Tjänstledigt för studier – så gör du
Anställd men funderar på att ta tjänstledigt för att studera? Finansliv reder ut hur man går till väga för att få tjänstledigheten beviljad.
Det här säger lagen
Enligt studieledighetslagen har du rätt till tjänstledighet för studier om du varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren (så kallad kvalificeringstid).
Vad du vill studera väljer du själv. Studierna behöver inte ha något med arbetsuppgifterna att göra, men utbildningen ska ha viss planmässighet (alltså inga självstudier). Tjänstledighet beviljas för den tid utbildningen tar, oavsett hur lång tiden är.
Arbetsgivaren kan skjuta på den begärda ledigheten i upp till sex månader. Se därför till att du har god framförhållning med din ansökan. Då ökar dina möjligheter att få den beviljad i tid till studiestarten.
Källa: Unionen
Möjligheterna är goda för dig som vill ta tjänstledigt för att börja plugga. Ja, rättigheten anses faktiskt så pass viktig att den har skrivits in i svensk lagstiftning. Oskar Holmer, jurist och ombudsman på Finansförbundet, förklarar vilka krav som gäller.
– Man ska ha varit anställd i minst sex månader, alternativt haft olika anställningar som sammanlagt uppgår till 12 månader de senaste två åren vid ledighetens början. Därutöver behöver studierna vara organiserade, det vill säga att det finns en tydlig studieplan.
Lagstiftningen är generös. Det finns ingen tidsbegränsning hur länge man får vara tjänstledig och man behöver heller inte ansöka om hela ledigheten på en gång, utan det går bra att förlänga efter hand.
Det är också fritt att studera valfri kurs eller utbildning så länge det inte handlar om rena självstudier eller enbart är av hobbykaraktär. Studierna behöver alltså inte vara kopplade till personens yrke, en annars vanlig missuppfattning. Ett bra riktmärke är att det bör finnas en studieplan och att studierna är CSN-berättigade.
Så länge kraven uppfylls har arbetsgivaren ingen rätt att neka sin anställde tjänstledighet. Men däremot kan arbetsgivaren skjuta upp den, hur länge beror på om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Finns kollektivavtal kan arbetsgivaren ensidigt skjuta upp ledigheten upp till sex månader. Saknas kollektivavtal gäller däremot andra regler.
Saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten ända upp till två år och först efter det har den anställde rätt att begära prövning i domstol om man har rätt att ta ledigt. Oskar Holmer menar dock att detta inte är särskilt vanligt.
För att undvika en sådan situation är det viktigt att vara noggrann och göra saker i rätt ordning. Börja med att i god tid berätta för din arbetsgivare om dina intentioner och skicka först därefter in din tjänstledighetsansökan, tipsar Oskar Holmer. Följer man den ordningen är det sällan det blir problem.
– Planerar en anställd att exempelvis börja studera till hösten 2018 bör den personen ansöka om tjänstledighet från sin arbetsgivare redan nu under vinterhalvåret. Tumregeln är att ju tidigare du ansöker desto bättre.
Samtidigt vill kanske inte alla släppa kontakten med sitt arbete helt och hållet, vill man till exempel tjäna lite extra pengar över sommaren och julen gäller det att tänka till. Ett vanligt misstag är att ansöka om ledighet för hela året eller hela utbildningen. Vill man ha rätt att arbeta under sommaren och julen gäller det att ansöka om ledighet enbart för terminerna, tipsar Oskar Holmer.
– Då har du både rättighet och skyldighet att jobba under julen och sommaren. Det blir som att ha ett sommarjobb. Men det kräver lite framförhållning. Tänk också på att söka eventuell semester som vanligt om du alls vill vara ledig.
Antagningsbeskedet från universiteten kommer först i mitten av juli och hamnar man på reservplats dröjer beskedet ända in i augusti. Detta ska man dock inte oroa sig över. Kommer man inte in på sin utbildning går det bra att ångra sig och ta tillbaka sin ledighetsansökan.
– Säger den anställde till minst två veckor i förväg går det bra att häva tjänstledigheten. Har man redan pluggat i över ett år behöver man dock säga till minst en månad i förväg.
Men vad händer om man blir underkänd? Så länge personen är inskriven och registrerad på en kurs spelar det ingen roll, säger Oskar Holmer. Hoppar man däremot av och inte längre är registrerad behöver man gå tillbaka till jobbet igen. Om det är ens intention har man rätt att komma tillbaka relativt snabbt till sin arbetsplats. Hur lång tid det tar beror på hur länge man har varit tjänstledig.
– Har det gått mindre än ett år har du rätt att börja direkt, men notera att arbetsgivaren har rätt att skjuta upp återgången med två veckor. Har den anställde varit borta längre än ett år har arbetsgivaren rätt att skjuta upp återgången upp till en månad. Det är samma regler som att dra tillbaka en ansökan.