Varför går ETF:er inte bättre i Sverige?

Vad är ETP:er?

     – Det står för exchange traded products, börshandlade produkter, och de är spridda på flera olika områden bland annat råvaror, räntor, aktier och valutor. Produkterna kallas ETF:er, där F står för funds, ETC:er, där C står för commodity eller currencies, och ETN:er, där N står för notes. Det är produkter av alla slag; långa (Bull) och korta (Bear), med eller utan hävstång, fysiskt eller syntetiskt replikerade, valutasäkrade och så vidare.

Vad är vanligast?

     – ETF:er är vanligast, varav handeln med aktie-ETF:er är i särklass störst.

Hur fungerar ETF:er?

     – Den överväldigande majoriteten är passiva instrument. De har ingen ambition att slå jämförelseindex, utan försöker bara replikera indexavkastningen, antingen fysiskt eller syntetiskt.

     – Fysisk replikering kan göras på två sätt. Första sättet är att utgivaren köper alla aktier i indexet som fonden följer. Det andra sättet är att köpa ett representativt urval av aktier som viktas för att motsvara indexet.

     – Syntetisk betyder att utgivaren ingår avtal med en annan part, oftast en bank, som mot en avgift levererar avkastningen för ETF:en varje dag, oftast i form av en swap, ett derivatinstrument där motparterna byter risker och betalningsströmmar.

     – Det finns en trend efter senaste finanskrisen att hellre replikera fysiskt, för att slippa den extra motpartsrisken. Många investerare blev brända som hade Lehman Brothers som motpart.

Vad är fördelen med ETF:er?

     – De ger fler personer möjlighet att på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt diversifiera sin exponering – det skulle kosta mycket mer att bygga upp en egen portfölj. Likviditeten är lika hög som för aktier och du vet köp- och säljpris direkt när du gör affären, till skillnad från vanliga fonder.

Hur är ETF-handeln fördelad över världen?

     – USA har 70 procent av alla ETF:er, både i antal och förvaltat kapital. Europa har 17 procent och Asien 10 procent.

Hur ser ETF-tillväxten ut?

     – Sett till ett 10-årssnitt har ETF-industrin globalt växt med cirka 24 procent. Europa ligger efter jämfört med USA.

     – Tillväxten har planat ut lite, men det är fortfarande en tydlig trend att fler och fler får upp ögonen för investeringsformen. Framför allt ser vi i Norden att det poppar upp fler fondförvaltare som erbjuder ETF:er som investeringsmodell.

I Sverige minskade ändå det förvaltade kapitalet under 2014, liksom antalet ETF:er, varför?

     – De svenska bankerna har en stark ställning och kontrollerar hela distributionsnätet. Jag tror inte att de har ett överdrivet intresse för att ETF:erna ska växa, eftersom de tjänar mer på rådgivningen inriktad på deras egna aktiva fonder.

Varför ägs inte mer ETF:er av privatsparare?

     – Det tror jag beror på dels att det varit dåligt med utbildning till investerare från dem som äger distributionsnätet, dels att många är rädda för ETF:er, för att de tror att de betyder hög risk. ETF:er förknippas endast med hävstångsprodukter.

     – I USA äger privatsparare 50 procent av allt ETF-sparande. I Europa är det 5 till 6 procent, resten ägs av institutioner. 

Hur kommer ETF-marknaden utvecklas närmaste fem åren?

     – Vi kommer att se en konsolideringsfas. Ett stort problem för de europeiska ETF:erna är att det finns för många börser och handelsplatser, vilket gör att likviditeten blir lidande. När samma ETF är listad i Milano, Frankfurt, London och i Norden blir det spretigt – man vet inte var man ska handla. Det problemet har man inte i USA där marknaden är mer konsoliderad.

     – Jag tror också att det kommer ske mer konsolidering mellan utgivare av ETF:er. Det är en lågprisprodukt som kräver enorma volymer för att man ska tjäna pengar. De nya ETF:er som kommer utvecklas kommer därför se annorlunda ut; det finns ingen anledning att lista fler liknande produkter med billigare priser, för då finns det snart ingen lönsamhet kvar.

ETF:ernas rekordår på börsen i Sverige var 2009

• Under 2014 växte det globala förvaltade kapitalet i ETF:er med 17 procent till 2.6 biljoner dollar. Under 2015 förväntas det passera 3 biljoner dollar.
• Medan ETF:ernas andel av den totala aktieomsättningen i USA är nästan 30 procent, är samma siffra för Europa endast drygt 10 procent.
• Av den totala aktieomsättningen på Stockholmsbörsen var ETF:ernas andel 3,47 procent under 2014, en liten ökning från 2013 då andelen var 3,42 procent. Men de senaste fem åren har siffran aldrig varit högre än rekordåret 2009, då ETF:erna hade 5,54 procent av aktieomsättningen.
• Från att stadigt ha ökat varje år minskade det förvaltade kapitalet i ETF:er i Sverige under 2014. Handelsbanksägda Xact, som har över 90 procent av den nordiska ETF-marknaden avlistade ett antal ETF:er i Sverige. Året innan avlistade UBS sina ETF:er i Sverige.

Källor: ETF Securities, ETFGI, Bloomberg, Nasdaq OMX Nordic, Deutsche Bank

Text: Åsa Berner

Foto: Johan Marklund