räcka till, sa Elisabeth Svantesson.

Hon påpekade att svensk ekonomi nu går in i en lågkonjunktur som kommer att pågå fram till 2025. Enligt regeringens prognos faller BNP-tillväxten med 1,0 procent i år för att sedan stiga 1,2 procent under 2024.

Regeringen spår vidare att inflationstakten mätt enligt KPI landar på 8,8 procent 2023. Bedömningen för den underliggande inflationen, det vill säga inflationen exklusive räntesatser och energipriser, hamnar på 6,6 procent.

Parallellt stiger arbetslösheten till 7,9 procent i år från 7,5 procent i fjol. Under 2024 är prognosen att arbetslösheten stiger till 8,3 procent.

Elisabeth Svantesson varnade även för riskerna kring den höga skuldsättningen på bostads- och fastighetsmarknaden.

– Svenska hushåll är väldigt räntekänsliga. I exempelvis USA har man ofta långa bindningstider på 30 år, medan i Sverige har vi ofta korta bindningstider. När räntorna stiger påverkas hushållen som håller tillbaka sin konsumtion, sa hon.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord